[#14950] Jon Havtorsson av Sudreim til Borregaard - Etterkommere i Sverige ?

[Gjest Jon Torp]

Kan noen kommentere denne anerekka ? Rekka er stort sett samla inn fra sekundær og tertiærkilder. Så jeg legger den kun ut her til kommentar. Er det overhodet noe hold i generasjon 1 - 9 i denne rekka ?? Eller er dette bare oppspinn ? (Generasjon 10, 11 og 12 er jeg brennsikker på. )Generasjon 1 - Jon Havtorsson av Sudreim til Borregaard - Jon Havtorsson var sønn av Havtore Jonsson til Sudreim og Agnes Håkonsdotter (som igjen var datter av Håkon Magnusson - konge av Norge 1299-1319. ). Jon Havtorsson av Sudreim til Borregaard var Riksråd. Født omkring 1312 på Sørum (Sudreim, Skedjuhof), Sørum (Akershus). Død omkring 1390. Han ble gift omkring 1332 med Birgitte Knutsdatter Lejon. (Hun døde 1395 på Huseby, Onsøy (Østfold). Vi kjenner 5 barn: 1)Ulf Jonsson Rose av Sudreim. Død 1414. 2) Håkon Jonsson til Sudreim. Riksråd. Død omkring 1391. 3) Cecilia Jonsdatter. Død 1411. 4)Ingeborg Jonsdatter. 5) Brynjulf Jonsson.Ridder. Død omkring 1420Generasjon 2 - Brynjulf Jonsson - Død før 1422 - Ridder. Død omkring 1420. Stamfar for Hjelmsätergrenen nevnes blant Norges riksråd 1392; kjøpte jord i Haug på Onsø i Norge 11. november 1404 og kalles da velboren mann; beseglet 'jämte brorsdotterns man fogden Jösse Eriksson (Lykke) dennes frändes Jösse Jutes morgongåvobrev 1415' Død før 7 mars 1422, da hans enke stadsfester mannens testamente av to gårder i Ingelstorp i Kräklinge sogn (Örebro?) til Riseberga kloster 'för lägerstad därest.' I henhold til «Gyldendals store konversasjonsleksikon» 1972 var Jon Havtorsons sønn Brynjulf Jonsson (død ca. 1420) anfader til adelsslekten «Roos av Hjelmsäter». (Brynj)Ulf var annen gang gift med Ingeborg Bengtsdatter. Han omtales i et brev utstedt i Oslo 20.02.1437 (DN III 739): Gift med Ingeborg Bengtsdotter - Barn : Knut Bryjulfsson RoosGenerasjon 3 - Knut Bryjulfsson Roos - Født i Norge - Dødfør 1456. Var væpner. Den 20 februar 1437 inngikk han forlik med sine norske fränder om Holdeby i Tune i Østfold i Norge.I 1438; 'upplät samma år åt välboren man Erik Pedersson två gårdar i Husby-sjutolft och två gårdar i Hummelsta i Löts sn' (begge i Uppsala), Disse hadde han arvet etter sin farmor Birgitta Knutsdotter. Han eide gårder i Norge, Värmland och Närke; Var i live 29 juni 1444, da han beseglet et brev, men var død fød 23 mars 1456. Gift med Ingegerd Magnusdotter - Barn med Ingegerd: Brynjulf Knudsson Roos - (Gift: Margareta Bondesdotter Barn med Margareta : Knut Knudsson Roos av Hjälmsäter)Generasjon 4 - Brynjulf Knudsson Roos - Generasjon 5 - Knut Knudsson Roos av Hjälmsäter - Født etter 1454 - Død etter 1496 - Levde i Hjelmsäter, Medelplana sokn i Skaraborg. Levde i 1496 Ble viet den 22. januar 1486 til Ingrid Magnusdotter Bock - De fikk syv barn : 1.Gustaf Til Hjälmsäter. 