[#21714] Björn Styrk, hävdas vara född i Norge 1650, död 117-årig i Sverige 1767

[Gjest Roland Johansson]

Tidningen ”Götheborgska Magasinet”, den 19 November 1759:Uti Biskopeliga Pastoratet här på orten, eller uti Tölö Kyrka, wigdes den 4 dennes Enkemannen Björn Styrk, 109 år gammal, med en 40 års Piga, wid namn Helena Björnsdotter [skall vara: Börjesdotter], klädd i wanlig brudeskrud. Som denne gubben är werkeligen hurtigare, än mången medelårig, och äskat alla wid bröllop ej mindre än wanliga ceremonier, finner jag för denna gången i dess lefwernes-beskrifning et wärdigt ämne, hwarföre almänheten är skyldig Vice-Pastorn, Herr Johan Dahlström, all heder och berömmelse.Gubben är född i Norige år 1650 på gården Aawrem, belägen uti Aggerhuslän, nedra Rommerikes Fögderi, och Pastoratet Höland, af Fadren Hans Björnsson och Modren Rönnu Olsdotter. Uti 12 år war han städse hemma hos sine Föräldrar, hwarefter han tjente, som dräng, ända til dess at han war 32 år gammal, då han af Öfwersten Wilster blef antagen wid Artilleriet, och tjente därwid 3 år, hwarpå han förmedelst et skadeligt hugg i foten fick afsked, och blef ledig ifrån krigstjenst uti twänne år. Sedan blef han likwäl Dragon wid Öfwerste Ökjens Regemente, och tjente til häst uti 21 år, under hwilken tid han gifte sig första gången, på sit 42 ålders år, med pigan Barbro Haraldsdotter uti Christiania, med hwilken han lefde uti 12 år, och aflade med hänne et gosse- och et flickobarn, hwilka före Modren dödt. Enkeman war han den gången i 12 års tid.År 1716 rymde han hit öfwer til Swerige, tillika med 3 Compagnier, och kom i tjenst hos Öfwerste Lejonbrink, hwilken bodde på Norre Dahl. Här gifte han sig andra gången med pigan Kerstin Björnsdotter, och lefde med hänne i 42 år. De hafwa uti sit ägtenskap räknat tre Söner och en Dotter, såsom frukter af deras kärlek. En Son är död, de andre lefwa och wistas uti Tölö Soken.Efter et års Enklingestånd, blef han nu på sit ethundrade nionde ålders år wigd wigd i Tölö Kyrka, som förmält är. Då Brudemessan söngs öfwer honom, wiste han sig oförlikneligen rask och förnögsam.Fyratio år har han uppehållet sig uti Tölö Soken i en liten backestuga, lydande under Warle By, Han föder sig med groft arbete, såsom stenläggning: och äro månge gärdesgårdar ögonskenliga bewis af flit och idighet, hwarmed han uträttat om dagen allena så mycket, som twänne medelmåttige karlar. Nu på ålderdomen laggar han, och närer sig med annat smått arbete, han wil i sanning, ej anlita någon om almosor, icke heller se sina barn i händerna efter födan. Eljest har han under sin lefnad i Norige waret ofta nytjad wid järn- och malmbruken, hwarest han förwärfwat sig tämmelig kundskap om malm- och stenarter, hwarföre och menigheten kallar honom härstädes Guldgubben.Då han war 21 år gammal, timade honom en underlig händelse, under det han war i Skogen at rista näfwer. Klockan 12 på dagen kommo tre eldar farande, såsom brinnande eldbloss, häftigt efter hwarandra emot honom, ungefär halftredje aln ifrån jorden, hwaraf synen betogs honom, at han ej kunde se trädet, som han stod wid och arbetade. I denna häpenhet ropade han på sit medfölge, men då de kommo, funno de honom på jorden, och bloden flytande utur näsa och mund. Han uplyftes, men började strax at rasa och yra, rifwandes kläderna af sig, och arbetade häftigt, hwilket påstod en god stund. Ändteligen saktade sjukdomen sig: likwäl kunde han hwarken höra eller sansa något: Tre dylika anfäktningar måste han uthärda innan klockan 12 andre dagen, då han friades därifrån med en häftig upkastning. Opaslig war han doch därefter 14 dagar, och hörde litet et halft år. Han tror det waret den sjuka som om middagen förderfwar, och wi bedje Gud bewara oss ifrån hwar måndag uti wår aftonbön, som finnes i Psalmboken. För öfrigt har han njutet god helsa, och det som underligast är, läser än utan glasögon.Ingen fältslagtning har han bewistat, men trenne gånger har han waret på stora partien, såsom först i Ringarike, där Baron Löwen blef til fånga tagen: den andra wid Moss under Brigadieren Boudies befäl: den tredje wid Enninge dalen på Swenska gränsen, under åfwannämnde Gref Boudies Commando. Dessa äro hit intil Guldgubbens äfwentyr.[Tidningsartikeln finns i i avskrift i Varbergs Museums Årsbok 1959]****************Om uppgifterna om födelseåret stämmer, vore det hela ju tämligen sensationellt. Men sannolikheten för det är väl inte stor. Kanske någon med kännedom om Hølands socken kan identifiera de i texten nämnda föräldrarna och berätta när de levde.Björns andra hustru var 82 år gammal när hon dog 1758.Äktenskapet finns även omnämnt i ett 1800-tals verk, se: LenkeTölö ligger i Halland, just norr om Kungsbacka.

