Gå til innhold
Arkivverket

[#27429] Baar Baarsen og Aaseline Olsdt. Hordaland


Gjest Siv Eidevik
 Del

Recommended Posts

Gjest Siv Eidevik

Jeg søker etter opplysninger om mine tipp tipp oldeforeldre Baar Baarsen og Aasaline Olsdt. De fikk en datter Berthe Johanne Baarsen. Da hun giftet seg i Bergen sto hun oppført som født 11 mars 1860 i Finaas. I folketellingen for 1865 fant jeg familen herLenkeJeg har ikke klart å finne ut hvor og når foreldrene (Baar og Aasaline) ble født, giftet seg eller hvem foreldrene deres var. Tar imot alle opplysninger med glede.Mvh Siv....

Lenke til kommentar
Del på andre sider

Gjest Lars Johannessen

Fant disse opplysningene på Familysearch:Baard BaardsenEvent(s): Birth: 07 NOV 1837 Wold, Finnas, Hordaland, NorwayParents: Father: Baard Arnesen Family Mother: Anne Marie OlsenMarriages: Spouse: Aseline Olsen Family Marriage: 05 APR 1860Aseline OlsenEvent(s): Birth: 10 NOV 1838 Donnien, Finnas, Hordaland, NorwayDeath: Before 1912Parents: Father: Ole Nielsen Family Mother: Sisilla AndersenMarriages: Spouse: Baard Baardsen Marriage: 05 APR 1860mvh Lars

Lenke til kommentar
Del på andre sider

Gjest Helga Kallevik,

Hei!Frå Bømlo bygdebok bind 3 s. 53 'Tjong':Her står det først om Jørgen Larsen og familien hans som eigde garden i 1865. Litt lenger nede står fylgjande:I vilkårshuset losjerte fiskaren Bård Bårdsen med familie (som seinare bygsla plasset på Heiane).- Desse to, Jørgen Larsen og Bård Bårdsen, drukna ilag i Vikafjorden i 1869; medan dei drog garn ved Grøne Steinen på Dyrnes rauk det opp til storm så båten dreiv på land og knustes. - Bruket vart selt frå buet etter Jørgen til Gabriel Viersen, med vilkår til Bertha Aagesdatter (Jørgen si kone) tgl. 28/9 1870. Bertha døydde 1873.Eg skal leita vidare i bygdeboka om eg finn meir vedr. Bård Bårdsen og familie og, event. noko om 'Heiane', veit ikkje kvar det var.mvh Helga Kallevik

Lenke til kommentar
Del på andre sider

Gjest Siv Eidevik

Hei HelgaDette var interessante opplysninger :-). Er spent på om du finner mer. Kanskje Heiane er et stedsnavn? Vet det er et sted i Åsane utenfor Bergen som heter det, lurer på om det ikke heter Heiane på Stord også.Hilsen Siv...

Lenke til kommentar
Del på andre sider

Gjest Helga Kallevik,

Hei!Trur eigentleg at 'Heiane' må vera namnet på eit plass eller småbruk under ein av gardane på Søre Bømlo, elles ville eg tru at bygdeboka hadde forklart nærare kva kommune eller sokn det høyrde til. Boka er nok skriven for lokalkjente, eg er ikkje så lokalkjent i den delen av kommunen sjølv om eg bur på Bømlo.Tjong og Voll er gardar under det som fram til 1963 heitte Bømlo kommune- dvs.søre delen av det som i dag er Bømlo). Bygdeboka for denne delen av kommunen er svært vanskeleg å finna fram i, då der er utydeleg skille mellom dei ulike personane som budde på kvar gard.Dersom ein skal tru det som er funne på FS (innlegg 2) var både Bård og Assaline fødde i Finnås. Lurer på kva 'Donnien' står for, kan det vera gamal skrivemåte for garden 'Tjong' - uttalen er ikkje så heilt ulik. Skal leita vidare i bygdeboka, kan jo også sjå om Ole Nielsen og Baard Arnesen er å finna.mvh Helga Kallevik

Lenke til kommentar
Del på andre sider

Gjest Helga Kallevik,

Hei igjen!Trur at eg har funne 'Donnien' i ft. 1800. På den tida høyrde deler av det som i dag er Sveio kommune til Finnås, og der finnn eg denne garden i 1800 (Gjekk inn på ft. 1800 for Hordaland og Finnås og søkte på gardar som byrja med bokstaven D Kanskje ein der også kan finna fram til Assaline si slekt???mvh Helga Kallevik

Lenke til kommentar
Del på andre sider

Gjest Arne Tveit

Det ser ut for at du har rett Helga. En Ola Nilssen fra Hovland, indre på Bømlo var husmann på Haugen under Dynjo i Sveio fra 1834 til 1845. Da kjøpte han bruk nr. 4 på Økland i nåværende Sveio. Han var gift med Sissela Andersdtr. Økland f. 1811. Ola var født 1809 og døde 1889. Året Sissela døde har jeg ikke. De hadde barna: Nils f. 1838, bosatt i Bergen, Asseline f. 1838, gift og bosatt på Tjong, Bømlo, Anders f. 1841, gift og bosatt på Økland, Ola f. 1854, gift og bosatt på Tveita. Disse opplysningene er fra bygdebok Sveio II, side 34, nr. 24 og Sveio I, side 316, nr. 92. Jeg har ikke sjekket disse opplysningene mot kildene.Mvh Arne D. Tveit