2.Måns Til Blomberg. 3.Ingel Til Vik. 4.Brynte Til Berg i Älgå. 5.Karin 6. Ingrid 7. BengtaGenerasjon 6 - Brynte Knudsson Roos av Berg - Eide Berg gård i Älgå i Värmland . Gift med Anna Salomonsdotter Rahm - Barn : Gustav Bryntesson RoosGenerasjon 7 - Gustav Bryntesson Roos - Säteriet Vik i Arvika ägdes i slutet på 1500-talet av Gustaf Bryntesson Roos av släkten Roos af Hjälmsäter. Förutom Vik ägde han även Berg i Älgå. Han hade en dotter som gifte sig med Per Jönsson Bratt, vilken härstammade från Höglunda i Nor socken. Barn : Annika Gustavsdotter RoosGenerasjon 8 - Annika Gustavsdotter Roos - Gift med Per Jønsson Bratt - Barn : Gustav Pedersson BrattGenerasjon 9 - Gustav Pedersson Bratt - Født i Nor, Värmland - Død etter 1648. Gustaf Pedersson Bratt, Gustaf Persson eller Pedersson Bratt var son till Per Jönsson och hans första fru. Gustaf var gift med Britta Olofsdotter af Forstenasläkten nr. 2 och fick med henne dottern Anna Bratt af Höglunda. Han levde ännu 1648. Det var Gustaf som enligt ett brev 1623 från Gustaf II Adolf fick ta över rusttjänsten från sin far. Eftersom han utan anledning ej deltog vid riksdagen 1627 fick han liksom sin far böter på 50 marker. Som nämnts tidigare övertog han alla gårdarna vid faderns död. Vid Gustaf II Adolfs likfärd i Stockholm red han en häst med landskapsfana. 1640 års riksdag betydde att han valdes till motsvarande släktöverhuvud och skrev under riksdagsbeslutet. Namnet Bratt betydde ungefär ' tvär' eller 'brant' men i medeltidens Norge var betydelsen 'stolt' eller 'högdragen' . Av politiska skäl flyttade släkten från Norge till Värmland på 1450-talet. Släkten stödde nämligen Karl Knutsson Bonde , som kung i Norge medan olika riksråd ville ha den danske kungen Kristian I. Ätten Bratt af Höglunda dog ut 1984. Gift med Britta Olofsdotter (Sjöbladh?) - Barn : Anna (Gustafsdotter) Bratt .Generasjon 10 - Anna (Gustafsdotter) Bratt - Død før 1674 - Anna Bratt var i 1648 eier av säteriet Vik i Arvika. Hun var først gift med kapten Joen Torstensson Blanckenfjell, senere med ryttmästare Henrik Dreffenfelt, og også ennå senere gift med Leonard Blanchenfjell. Barn : født ca. 1669 : Catarina BlanckenfjellGenerasjon 11 - Catarina Blanckenfjell - Født : ca. 1669 Død : 18 Nov 1739 Norserud, Ny, Värmland Når hun dør på Norserud i Ny, Värmland i 1739, sies det at hennes foreldre var Anna Bratt og Leonard Blankenfjell. - Hun sies å bli 70 år gammel. Hennes fødested oppgis til Vanjaberg? eller Varjaberg i Westergötland. Gift med Carl Jensson Ørneberg - Barn : 1686 Axel Carlsson ØrnbergGenerasjon 12 - Axel Carlsson Ørnberg, som var min 6 X tippoldefar.----------------------------Er det overhodet noe hold i generasjon 1 - 9 i denne rekka ? Glad for alle kommentarer ! Vennlig hilsen Jon Torp - Nesodden.

