Gå til innhold
Arkivverket

[#24395] Olav Engelbrektssons forfedre


Gjest Bo Wallin
 Del

Recommended Posts

Olav Engelbrektssons förfäder är dåligt presenterade på internet, alltid utan källhänvisning. Med er hjälp hoppas jag hitta (primär) källor till hans förfäder!1. Olav Engelbrektsson f 1480 ca2. Engelbrekt Gunnarsson f 1440 ca. Ej återfunnen i DN4. Gunnar Gunnarsson f 1400 ca Ej återfunnen i DN, så tillvida han inte är identisk med Gunnar i DN 7 448, eller DN 12 2288. Gunnar Narvesson f 1350 ca uppträder endast? 1376 DN 3 40116. Narve Gunnarsson f 1320 ca uppträder endast? 1376 DN 3 401. Narve Gunnarsson kan av kronologiska skäl inte vara son av Kyrkoherden i Fåberg, Gunnar Brynjulfsson som uppges i endel antavlor.MvhBo

Lenke til kommentar
Del på andre sider

Gjest Kristian Hunskaar

Norsk biografisk leksikon, bd. 7 (Oslo 2003), s. 123 (ved Øystein Rian):(...) Vi har ingen sikker viten om Olavs opphav. elt fra 1600-tallet har det vært gjort forsøk på å påvise hvem hans foreldre og slekt var. Den hypotese som har vunnet mest tiltro, ble fremsatt av Ludvig Daae, som argumenterte for at Olav var sønn av et ektepar fra Trondenes, Engelbrekt Gunnarsson og Jorunn. De besøkte Roma 1500 sammen med dekanen fra Trondheim, Sakse Gunnarsson, ifølge hypotesen Olavs farbror. Olav hadde en bror, Aslak, som 1533 var setesvein i Trondenes, og en bror, Gunnar, som var kannik i Oslo. Søstersønnen Gaute Taraldsson ble Olavs kansler etter 1533, og en annen nær slektning, Christoffer Trondsson, ble hans admiral. Sistnevnte var av sunnhordlandsk adel, mens Olav selv trolig stammet fra en storbondeslekt på Romerike. Han førte et adelsvåpen med tre liljer samlet om en rose. Det kan derfor ikke herske tvil om at hans slekt tilhørte den norske eliten og at den gjorde seg gjeldende flere steder i landet. (...)I litteraturoversikten nevnes av Ludvig Daae 'Nogle Bidrag til Erkebiskop Olaf Engelbrektssøns Historie' i [Nosrk] Historisk Tidsskrift, bd. 19 (1907), s. 283-298. Det er vel der Daaes argumentasjon kommer fram.Så er det vel henvist til nyere litteratur i debatten som det er henvist til i innlegg 2.

Lenke til kommentar
Del på andre sider

Gjest Tore H Vigerust

Det kan være verd å lese gjennom Oddvar Grønlis artikkel om ei ættetavle fra reformasjonstiden, i NST vd xiii-xiv, særlig tillegget i bd xiv, der Saxe Gunnarsson omtales, og Trygve Lysakers artikkel om Olav Engelbrektssons bakgrunn, i Det kgl norske Videnskabers Selskab Skrifter 1963 nr. 1. Jeg har gitt disse referansene såvidt mange ganger nå i forskjellige denbatter her på Brukerforumet, at nå er det vel snart siste gang.

Lenke til kommentar
Del på andre sider

Gjest Tore H Vigerust

En kilde sier rett ut at Saxe Gunnarsson var Olav Engelbrektssons farbror. dermed må Olavs far ha hatt navnet Engelbre(k)t Gunnarsson. Trygve Lysaker peker på en med dette navnet, nevnt i en viktig kilde i Diplomatarium Norvegicum. Jeg for min del synes Lysakers identifiseringsforslag er brukbart, og bedre enn andre eventuelle forslag. Både Saxe og Olav kom fra Oslo bispedømme. Engelbret bodde på Romerike.