Lenke til kommentar
Del på andre sider

Gjest Helga Kallevik,

Hei igjen!I bygdeboka for Bømlo (3) under Hovland Indre finn eg følgjande:'Nils Olsen Voll f.1774 og Helga Nilsdatter fekk to døtre som døydde nyfødde, til sist fekk dei sonen Ole f. 1809 (Økland, Valestrand). Men Nils Olsen åtte ikkje bruket lenge; i 1811 har han 'med sin hustrus samtykke solgt og afhændet til Paul Aadnesen paa Konditionen at han ægter min steddatter Marita Andersdatter 3/8l 3/8 for 200 Rdl', tgl. 16/9 1812. Nils og Helga hadde vilkår på bruket til dei døydde, han i 1828 og ho i 1829.'dersom opplysningane i bygdeboka er korrekte må dette då verta besteforeldra til Aasaline (på farssida).mvh Helga Kallevik

Lenke til kommentar
Del på andre sider

Gjest Helga Kallevik,

Hei!I følge FS (IGI) gifter Baard Arnesen og Anne Marie Olsen seg i 1837 i Finnås, same år som Baard Baardsen vert fødd.(obs. opplysningar på Fs er ikkje alltid å stola på).Helga Kallevik

Lenke til kommentar
Del på andre sider

Gjest Arne Tveit

I bygdebok Sveio I side 311, nr. 65 nevnes en Anders Jonsen Økland f. 1781, d. 1860. Han var gift med Brynhild Helgesdtr. Vorland fra Bømlo f. 1788, d. 1857. De hadde barna: Sissela f. 1811, gift og bosatt på Økland, Jon f. ca. 1812, gift og bosatt på Økland, Kari f. 1814, Gift første gang med Lars Sjursen Tjong, Bømlo og andre gang med Halvard Knutsen Holme, Bømlo, Guro f. 1817, Maren Helene f. 1818, Helge f. 1819, bosatt på Økland, Ola f. 1822, gift og bosatt på Økland, Brynhild f. 1823, gift med Andor H. Vika, Bømlo, Nils f. 1825, d. 1834, Steinar f. 1828, d. 1834, Asseline f. 1830, d. 1834, Lisbet f. 1832, d. 1834.Arne D. Tveit

Lenke til kommentar
Del på andre sider

Gjest Helga Kallevik,

Bømlo Bygdebok (3) s.325 'Voll':Ole Danielsen gifte seg i 1818 med Ingeborg Knutsdatter Økland f. 1788. Dei hadde døtrene Anne Marie (Olsdatter) f. 1819 og Ingeborg f.1828. Ingeborg Knutsdatter døydde 1837. Ole Danielsen døydde i 1857.(Var imellomtida gift 2. gong med Astrid Andersdatter Steinsland 1788-1849)Kan denne Anne Marie Olsdatter vera mor til Baar Baarsen f. 1837 og kona til Baar Arnesen?Her finne eg svaret (bygdeboka s. 327 - Voll):'Bertel Salomonsen Berge f. 1812 gifte seg i 1841 med Anna Marie Olsdatter (du finn dei også i Finnås i ft. 1865 under garden Voll). Hu var tidlegare trulova med Baard Arnesen Jelle, Kinsarvik, han døydde, men sonen deira Baard vart f. 1837 (Tjong). Bertel og Anna Marie fekk 7 born som vaks opp:1)Ingeborg f. 1842 (gm. Johannes Hatten Eide) 2)Anna f.1844 (gm Erik Søndenå, Stavanger) 3)Salomon f.1848 (Kallavåg) 4) Ole Andreas f.1850 (USA) 5)Knut f.1854 d.1883 6)Daniel f.1858 d. 1880 ugift 7)Ragnhilde f.1861 (USA).Bertel laut selja bruket på auksjon og er i ft. 1865 skriven som losjerande tømmerhoggar. Reinert Jacobsen som var gift med Anna Marie si syster kjøpte bruket.I ft 1900 budde Anna Marie Olsdatter (mor til Baard Baardsen) som enkje og fattiglem i huset hjå Reinert (svogeren sin). Helga Kallevik

Lenke til kommentar
Del på andre sider

Gjest Helga Kallevik,

'Heiane' : Sitat frå bygdeboka s. 48 'Tjong':'Heile Tjongemarkjo sør for Steinsfjellet og vestom høgdedraget Hammaren- Tjongestongjo- Bjørkefjellet kallast Heiane.' alså var det ein stad på Tjong Baard og Asseline flytte til (jfr. innlegg 4). vidare s. 50:' I 1800-åra kom fleire familier og busette seg på Tjong. ...... 10/12 1867 er tgl. festesetel frå oppsitjarane på Tjong til Bård Bårdsen og kona, på plasset Heiane i utmarka, der det ikkje hadde vore folk før. Bård laut sjølv byggja seg hus, som då vart hans eigedom. Han skulle ha beite til krøtter som han vinterfødde på plasset, og han kunne spa torv i eit stykkje av torvmyra. Og han kunne ta underbor og åkertare i utmarka. Til kvar av dei to eigarane skulle han årleg svara 1 spd. of 3 dagsarbeid. Bård Bårdson Voll f. 1837 (Steson til Bertel Salomonsen, b.nr.3/4) var g. med asseline Olsdatter Økland f. ca. 1838; deira born var Berta f. 1860, Bård f. 1863 og Ole Severin f. 1867. Asseline var syskenbarn til Lars Larsen Tjong (b.nr. 3). I 1865 losjerte familien på tunet på Tjong (b.nr.1), Bård er då skriven som fiskar. Han bygde hus lengst sør i Heiane, bortunder Søndrehogjen, og mura steingard kring eit stykkje av myra, som i sør gjekk til Heiagarden mot Vika. Dei hadde 1 ku på plasset. Men Bård døydde alt i 1869, han drukna under fiske på Vikafjorden, ilag med Jørgen Larsen (b.nr. 1).Seinare flytte Asseline Olsdatter med borna sine til Bergen. Huset vart rive, og her har ikkje budd folk på Heiane etter den tid.' (sitat slutt).Helga Kallevik

Lenke til kommentar
Del på andre sider

Gjest Siv Eidevik

Til Helga og ArneTusen hjertelig takk for alt det dere har funnet til meg, jeg er helt overveldet her jeg sitter :-), skikkelig artig alt det du fant om Heiane også Helga :-)Hilsen en meget glad Siv...