[Gjest Tore H Vigerust]

Överste Ökjens regiment, må være oberst ¨*Ötkens norske gevorbne dragonregiment. Ötken ble oberst og regimentssjef 1711. Hvis han, som det opplyses, tjenestegjorde 21 år i Ötkens regiment, skulle det være fra ca 1711, da regimentet ble opprettet, til ca 1732. En dimisjon ca 1732 ville også passe bra. Ötken døde 1733 som generalmajor, og da ble regimentet oppløst. Jeg tror ikke noen kunne stå i regimentet ut over fylte 50 år, slik at han ved en dimisjon i 1732 neppe kunne være født tidligere enn 1682.Men opplysningen om deserteringen 1716 og en påfølgende svensk(?) tjeneste, er uforenelig med det ovennevnte. Kanskje andre kan supplere når det gjelder identifiseringene av de øvrige offiserere, så kan det bringe større klarhet i det videre arbeidet. F eks hvem var brigadér Boudies ?

[Gjest Berit Knudsen]

Det må vel være brigader Budde.Aawrem på Høland kan vel være Offrim (1865). Jeg vet ikke om Overund er samme navn på gården, men i 1801 finnes bare det navnet der.

[Gjest Terje Hatvik]

Én indikator på sannhetsgehalten i denne historien kan jo være hvorvidt Bjørn Hanssen (Styrk) frå 'Aawrem' i Høland finnes i det store norske manntallet fra 1664/1666.Om jeg ikke husker feil gav Titus Bulche først påbud om at alle gutter/menn over 12 år skulle telles. Så ble dette rettet til at alle av hankjønn over 1 år skulle tas med i manntallet.Hvis Bjørn virkelig er født ca. 1650 (eller i det minste FØR 1664) bør han jo finnes der -.

[Gjest Arne Langås]

Kan 'Aawrem' være den gården som hos Rygh kalles Ovrum (utt. å2vrómm), gnr. 41 i Løken sokn, Høland herred?Etter hva jeg kan se, ligger Høland i nedre Romerike prosti. Dette prostiet kan jeg ikke å finne blant de digitaliserte 1660-manntallene. Etter Rygh skal skrivemåten i 1666 være 'Øffrimb'.Mvh Arne

[Gjest Tore H Vigerust]

Överste Wilster må være oberst Peter Jacob Wilster, som fra 1704 var oberst i infanteriet og artillerist diverse steder sønnafjells (men oberst av artilleriet først 1712). Bridadier Budde var Wincentz Budde, 1716 kommandant i Fredrikstad (forøvrig etter P J Wilster).Bjørn Styrk kan da ha tjenestegjordt under Wilster fra 1707 til 1709 (= 3 år etter datidens tellemåte), så ledig 2 år, vervet under Ötken 1711 til 1716, deltok i en fekting 1716 ved Fredrikstad, der Budde var sjef, for så å desertere over til svenskene samme år, dvs etter 5 à 6 år under Ötken (ikke 21 år). Dette skulle peke mot en fødsel omkring 1683-1689.