Lenke til kommentar
Del på andre sider

Hypotesen tycker jag är mycket trovärdig, jag har sett många hypoteser i mina dagar men denna är ovanligt väl underbyggd! speciellt då hans broder Aslak bodde i Trondenes, och att att han hade en broder Gunnar, & Saxe Gunnarsson. Namnen Jorun & Aslak förekommer som bekant inom Aspe ätten, finns det nån hypotes/indicier om vem Engelbrekts hustru Jorun skulle vara dotter till?. Tore! Vilket nummer har källan inlägg 7?. Om ni tittar i 'Äldre svenska frälsesläkter' utgiven av riddarhuset, så förstår ni hur jag vill att en släkt ska presenteras!MvhBo

Lenke til kommentar
Del på andre sider

Gjest Tore H Vigerust

Bo, hvis du leser mine litteraturreferanser, gitt i innlegg 5, så kan du selv forsikre deg at disse artiklene har like høye kvalitetsparametre som Äldre svenska frälsesläkter I:1-3 og II:1. Disse to artiklene anbefales av meg som studium i norsk middelaldergenealogi, jf et dokument om middelaldergenealogi som ligger på Norskslketshistorisk Forenings webside, http://www.genealogi.no under 'nettpublikasjoner'.Hvis det er slik at du trenger hjelp til å lese artiklene, er ikke jeg rette hjelperen.

Lenke til kommentar
Del på andre sider

Gjest Bjørn Jonson Dale

15. desember 1501 blei sju nordmenn opptatt i Ordenen til den heilage anden (Lenke): 1) Saxe Gunnarson, dekan i Trondheim, og 2) mora hans, 3) ''Vigibertus'' Gunnarson og 4) kona hans, ''Yorond'', 5) Arve, kannik i Nidaros, 6) ''Aslacus'' Gunnarson og 7) kona hans, Gjertrud.''Vigibertus'' (feilskrift for Ingibertus) Gunnarson og ''Aslacus'' er vel brør til dekanen Saxe, rikeligvis kanniken Arve med. Engelbrekt Gunnarson og kona Jorunn budde ''in parochia Trondens'', dvs Trondenes, Aslak Gunnarson og kona Gjertrud budde ''in parochia Andenes'', dvs Andenes. Når det står at Engelbrekt Gunnarson budde på Trondenes (ved Harstad), gjorde han vel dét - svært langt fra Romerike. At Engelbrekt og brørne kan ha vore austlendingar er derimot mulig.Når vi så veit at kanniken Gunnar Engelbrektson i Oslo var bror til erkebisp Olaf, og likeeins éin av setesveinane hans på Trondenes, Aslak Engelbrektson, er erkebispen si ætt langt på veg klarlagt. Ei søster av Olaf var ellers mor til Gaute Taraldson, og Christopher Trondson var Olaf sin frende.Kan Tore være snill å gi oss referansen til Lysaker si viktige kilde i DN? Ikkje alle har lett tilgang til skriftene fra DKNVS. (Eg trur ikkje at Olaf var austlending...).

Lenke til kommentar
Del på andre sider

Som bekant var ju nepotismen stor under medeltiden, att sysslor & ämbeten hölls inom släkten finns otaliga bevis för. Med Oddvar Grönlis 'ei aettetavla fra reformasjonstida' som grund (NST Bind XIII s 209-244), skulle jag vilja sticka ut huvudet, och framlägga en hypotes om Joruns härledning.Tab 1 JORUN ASLAKSDOTTER gm TROND (Toraldsson)Bland barnenOLAV Trondsson ÄRKEBISKOP?JORUN gm Engelbrekt Gunnarsson Tab 2Tab 2 JORUN gm Engelbrekt GunnarssonBland barnenOLAV Engelbrektsson ÄRKEBISKOPASLAK Engelbrektsson?TROND EngelbrektssonDå blir det inte så konstigt att Olav Engelbrektsson hade så många ättlingar till Aslak Jonsson i sin tjänst, som säges av Grönli på sidan 244

Lenke til kommentar
Del på andre sider

Om denna hypotes är framlagd förrut kan jag ej veta då ej har tillgång till så många källor som ni har, men jag har i varjefall ej sett den förrut, varket på nätet eller i litteraturen. VAD ÄR PROBLEMET TORE?