Lenke til kommentar
Del på andre sider

Gjest Kjellaug Robberstad Petit
LenkeHer står foreldra til Brynhild Helgesdtr som Helge Endresson og Kari Nilsdtr. Har dessverre ikke B-III og som alle vet må opplysninger på FS sjekkes-:) mvh Kjellaug
Lenke til kommentar
Del på andre sider

Gjest Kjellaug Robberstad Petit

Det ser ut for at Helge Endresson var fra Böröy. LenkeDet må og sjekkes.B -IV, s. 18: 11 Endre Endresson Børøy, (nr. 9) f. ikr. 1701, d. 1768. G.m. 1. Marta Helgesdtr. Utbjoa i Ølen, d. 1724. Born: a. Helga, f. 1721, g. søra Sele (nr. 6). Endre gifte seg oppatt med syster til Marta, Brynhild Helgesdtr. d. 1765. Born: b. Abelona, f. 1725. c. Endre, f. og d. 1727. d. Endre, f. 1728. g. Børøy (nr. 12). e. Marta, f. 1731 g.m. Jakob T. Vestvik. f. Helge, f. og d. 1733. g. Helge f. 1734 g. Vorland. h. Brita, f. 1737 g. Vespestad. i. Østen, f. 1740, g. Bjørnevik (nr. 7). j. Maren, f. og d. 1743. Endre tok truleg over bruket då han gifte seg i 1719, og var brukar saman med Steffen til han flytta til Lønning. Endre var brukar til han selde i 1766. Han løyste inn frå arvingane etter kvart, såleis at han i 1735 åtte heile bruket. Enno i 1746 var det ikkje slutt på bygdasnakket om at gamle Endre Endresson Børøyno, hadde hengt seg. Endre stemde då Gunnar Noraneset, som måtte bøta for dette. Endre var presten sin medhjelpar, og lagrettemann. I 1765 vart skifte halde etter Brynhild. Bruttoeiga var 231 rdl. 3 mrk. 12 skill. Netto 177 rdl. 3 mrk. 12 skill. Buet åtte 11. 1 pcl. smør i Børøyno. Elles fanst: 8 kyr, 2 kviger, 3 kalver, 1 hest, 10 smaler og 4 geiter, 1 kvern, 1 sag med utstyr, I ottringsbåt, I haglebørse, helvta i ei makrellnot, 2 koparkjelar, smedverkty og noko sylv.s. 17: 9 Endre Endresson Børøy, (nr. 8) f. ikr. 1653, d. 1711, g.m. Helga Gunnarsdtr. Økland (nr. 37) d. 1708. Born: a. Sissela, g.m. Håkon Luten. b. Malene, f. ikr. 1690, d. før 1711. c. Brita, f. ikr. 1692, d. før 1711. d. Abelona, f. ikr. 1696. Ho vart spilt og døydde på Pleiestiftelsen i Bergen. e. Alis, f. ikr. 1699, g. Andal. f. Endre, f. ikr. 170 1, g. Børøyno (nr. Il). Endre åtte 11. 7 mrk. smør i Børøyno, 18 mrk. smør i Berge, som han kjøpte av syskina sine i 1700 ' i Hjartnes 16 mrk. smør, i Kuleseid 9 mrk. smør, i Sakseid 6 mrk. smør, i Grutle 6 mrk. smør. Endre tok over bruket ikring 1680 og var brukar til han døydde. I 1711 vart folket på Børøyno stemde for å forklare - «om den bortkomne mand Endre Berøen, - som det gik et Spargement over bygden at han skulde have ombragt sig selv». Broren Daniel fortalde at for 9 veker sidan gjekk Endre frå Børøyno og først for 2 dager sidan vart han funnen rekande i sjøen vestanfor garden. Han fortalde og at Endre «- - var noget sorgfuld og gik altid som i en stor sorg». Sønene til Daniel, Steffen og Daniel, forklarte at dei fann Endre flytande i sjøen. Dei fekk straks Torkel Holme og Andres Straumøyno til å sjå på han. Han var mykje forandra av sjøen, mesteparten av andletet og alt hår og skjegg var borte. Ingen kunne prova at Endre hadde teke sitt eige liv. Han skulle gravleggjast på kyrkjegarden «- som andre Guds barn.» Men bygdasnakket stagga ikkje med det. I 1713 stemde Daniel Børøyno og sonen, Steffen, ei Marta Hansdtr. for noko ho hadde sagt om Steffen. Vitnene var frå Alvsvåg, så truleg var Marta og frå den kanten. Marta hadde sagt at Endre hadde hengt seg i stabburet, og at Steffen hadde skore han ned og drege han til sjøs, løyst skorne av han og kasta han utfor eit berg. Marta vedstod at ho hadde sagt desse orda, men « - -beklagede sig at være underlig i sit hoved, og vet ikke selv hvad hun siger». Marta måtte bøta for sladderen.Det vart halde skifte etter Helga i 1708 og etter Endre i 1711 og arven delt mellom borna. Bruttoeiga var 193 rdl. 5 mrk. 10 skill. Netto 131 rdl. 2mrk. 6 skill. I buet var m.a. jordegods: 1 1. 7 mrk. smør i Børøyno, i Berge 14 mrk. smør og i Grutle 2 mrk. smør. Det vart vedteke at dottera Sissela og mannen skulle syta for innhaustinga, og at skatten og landskyld vart betalte. Elles var i buet: 9 kyr, 5 kviger, 2 stutar, 1 kalv, 1 hest, I hors med føll, 8 smaler, 5 geiter, noko sylv, m.a. ei brurekrune, I kårde, I ottraskinnhue, helvta i ein ottringsbåt, mortanot og kvern. Tredjeparten i saga og ei røykstove vart verdsett til 5 rdl. Endre var lagrettemann. Kyrkjeverge i 1686. s. 14 6 Ola Endresson Børøy, (nr. 5) d. etter 1659. Ein veit ikkje når han var fødd. Første kona heitte Alis. Meir veit ein ikkje om henne. To born er kjende: a. Endre, g. Børøy. (nr. 8). b. Peder, g. Berge. Ola gifte seg oppatt på sine gamle dagar med Brita Rasmusdtr. Dei fekk eitt barn. Ola og Brita levde ikkje godt saman. Ola tok til å verta gamal og håttelaus. Brita hadde ein gong sagt til Ola at det var ikkje han som var far til barnet hennar, men sonasonen, Ola Endresson. Dette var fårleg sagt, fordi at dersom ho var dømd skuldig kunne det kosta både henne og unge Ola livet, og buet hennar hadde tilfalle Kongen. Far til unge Ola, Endre Børøyno, stemde difor