[Gjest Tore H Vigerust]

Personen som du oppfører under generasjon nr. 4, Brynjulv Knutsson, og personen under generasjon 5, Knut Knutsson, var brødre. Derfor må nr. 4 utgå og nr. 5 og senere numre rykke opp ett nummer.Det endelige beviset for at Brynjulv Jonsson (nr. 2) var herr Jon Havtorssons sønn, foreligger ikke, men det antas i alminnelighet for å være riktig.Jon Torps tekst til og med nr. 5 er en direkte oversettelse av teksten i det viktigste svenske adelsleksikon, Gustaf Engenstiernas 'Den introducerade svenska adelns ättartavlor', bind VI (1931), s. 391 ff.Informasjonen hos Torp for personene fra og med generasjon 7, forekommer derimot ikke hos Elgenstierna. Dette er helt ukjent stoff for meg.

[Gjest Jon Torp]

Takk og takk, Tore !.... Det var svært kjappt levert ! Hjertelig !!! Om noen vet noe om personene i generasjon 7, 8 og 9 blir jeg kjempeglad !

[Gjest Tore H Vigerust]

Hei Jon, når det gjelder personene i generasjon 7, 8 og 9, kan du jo oppklare litt for oss andre, ved å legge ut info om dine såkalte sekundær- og tertiærkilder.

[Gjest Jon Torp]

Joda - burde forsåvidt gjort det innledningsvis. Min hypotetiske anetavle i generasjon 7,8 og 9 bygger bl. a på [url="http://www.genealogi.se/varmland/artiklar/1997_2.htm>Lenkeog på

[Gjest Tore H Vigerust]

Jeg legger ihvertfall merke til at de opplysningene du gav om ledd 7-9 finnes på din første lenke, men ikke på den andre - - - Hvis du vil fortsette kontrollen, vil jeg anbefale deg å starte med å sjekke artikkelen i Släkt och Hävd 1973 (som finnes på Riksarkivet og i NSFs bibliotek forruten UB Oslo), dernes boka om Bratt av Höglunda.

[Gjest Jon Torp]

Takk, Tore. Skal båte meg til byen ved første høve !

[Gjest Per Nermo]

Jan Torp: Når du sier at slekten Bratt af Höglunda døde ut i 1984, så gjelder det den agnatiske linje (Torbjørn 'Peter' Bratt af Höglunda døde i 1984 i byen Crossakeel i Irland). Cognatiske etterkommere av slekten Bratt af Höglunda lever i beste velgående (inkl. undertegnede) (se linken til min tippoldefar: Lenke ). Leddene 7-10 var kjent for meg, fra bl.a. Riddarhuset: Äldre svenska frälsesläkter (F. Wernstedt) 1957, 1965 (UBO) og Norlin, Gunnar: Bratt af Höglunda, a. Brattsläkter, sl.Wallmann, GF S&H 3-1973, m.v. Hilsen Per Nermo

[Gjest Per Nermo]

... samt kilden Elgenstierna, Gustaf: Den introduc. Svenska adelns ättartavlor, 1925 (UBO).

[Gjest Per Nermo]

... dessuten: Bratt, Helmer: Några anteckningar om sl. Bratt från Brattfors .. ,(1951) og Bratt, Christian: Bratt från Brattfors. En släktkrönika. Sthlm, 1992.

[Gjest Andreas Snildal]

Jeg mener å huske at den påståtte forbindelsen mellom Bratt af Höglunda og Bratt i Gudbrandsdalen forlengst er motbevist. Jeg tror jeg har lest noe om dette i en eller annen diskusjon på Anbytarforum. Om jeg ikke husker feil, var spørmålet om væpneren Nils Steinarsson Bratt fra Värmland var sønn av en Steinar Eysteinsson Bratt som skulle ha vært sysselmann i Gudbrandsdalen.

[Gjest Jon Torp]