[Gjest Berit Knudsen]

Finner ingen Hans Bjørnsen eller Bjørn Hansen, ingen Bjørn i hele tatt under Offrim i 1664 eller 1701.

[Gjest Petter F. Vennemoe]

Fra Prestenes Manntall 12.03.1666 har jeg notert en Daniel Hansen Ovrum '30 år', som eventuellt kunne være en eldre bror av Bjørn Hansen. Har avfotografert enkelte militære ruller, finner her i militært manntall for Høland, desember 1688 det som trolig er samme Daniel Hansen Ovrum '56 år' gammel. I militær rulle av 1697 for Capitain Emhaussens Compagnie i Høland i legd nr. 28 som omfattet Østegaard, Soelberg, Knold, Ofrim og Holmsbro(?), en .... Hansson 20 år, fødested Høland Sogn. Fornavnet her har jeg problemer med å tyde, men det ser ikke ut til å være Bjørn, heller noe i retning av Anders eller Peder. I Capitaine von Hattens Mønster Rulle av 1706 ligger en del registreringer fra bl.a. Høland, men ingen på Ovrum.

[Gjest Odd Ottesen]

Historien om 'Guldgubben' Bjørn Styrk er fenomenal - men kanskje også eventyrlig, idet minste hva angår hans alder mot slutten av livet. Skammelig nok kan jeg overhodet ikke bekrefte det minste om hva Bjørn skal ha oppgitt om sin herkomst, enten han nå er født 1650 eller tretti år senere. (Jeg er kjent med Høland, i det jeg la grunnlaget for den bosteds- og slektshistorie som er i ferd med å komme ut for bygda.)Bjørns levnetsbeskrivelse virker svært konsistent, og likevel må kronologien være fullstendig ute av lage. Dersom vi tar utgangspunkt i de offiserer Bjørn skal ha tjent under, får vi en militær karriere omtrent som den Tore skisserer opp i innlegg 6. Om han tjente 21 år til hest, har i så fall bare 5-6 år vært i norsk tjeneste.Dersom vi godtar at Bjørn var 32 år da han første gang gikk i militær tjeneste (i artilleriet under oberst Wilster - han var fra 1707 bl.a. sjef for Akershus artillerikompani), kan han være født ca. 1675. Det eneste troverdig sikre årstallet i levnetsbeskrivelsen, anser jeg som 1716 - da han skal ha dessertert og flyktet til Sverige, hvor han samme år giftet seg for annen gang.Dernest virker fødestedet for Bjørn, nemlig 'garden Aawrem' i Høland i Akershus, pålitelig. Det kan ikke være annet enn Ovrum. I samtidens norske kilder er navnet skrevet 'Ofrim' på dansk - hvilket ennå i dag er en gjengs skrivemåte av gårdsnavnet. På svensk har gårdsnavnet fått en form i 1759 som nok er mer i pakt med daværende (og nåværende) uttale av navnet, noe som gjør at jeg styrkes i troen på at det kan være korrekt.Problemet er så at jeg ikke kjenner til noen Hans Bjørnsen på Ovrum. Jeg har imidlertid ikke gått gjennom skattelister for Høland for de tre siste tiårene av 1600-tallet; derimot har jeg gjennomgått tingbøkene og skifteprotokollene for denne perioden.Ovrum var eid av Høland prestebol. Iver er nevnt som bruker i hele perioden 1618-1660 i skattelistene. I 1661 hadde gården to brukere: a) Kolbjørn Erlandsen, født ca. 1631 (omtalt som husmann på Ovrum i 1655), nevnt ennå 1676. Det var skifte etter hans enke, Barbro Hansdatter, i 1684. b) Bottolf Olsen, født ca. 1636, som flyttet til Halabekk i Høland i 1665. Bottolfs bruk av Ovrum ble da overtatt av Daniel Hansen, født ca. 1636 (han var i 1664 husmann på Våler i Aurskog), som var her ennå i 1688 (jf. innlegg 8).I 1695 bygslet Amund Gudmundsen (ca. 1663-1730) hele gården Ovrum av prestebolet. Ut fra dette er det tenkelig at Hans Bjørnsen kan ha hatt et av brukene på Ovrum en periode før 1695, noe skattelister muligens kan avklare.Navnet Bjørn er svært lite brukt i Høland på 1600-tallet. Og noen Hans Bjørnsen finnes ikke i manntallene for Høland i 1660-årene. Derimot finner vi i de samme manntall for Aurskog: Hans Bjørnsen, født ca. 1634, på Store Lier i Aurskog, og han skal ha vært her til omkring 1687 (ifl. bygdeboka for Aurskog og Blaker). Kanskje kan han ha flyttet til Ovrum og bodd her en kort periode? Men han har i så fall ikke satt spor etter seg i kilder fra Høland som jeg kjenner til.Selv om Bjørn Styrk var født på 'Aawrem' i Høland, betyr det ikke nødvendigvis at hans familie har bodd her. For den saks skyld kan mor hans hatt barsel på Ovrum under et besøk hos familie eller venner, mens familien ellers bodde annetsteds. (Våler, hvor Daniel Hansen bodde i 1664, ligger i samme grend i Aurskog som Lier-gårdende.)Bjørn Styrk var sikkert en 'olding' da han døde, men neppe 117 år gammel. På bakgrunn av hans militære karriere som faktisk er noe av det som kan dateres nokså godt, ser det ut til, og dertil er en vesentlig del av fortellingen om hans liv, må vi tro at han heller døde som en atskillig yngre 'olding', kanskje et sted mellom 85 og 95 år. Hele kronologien i hans livsberetning før 1716, med unntak av hans militære karriere i Norge (som kanskje varte fra 1707 til 1716) er trolig ute av lage. Det innebærer også tidspunktet for hans fødsel, inngåelsen av første ekteskap og varigheten av hans første enkestand.Kjenner du, Roland, som presenterte oss for denne eventyrlige figuren, Bjørn Styrk, noe til hans etterslekt?