stykmor si for å ha fare med lygn om son hans, og kravde dom på henne. Gamle Ola meinte det var rett det ho hadde sagt, og nekta fullt og fast at han var far til barnet. Han var og stemnd som vitne i saka, men var reist vekk den dagen saka skulle førehavast på Børøyno. Truleg hadde folket hans vilja ha han or vegen. Brita gjekk frå det ho hadde sagt, og sa at det var berre lygn som ho hadde funne på. Det vart førd nokre vitne i saka. Lars Hollund, Jon Steinsvåg, Knut Notland og Endre Teigland vitna at søndagen før Kristi himmelsfartsdag vilde gamle Ola gå til alters, då spurde presten om han var far til barnet «- - hvilken tid han det gandske negtet.» Andre kunne vitna at då Brita vart arrestert og førd til futagarden, då høyrde dei at ho først la ut unge Ola for å vera faren, men seinare då ho av futen og andre vart «formanet at sige dem bare samndhed, da sagde hun at den Onde havde alt for meget styret hende - - » og at mannen hennar var faren. Ein gong medan Ola var i Fattighuset i Bergen, kom Malene Nesse og Anna Stølo dit og ville høyra preika, og dei tala då med Ola. Han hadde då sagt at dersom barnet vart fødd etter Vårfrumess (25. mars) då var ikkje han faren, men barnet kom mandagen før Gregorsmesse, som var 7. mars. Likevel nekta han at barnet var hans. Då det leid på dagen kom Ola heim att. Han nekta framleis å vera faren, men Brita stod på sitt. Retten gjekk so «ud paa Marken» der det hadde bore til, men Ola hugsa ikkje noko « - og havde saa mange unyttige og uforstandige ord og tale sagen ey vedkommende at de ikke kunde eller burde skrives, men syntes at være fra sin rette forstand og saa som forrykt, men anstilte sig uskikkelig med mange uqvemsord for Retten, imod enhver ham tiltalede, og havde en stok i haanden med en pundert (d.e. dolk) paa siden etc. Blev sagen optagen til den 10. aug. at møde paa Bcrøen.» Det er ikkje sagt korleis det gjekk vidare med saka, men truleg vart ho frikjend. Ola tok over garden saman med morbroren, Anders, i 1605. Anders var brukar til 1613, då Ola bygsla hans part og brukte heile garden til 1645. Seinare var han brukar saman med sonen nokre år. Ola var velstandsmann. I 1615 var han den einaste i Moster som rusta ut ein soldat til Svinesund. Etter faren arva han 11. smør 1 hud i Børøyno. Han løyste etterkvart ut med-arvingane sin part så han åtte heile garden i 1628, som før nemnt. Han arva og 18 mrk. smør i Grutle, 4 mrk. smør i nera Nese, 9 mrk. smør og 1/2 våg korn i Hovda, Sveio. Etter morfar sin, herr Peder på Finnås, arva han ein liten part i Geitung, og so åtte han I pd. smør i Husa, som var kjøpegods, og i Fylkesnes 16 mrk. smør, 6 mrk. fisk. I 1613 kjøpte han av farbror sin noko odelsgods han hadde arva etter far sin, Torstein Olsson i 1606. Partane var like store som dei Ola sjølv hadde arva i Grutle, nera Nese og Hovda.s.15 I 1624 hadde Ola selt partane i Grutle til farbroren, Kristoffer. Kristoffer åtte og 18 mrk. smør, 1/4 hud i Børøyno då. Ola bygde oppgangsag i Sagelva. I 1626 var ho nyleg oppsett, og han skar år om anna ikring 200 bord som han svara sagskatt av. I 1630-31 var saga «ubrugelig», men likevel måtte Ola svara 1 rdl. i skatt. Han brukte saga så lenge han hadde garden.s. 14 5 Endre Torsteinsson Børøy, (nr. 4) døydde i ung alder, før 1606. Han var g.m. dotter til Finnåspresten, herr Peder, men ein veit ikkje kva ho heitte. Dei hadde berre ein son, Ola, g. Børøy (nr. 6). Endre er ikkje nemnd i skattelistene, men det er truleg at han var brukar saman med faren.s. 14 4 Torstein Olsson, d. 1606. G.m. N.N. Lauritsdtr. (Larsdtr.) Born: a. Endre, g. Børøy (nr. 5). b. Kristoffer, g. og budde ei tid på Sande i Leikanger, Sogn, seinare på Eide på Bømlo. c. Malene, g. før 1606. Ho er kalla «høstrue» og må vera adeleg gift ' . d. Inger. e. Brita. f. Adelus (Alis) g.m. 1. Mads Jonsson til Sveen, Sveio, av den adelige «Slee» eller «Dahl» slekta. 2. Rasmus Pedersen, sokneprest til Torvastad. Det er grunn til å tru at Torstein Olsson ætta frå ei av adelsættene her på Vestlandet. At dottera, Adelus, vart inngift i den lågadelege Sleeætta, tyder på det. Torstein var lensmann i Føyen skipreie ikring 1563-1591. I 1553 kjøpte Torstein ein part i Børøyno, truleg 1 1/2 1. smør, fjerdeparten av garden, truleg tok han då over garden. Han var gift då, og borna vart truleg fødde i åra framover. Samstundes kjøpte han ein part i Nordtun, og i 1573 kjøpte han Grutle. Ved denne handelen skreiv Jon Gautesson til Sveen, verfar til Adelus Torsteinsdotter under som vitne. Parten i Nordtun hadde han selt før han døydde. Det vart halde skifte over odelsgodset etter Torstein 21. juli 1606. Utanom garden Børøyno og Grutle åtte buet 1/2 1. smør 1/2 hud i nera Nese, 1 1. smør 1 hud i Sjøvoll, 8 mrk. smør i Fylkesnes, 1/2 1. smør, 1/2 våg korn i Hovda i Sveio. So vart att uskift 6 mrk. fisk i Fylkesnes og ein liten skogteig « - - Som Jiche kunde wdi Synderlighed Skifftis wden den einne løser den Anden wcltt.»Dette må jo og sjekkes som sagt. Mvh Kjellaug