Joda - du har rett ! Her er advarselen fra søta bror:991 Anna Persdotter Bratt (= SvA 115:713), död 1647.Begravdes 28 mars 1647 i Väse (Gyllenius VFoN 1962). Meddelande av Peter Funke, 15 febr 1998.Hon var enligt SvA, band 2 (antavla 115) dotter till Per Jönsson Bratt, död 1639, som i sin tur ska ha varit son till en Jöns Persson till Höglunda och Bråne, sonson till en Per Persson till Höglunda, sonsonson till en Per Nilsson till Höglunda och sonsonsonson till en Nils Bratt till Höglunda, som uppges vara född cirka 1458 och avliden före 1490 samt gift 1480 med en Margit Ivarsdotter. Nils Bratt ska vidare ha varit son till Nils Stensson Bratt, född cirka 1410, död före 1468, fogde i Värmland 1454 och adlad 1456, samt sonson till en Sten Östensson Bratt, född cirka 1385, levde 1452, syssloman i Södra Gudbrandsdalen. Några källor anges inte för denna anräcka, och uppgifterna måste behandlas med en mycket stor skepsis. En liknande räcka anor nämns i Elgenstiernas ättartavlor under ätten Bratt av Höglunda (del 1, sid. 575), men är där försedd med flera frågetecken. Också i Svenskt biografiskt lexikon finns åtskilliga reservationer för släkten Bratts ursprung. Den seriöse och kritiskt sinnade släktforskaren rör sig endast med ytterst stor försiktighet i dessa släktkretsar; fallgroparna är många och risken för ödesdigra misstag överhängande. Ett grundtips är att inte acceptera fler anor än Anna Persdotters föräldrar: Per Jönsson Bratt till Vik (Arvika sn), död 7 okt 1639 och begravd i Arvika kyrka, och Ingeborg Amundsdotter, som levde ännu 1656. Per Jönsson Bratt var en stor jordägare i västra Värmland. Meddelat av Håkan Skogsjö, 15 febr 1998. Källa till SvA 115 är, förmodar jag, den i början av antavlan refererade boken 'Några anteckningar om släkten Bratt från Brattfors och med den sannolikt befryndade släkter med namnet Bratt' [Helmer Bratt, Linköping 1951]. Dess bevisföring kan jag inte värdera, eftersom jag inte läst den, men hans ansträngningar får åtminstone goda vitsord i Engebret Hougens anmälan i Norsk Slekthistorisk Tidskrift (se nedan). Enligt min fyrmänning Rune Larsson i Eskilstuna ska släkten Bratt också ha behandlats i SoH 1973, som jag dessvärre inte heller har till hands. Med den angivet darriga kopplingen till Sten Östensson Bratt i bakhuvudet kan sedan ytterligare släktleds obskyritet kontempleras under läsandet av 'Noen bemerkninger om bondearistokratiet i Gudbrandsdalen' [Engebret Hougen, Norsk Slekthistorisk Tidskrift 1953, s. 256-288]. Meddelande av Anders Berglund, Skarpnäck, 25 mars 1998. I Släkt och Hävd 1973 skriver armédirektör Gunnar Norlin om ”Bratt af Höglunda, andra Brattsläkter och släkten Wallman”. Artikeln är uppenbarligen källan till den anräcka som omtalas ovan och som sträcker sig bak till en Sten Östensson Bratt. Artikeln ger en del vinkar om källorna (eller kanske snarare bristen på källor) till släkten Bratts ursprung, bland annat finns ytterligare uppgifter bland Tillägg och rättelser Elgenstiernas ättartavlor (band IX, sid. 260), som jag inte tidigare observerat. Där framgår att släktleden under 1500-talet har kunnat fastställas på följande vis ”enl. handlingar i KA” (= Kammararkivet i Riksarkivet; med handlingar avses säkerligen olika typer av skattelängder): ”Peder Nilsson till Höglunda hade sönerna Jöns Persson till Höglunda 1525, Per Persson till Höglunda 1540-1557, Nils Persson till Skärsmyr (Skarsinge) 1540-1551. Per Persson hade sonen Jöns Persson till Höglunda och Bråne 1557-1587. Jöns Persson hade sönerna Nils Jönsson Bratt till Höglunda (Tab. 5) och Per Jönsson Bratt till Vik (Tab. 3)”. Den sistnämnde är fadern till ovannämnda Anna Persdotter Bratt (nr 991). Det förefaller alltså troligt att denne fader Per Jönsson Bratt var son till Jöns Persson, omnämnd 1557-1587, och sonson till Per Persson i Höglunda, nämnd 1540-1557. Men sedan blir släktledningen påtagligt bräcklig. För ”Peder Nilsson till Höglunda” verkar dokumentariska belägg helt saknas, eftersom han – om jag förstår Norlin rätt – inte är identisk med den Peder Nilsson som omtalas i ett brev av 14 aug 1509. Denne icke belagde Peder Nilsson anges sedan – på oangivna grunder – vara son till Nils (Nilsson) Bratt och hans hustru Margit Ivarsdotter (däremot hade tydligen Margit en son Peder i ett tidigare gifte). Släktledningen bygger med andra ord på gissningar, fantasier och önsketänkanden. Så kan man inte bedriva forskning; för det krävs handfasta bevis och ett kritiskt tänkande. Sammanfattning: Den bevisade släktledningen börjar vad jag förstår med Per Jönsson Bratt till Höglunda (far till nr 991). Denne är troligen son till Jöns Persson och sonson till Per Persson i Höglunda. Meddelande av Håkan Skogsjö, 25 mars 1998.