Lenke til kommentar
Del på andre sider

Gjest Tore H Vigerust

Du kan jo starte med å lese grundig gjennom Oddvar Grønlis artikkel en gang til - og ta med supplementet i bind xiv. Se særskilt på hans argumentasjon for hvorfor erkebiskop Gaute Ivarsson *ikke* kunne være av Aspaættene. Bruk denne kunnskapen prøvd på ditt eget forslag, og still deg spørsmålet:Et det logisk at Olav Engelbrektsson var etterkommer til Aspaættene når han *ikke* står innført i den store slektstavla fra reformasjonstiden? Besvar deretter selv spørsmålet.

Lenke til kommentar
Del på andre sider

Gjest Bjørn Jonson Dale

Det er rimelig at både Gaute Ivarson og t.d bergensbispen Hans Teiste ville ha vore med på tavla dersom dei var av Aspeætta. Men, som Grønli skriv sjølv, er det ei lang rekke medlemmar av ætta som ikkje er med på tavla.Bo sin hypotese er etter mitt syn god, i det han med denne sett fingeren på eit punkt som mellomalderhistorikarane ikkje heilt har tatt inn over seg, nemlig at det var råd å bygge geistlige dynasti også på denne tida - fordi både prestar og bispar fikk barn, og fordi preste- og bispesøner også kunne bli geistlige. Det kunne altså, kanskje ofte, vere tale om ein genealogisk suksesjon, og ikkje bare ein apostolisk, i geistlige embete.Dersom Olaf Engelbrektson no var av Aspeætta, korfor er han ikkje nemnt på tavla? Eitt svar kan vere at det ikkje var så lurt å skrive inn nett denne mannen på ei ættetavla på ''reformasjonstida''. Eit anna svar kan vere at det var erkebispen sjølv som sette opp tavla...

Lenke til kommentar
Del på andre sider

Gjest Knut Fjogstad

En direkte lenke til temanr.: 15801 er ok:LenkeSom det nevnes i siste innlegg var han ikke akkurat den mest populære å ha i tavlen på den tiden.Mvh Knut

Lenke til kommentar
Del på andre sider

Gjest Bo Wallin

Tack Björn!Kan inte Halvard i länken ovan vara en felskrivning för Aslak, då Halvard är okänd i samtida handlingar, eller är det bevisat att Aslak var barnlös?. En paralell i 'riddar problematiken' är att Karl Jensson (Skanke) biskop i Hamar, enl ett epitaf skulle ha varit 'en riddermands mand' dvs son av en riddare, hans fader Jens Karlsson var ingen riddare, men väl väpnare, däremot var hans farbror en riddare, allt står i Robelins bok Skankeätten. Det kan finnas många orsaker till att Olav inte nämns i ättetavlan, ytterligare en kan att han vid upprättandet varit altför ung & obetydlig. En nära släktskap med en tidigare biskop, kan ha varit helt avgörande i ett biskopsval, desvärre kan vi tyvärr bara ana lobbyverksamheten som föregick valet.

Lenke til kommentar
Del på andre sider

Gjest Tore H Vigerust

Nei, riddermands mand betyr ikke sønn av ridder. Ordet er en fordanskning/fornorskning av riddermatzmann (eller noe lignende). I forhold til begrepene omkring 1450-1520, da riddermandsmand ble mye anvendt, betyr det oversatt til dagens språkbruk: en adelsmann. Eller oversatt til tysk: medlem av das Ritterschaft, ridderskapet. Ridderskapet er en gruppebetegnelse som inkluderer langt flere enn de egentlige riddere.

Lenke til kommentar
Del på andre sider

  • 2 uker senere...
 Del

  • Hvem er aktive   0 medlemmer

    • Ingen innloggede medlemmer aktive
×
×
  • Opprett ny...

Viktig Informasjon

Arkivverket bruker cookies (informasjonskapsler) på sine nettsider for å levere en bedre tjeneste. De brukes til bl.a. skjemaoppdateringer og innlogging. Bruk siden som normalt, eller lukk informasjonsboksen for å akseptere bruk av cookies.