Lenke til kommentar
Del på andre sider

Gjest Kjellaug Robberstad Petit

Jeg har disse i min data base, da de er forfedre til mine barnebarn. Har funnet ut at foreldra til Brynhild var : Helge Nilsson Utbjoa og Aase KnudsdtrHer er det jeg har om1. Helga Gunnarsdtr Økland, daughter of Gunnar Monsson Økland and Malene Gunnarsdtr Meling, was born in Økland, Bømlo and died in 1708 in Børøy, Bømlo.Helga married Endre Endresson Børøy, son of Endre Olsson Børøy and Sissela Børøy.The child from this marriage was: i. Endre Endresson Børøy was born in 1701 in Børøy, Bømlo and died in 1768 in Børøy, Bømlo at age 67.Second Generation (Parents)2. Gunnar Monsson Økland, son of Mons Olson Økland and Helga N.N. Økland, was born in 1663 and died in 1710 in Økland, Bømlo at age 47.General Notes: BB I, s. 504 Bruk A Il. Fjerdeparten av garden.Som nemnt før vart bruk A delt i 2 like bruk i 1669. Gunnar Monsson Økland, var 33 år gl. i 1665, d. ikr. 1704. G. m. Malene Gunnarsdtr. Meling, d. ikr. 1702. Born: a. Gunnar, f. ikr. 1663, g. Økland. b. Marta, f. ikr. 1665, g. Rubbestad. c. Mons, f. ikr. 1673, g. Søvodl. d. Hans, f. ikr. 1677, g. Økland. e. Jon, f. ikr. 1685, g. Nordtun. f. Helga, g. m. Endre E. Børøyno. Gunnar bygsla helvta av det bruket faren hadde då han døydde i 1669, og var brukar av halve garden. I 1682 sa han opp dette bruket på grunn av vanhelsa, og var sidan berre brukar av bruk B 1. Frå 1685 og utover bruka han fjerdeparten av Søvodl. I Søvodl åtte han tredjeparten, og so åtte han 12 mrk. smør i Grutle og Hope, som kona hans hadde arva. Han åtte og ei tid part i nora Habbastad, som han makeskifte med ein part i Søvodl. Gunnar var velstandsmann og ein vyrd mann i bygda. Han var lagrettemann i mange år. Då kona døydde i 1702, vart ho nedsett i skipet i Gåslandskyrkja. For denne føremonen svara Gunnar 2 rdl. til kyrkja.Gunnar married Malene Gunnarsdtr Meling.Children from this marriage were: i. Gunnar Gunnarsson Økland was born in 1663 and died in 1710 at age 47. ii. Marta Gunnarsdtr Økland was born in 1665 in Økand, Bømlo and died in 1721 in Rubbestad, Bømlo at age 56. iii. Mons Gunnarsson Økland was born in 1673 in Økland, Bømlo and died in 1742 in Sjøvold, Bømlo at age 69. iv. Jon Gunnarson Økland was born in 1685 and died in 1737 at age 52. 1 v. Helga Gunnarsdtr Økland vi. Hans Gunnarson Økland was born in 1677 in Økland, Bømlo and died in 1733 in Økland, Bømlo at age 56.3. Malene Gunnarsdtr Meling, daughter of Gunnar Gyrdson Sjøvold and Marta Villumsdtr Sjøvold, was born about 1643 and died in 1702 about age 59.Malene married Gunnar Monsson Økland.Third Generation (Grandparents)4. Mons Olson Økland, son of Ola Økland and Unknown, was born in 1588 and died about 1669 about age 81.General Notes: B I, s. 498 6 Mons Olson (Økland?) var 80 år gl. i 1665, er sagt. Truleg var han noko yngre. Kona heitte Helga. Ho døydde før 1668. Born: a. Andor Økland. b. Gunnar Økland. c. Siri g. m. Kristoffer Sønstabø. d. Brita, d. æ. g. m. Gabriel Alvsvåg. e. Brita, d. y. g. m. Hans øvra Nese. f. Anna, g. m. Ola Gilje. Mons vart brukar i 1615 saman med Ola. Då Johannes på bruk B fall frå, tok Mons og Ola over dette bruket, og det er truleg at dei bruka kvar sitt bruk til Ola fall frå i 1627. Mons vart då brukar av heile garden til ikr. 1645, då sonen Andor fekk bygsla bruk B. som då berre var 1/3 part av garden. Mons sat med resten til 1657 då sonen Gunnar fekk eit stykke av bruk A. Mons var brukar av resten til han døydde. I matrikkelen 1668 er sagt at ein part av garden låg øyde, truleg det bruket som seinare vart kalla 'Oyjoro'. Parten vart sett i skatteskyld for 1 pd. smør i 1668, men kor lenge den låg øyde yeit ein ikkje. I 1657 fostra Mons 1 hest, 15 kyr, 5 ungnaut, 4 smaler og 4 geiter. I 1659 vart Mons stemnd av Karen, ekkja etter Christen Nielsen i Øklandsvågen, som då var brukar på Brekke. Ho meinte at ho hadde rett å bruka Brekke sin part i laksvågane. Ho la fram bygselsetel frå borgarmeister i Bergen, hr. Ove Jensen som då rådde for Apostelgodset, der det stod at Øklandsmennene skulle bruka dei 2 partane og Brekke den tredje, anten soleis at Karen skulle halda tredjeparten i nota med Mons og bruka vågane kvart år ilag med han, eller og at ho brukte vågane eit år og Mons i to år, og soleis skiftest om å bruka v'agane. I 1665 vart Mons stemnd saman med 8 andre, av presten fordi dei ikkje hadde svara tiende av laksefisket. Alle vitna at dei alltid hadde betalt laksetienden til slottet i Bergen, og sa at det var dei like kjært kven dei betala til. I 1669 vart halde skifte etter Mons. Buet hadde ei nettoeige på 58 rdl. Truleg hadde han skift frå seg etter kona straks før. I buet er nemnt noko smedverkty, 2 gamle børser, 1 tessak, 2 naust og 1 sjøbu, (dei andre husa på bruket åtte eigaren) 1 stor båt, helvta i ei laksnot, 1 kvern med reidskap som truleg stod i garden sitt kvernstø i bekken. So hadde han 6 gode kyr, 4 kviger, 2 stutar, og ymse anna. Skulda var mest berre skiftekostnadene og tenarløner. Mons var ein vyrd mann i bygda. Han var legdsmann for soldatlegda, og lagrettemann i mange år. Då Mons fall frå, vart bruk A. delt i 2 like bruk som her vert nemnt bruk A I og A II.Mons married Helga N.N. Økland.Marriage Notes: Bømlo Bygdebok IChildren from this marriage were: i. Brita D.E. Monsdtr Økland was born about 1635 and died in 1697 about age 62. ii. Andor Monsson Økland. 