[Gjest Roland Johansson]

Hej alla.Jag får passa på och tacka för alla intressanta och utförliga svar, samt önska er en glad 17 Mai så här på Norges nationaldag.Till frågan om hans efterkommande: i Tölös äldsta husförhörslängd från 1762 finns bara två manspersoner med efternamnet Björnsson. Den ene är Jakob Björnsson, född 1734, boende på samma gård som Björn Styrk, samt på annan gård Berent (Bernt) Björnsson, född 1729, enrolleringskarl (ett slags soldat). Jag förmodar att detta är Björn Styrks söner. Ingen av dem tycks emellertid vara född i Tölö (finns ej i födelseboken under respektive år) ehuru Björn enligt tidningen skall ha bott där sedan c:a 1719. Men de kan ju ha varit födda på Dal.Björn är inte någon anfader till mig, men denna historien har fascinerat mig sedan jag först kom att läsa den för några år sedan. Det som gör att jag tror att den huvudsakligen är sann (så när som på kronologin då), är att jag inte kan tänka mig något rimligt skäl att antaga att artikelförfattaren (kyrkoherde Anund Hammar i Varberg, som väl fått uppgifterna av pastor Dahlström i Tölö) skulle ha haft anledning att fabricera berättelsen.Den omnände svenske översten är Gabriel Brinck, adlad Lejonbrinck 1718. Kommenderad till Dal 1712 som överstelöjtnant, utnämnd till överste 1717, se Lenke ,fotnot 73I detta krigshistoriska verk finner man att det var en 'liten träffning' vid Hølands prästgård den 27 februari 1716. Kanske det var vid detta tillfälle Björn Hanssøn Styrk löpte över? Eller blev tagen som krigsfånge? En anmärkningsvärd sak i artikeln från 1759 är att det påstås att hela 3 kompanier skulle ha bytt sida i kriget. Om det stämmer tycker man att något sådant inte borde ha kunnat ske utan att avsätta spår i de militära källorna. Men 'Compagnier' kanske istället skall tolkas som 'kumpaner'?Annat jag har funderat på när det gäller den påstått höga åldern, är om det kan röra sig om en man som någon gång, av misstag eller med avsikt, har fått/tagit en annan, äldre, persons identitet. Och sen fått leva med det. Fast det är väl inte särskilt troligt. Att bli hållen för att vara tio år äldre än man verkligen är går möjligen. Men näppeligen tjugo eller trettio.