2 iii. Gunnar Monsson Økland iv. Siri Monsdtr Økland was born in Økland, Bømlo. v. Brita Monsdtr D.Y. Økland. vi. Anna Monsdtr Økland died in Bømlo, Hordaland.5. Helga N.N. Økland died about 1668.Helga married Mons Olson Økland.6. Gunnar Gyrdson Sjøvold,1 son of Gyrd Knutsson Meling and Mari N.N. Meling, died in 1663.General Notes: B I, s. 551 : Gunnar Gyrdson Søvodl, (sjå Sjøvoll nr. 3) d. før 1663. Kom frå Sjøvoll i 1629 då han bytte bruk med faren. Kona heitte Marta Villumsdtr. og var dotter til Villum på Voll og kona Malene frå Eide. Marta døydde millom 1682 og 1685. Kjende born: a. Simon Meling. b. Haldri, g. Meling. c. Malene, g. Økland. (Og truleg har dei hatt ein son, Villum, som d. tidleg, for dette namnet går att i ætta seinare.) Gunnar arva ein part i Søvodl etter faren. Seinare, i 1747 løyste han inn 2 1/2 pd. smør i garden frå dei andre syskina, og vart eigar av heile garden, og heile Grutle. I Sønstabø åtte han I spann smør som seinare vart innløyst. I 1663 vart Marta stemnd for bruken av laksvågen Oddevågen under Hiskjo som ho då vart frådømd retten til å bruka. I 1652 vart Gunnar stemnd for ein skipsbåt han hadde funne på rak nordmed Øklandsvågen og som han ikkje ville gjeva frå seg til lensmannen, men ville sjølv ha båten mot å svara det som den måtte vera verd. Det vart ikkje dom i saka og er truleg vorten forlikt med futen. Gunnar var brukar til han døydde. Bruket vart då delt i 2 like bruk, som me her vil kalla bruk B I og B 2.Gunnar married Marta Villumsdtr Sjøvold.Children from this marriage were:3 i. Malene Gunnarsdtr Meling ii. Haldri Gunnarsdtr Meling was born in 1645. iii. Simon Gunnarsson Sjøvold was born in Meling, Bømlo and died in 1680 in Meling, Bømlo.7. Marta Villumsdtr Sjøvold, daughter of Villum På Vold Sjøvold and Malene Eide, died in 1682.Marta married Gunnar Gyrdson Sjøvold.1Fourth Generation (Great-Grandparents)8. Ola Økland died about 1627.General Notes: B I, s. 498 : 5) 'Oluff Ocklannd' er nemnd som brukar av ein liten part i garden i 1601. I 1605 hadde han garden åleine i nokre år, til 1610 då ein Johannes er nemnd som brukar. Garden vart då delt, truleg i 2 like bruk, som her vert kalla bruk A og B. Ola sat på bruk A til 1615. Då kom ein tredje brukar på garden, nemleg Mons Olson som truleg var son til Ola. I 1611 er Ola med og rustar ut ein soldat til Svinesund. Etter 'knekteskatten' i 1612 å døma var Ola ein av dei mest velståande menn i bygda. Siste året han er nemnd er i 1627.Ola married.The child from this marriage was:4 i. Mons Olson Økland12. Gyrd Knutsson Meling died in Bømlo, Hordaland.General Notes: Gyrd Knutson, bruka halve garden i 1601. Han var brukar til 1629, då han bytte bruk med sonen Gunnar og flytte til Søvodl. (Sjå Sjøvoll nr. 5.) Kona heitte Mari (Marren i 1645). Kjende born: a. Gunnar, g. Søvodl, seinare Meling. b. Johannes Meling. c. Lars. d. Erik Søvodl. e. Truleg ei dotter, g. m. Peder Danielson Bjørnevik. Gyrd sat som leiglending på Meling, men åtte I Y4 laup smør 1 1/4 hud i Søvodi i 1624 som han då svara odelskatt for. Noko av dette jordegodset vars utlagt på døtrene til Torstein Olsson Børøyno i 1606. Denne parten - kor stor han var, veit ein ikkje - må Gyrd ha teke på odel eller kjøpt før 1624. Etterkvart løyste han inn heile Søvodlegarden. Gyrd kjøpte og Grutle ein gong mellom 1626 og 1637. Dette var og odelsgods som vart skift etter Torstein Børøyno i 1606. I søra Habbastad åtte han 9 mrk. smør som han hadde som pantegods. Gyrd var med og rusta ut ein soldat til Svinesund både i 161 I og 12, men av ein eller annan grunn er han ikkje nemnd i 'knekteskatt' manntalet korkje i 1611 eller 12 endå han var ein velståande mann. I 1617 vart Gyrd stemnd 'for en Hest Hannd sig tilkiender och anderlles Bleff bevuist. Aff Sonnet och Gaff Penninge 8 Rdr.' Han vart soleis dømd for å vilje stela hesten, difor var bota so stor. Gyrd rydja laksvågen Oddevågen i Hiskjo, som han og sonen Gunnar brukte i over 60 år, og som dei svara 2 pund laks for året i landslut for.Gyrd married Mari N.N. Meling.Children from this marriage were:6 i. Gunnar Gyrdson Sjøvold ii. Johannes Gyrdsson Meling. iii. Lars Gyrdsson Meling. iv. Erik Gyrdsson Sjøvold. v. N.N. Gyrdsdtr Meling.13. Mari N.N. Meling died in Bømlo, Hordaland.Mari married Gyrd Knutsson Meling.14. Villum På Vold Sjøvold died in Bømlo, Hordaland.Villum married Malene Eide.The child from this marriage was:7 i. Marta Villumsdtr Sjøvold15. Malene Eide .Malene married Villum På Vold Sjøvold

Lenke til kommentar
Del på andre sider

Gjest Kjellaug Robberstad Petit

Mor til Brynhild Helgesdtr:1. Kari Nilsdtr Vika, daughter of Nils Ezekielson Vika and Lisbeth Stenersdtr Grutle, was born in 1747 in Vika, Bømlo and died in Vorland, Bømlo.Kari married Helge Endresson Børøy, son of Endre Endresson Børøy and Marta Helgesdtr Utbjoa.Litt mer fra B IV s. 16 og s. 981. Ola Endresson Børøy, son of Endre Torsteinsson Børøy and N.N. Pedersdtr Finnås, died in 1659 in Børøy, Bømlo. i. Endre Olsson Børøy was born in 1609 in Børøy, Bømlo and died in 1690 in Børøy, Bømlo at age 81.Second Generation (Parents)2. Endre Torsteinsson Børøy,1 son of Torstein Olsson Børøy and N.N. Lauritzdtr Børøy, died in 1606 in Børøy, Bømlo.Endre married N.N. Pedersdtr Finnås.The child from this marriage was:1 i. Ola Endresson Børøy3. N.N. Pedersdtr Finnås, daughter of Peder Lauritzsen Håvik and Unknown.N.N. married Endre Torsteinsson Børøy.1Third Generation (Grandparents)4. Torstein Olsson Børøy, son of Ola Børøy and Unknown, died in 1606 in Børøy, Bømlo. Torstein married N.N. Lauritzdtr Børøy.The child from this marriage was:2 i. Endre Torsteinsson Børøy5. N.N. Lauritzdtr Børøy, daughter of Lauritz Til Finnås and Unknown.N.N. married Torstein Olsson Børøy.6. Peder Lauritzsen Håvik, son of Lauritz Til Finnås and Unknown, was born in 1553.General Notes: Sokneprest til Finnås 1563 og 1569.Peder married.Children from this marriage were: i. Anders Pedersson Håvik was born in 1580 and died in 1663 in Håvik Indre, Bømlo at age 83. 3 ii. N.N. Pedersdtr FinnåsFourth Generation (Great-Grandparents)8. Ola Børøy died in Børøy, Bømlo.General Notes: 'Oluf på Berøn' er nemd i 1519. The child from this marriage was:4 i. Torstein Olsson Børøy10. Lauritz Til Finnås .2General Notes: Sokneprest til Finnås 1522. 'her laffritz wtjfindoess' (d.e. herr Laurits i Finnås). Han betalte tredjepenningskatten i 1522, med 14 mark pengar, som var tredjeparten av alt gods han åtte, laust og fast. Herr Laurits er innførd i skattemanntalet mellom prestane i Stavanger stift. Grunnen til det er truleg at han har ått jordegods i Ryfylke, som han skatta for. Truleg var det noko av same jordegodset sonasonen, herr Daniel Pedersen, åtte. Dette peikar i retning av at ætta var frå Ryfylke. Han var truleg far til ettermannen i embetet. Children from this marriage were:6 i. Peder Lauritzsen Håvik 5 ii. N.N. Lauritzdtr Børøy12. Lauritz Til Finnås .2General Notes: Sokneprest til Finnås 1522. 'her laffritz wtjfindoess' (d.e. herr Laurits i Finnås). Han betalte tredjepenningskatten i 1522, med 14 mark pengar, som var tredjeparten av alt gods han åtte, laust og fast. Herr Laurits er innførd i skattemanntalet mellom prestane i Stavanger stift. Grunnen til det er truleg at han har ått jordegods i Ryfylke, som han skatta for. Truleg var det noko av same jordegodset sonasonen, herr Daniel Pedersen, åtte. Dette peikar i retning av at ætta var frå Ryfylke. Han var truleg far til ettermannen i embetet.Her har du foreldra til Kari Nilsdtr Vika1. Kari Nilsdtr Vika, daughter of Nils Ezekielson Vika and Lisbeth Stenersdtr Grutle, was born in 1747 in Vika, Bømlo and died in Vorland, Bømlo.Kari married Helge Endresson Børøy, son of Endre Endresson Børøy and Marta Helgesdtr Utbjoa.The child from this marriage was: i. Nils Helgesson Vorland was born in 1783 in Vorland, Bømlo and died in Vorland, Bømlo.Second Generation (Parents)2. Nils Ezekielson Vika, son of Ezechiel Nilsson Vika and Kari Helgesdtr, was born in 1717 in Vika, Bømlo and died in 1767 in Vika, Bømlo at age 50.General Notes: Nils er nemd som lagrettemann i 1746. han kjøpte fjerdeparten av Bømlo kyrkje med skifteskøyte 1752.Han bygsla bruket etter faren i 1744 og same år bygsla han Gissøyno.Nils married Lisbeth Stenersdtr Grutle.Children from this marriage were:1 i. Kari Nilsdtr Vika ii. Ezekiel Ezekielsson Vika was born in 1749 in Vika, Bømlo and died in 1751 in Vika, Bømlo at age 2. iii. Stener Ezekilesson Vika was born in 1751 in Vika, Bømlo. iv. Martha Ezekielsdtr Vika was born in 1754 in Vika, Bømlo and died before 1768 in Vika, Bømlo before age 15. v. Lisbeth Ezekielsdtr Vika was born in 1756 in Vika, Bømlo.3. Lisbeth Stenersdtr Grutle was born in 1720 in Grutle, Bømlo and died in 1789 at age 69.General Notes: Ved skiftet etter Nils i 1768 tok enkje Lisbet Stenersdtr over 1/4 av Bømlo kyrkje. Same året selde ein annan eigar ut sin 1/4 slik at 3 stk eigde 1/3 kvar, også Lisbeth. Ho gifte seg oppatt i 1770 med John Torkelsen.Lisbeth married Nils Ezekielson Vika.Third Generation (Grandparents)4. Ezechiel Nilsson Vika, son of Nils Nilsson Vika and Marita Ezechielsdtr, was born in 1684 in Vika, Bømlo and died in 1744 in Vika, Bømlo at age 60.General Notes: Ezechiel bygsla bruket etter farbror sin, Hans Nilsen.Då faren døydde i 1717 tok Ezechiel over bruket hans og sat då åleine bonde på Vika i 19 år.Ezechiel married Kari Helgesdtr.Children from this marriage were: i. Jens Villum Ezechielsson Vika was born in 1704 in Vika, Bømlo and died in Espevær, Bømlo. 2 ii. Nils Ezekielson Vika iii. Britha Ezechielsdtr Vika was born in 1729 in Vika, Bømlo and died in Grutle, Bømlo. iv. Tollef Ezechielsson Vika was born in 1724 in Vika, Bømlo and died in Husa, Hordaland.5. Kari Helgesdtr was born in 1675 and died in 1747 in Vika, Bømlo at age 72.Kari married Ezechiel Nilsson Vika.Fourth Generation (Great-Grandparents)8. Nils Nilsson Vika was born in 1636 and died in 1717 in Vika, Bømlo at age 81.General Notes: Han bygsla halvparten av Vika i 1660 åra. Nils er nemd som lagrettemann.Nils married Marita Ezechielsdtr.Children from this marriage were: i. Nils Nilsson Vika was born in Vika, Bømlo and died on 17 Nov 1699 in 'Død Udi Leget'. ii. Jens Nilsson Vika was born in Vika, Bømlo and died in Vika, Bømlo. iii. Torkel Nilsson Vika was born in 1661 in Vika, Bømlo and died in Holme, Bømlo. iv. Inger Nilsdtr Vika was born in 1678 in Vika, Bømlo and died in Hidle, Moster. v. Rasmus Nilsson Vika was born in 1679 in Vika, Bømlo and died in Holme, Bømlo. 4 vi. Ezechiel Nilsson Vika vii. Anbjørn Nilsson Vika was born in 1689 in Vika, Bømlo and died in Espevær, Bømlo. viii. Tollef Nilsson Vika was born in 1691 and died before 1752 before age 62.9. Marita Ezechielsdtr .Marita married Nils Nilsson Vika.Alt må nok sjekkes, det kommer fra bygdeboka Bömlo IV som sagt.mvh Kjellaug

Lenke til kommentar
Del på andre sider

Gjest Kjellaug Robberstad Petit

På FS står foreldra til Lisbet Stenersdtr Grutle som Steinar Haldorson og Lisbet Olsdtr.Jeg finner dem i B-II, men her står det at søster til Lisbet ble gift med bror til Niels Esekielson, og at Lisbet ble gift med en Jon Torkjelson. Har som sagt ikke B-III, så jeg kan ikke sjekke om Lisbet ble enke og så gifta seg opp igjen.S. 581/ B-II : (1) Steinar Haldorson, var 32 år gl. i 1701. Det er då sagt at han var fatig. Han d. i 1743. G. m. Lisbet Olsdtr. Hennar føde- og dødsår er ukjende. Born: a. Lars, f. ikr. 1697. b. Kari, f. ikr. 1698, g. Stokkvikjo. c. Ingeborg, g. m. Jens Esekielson Vika. d. Ingebrikt, f. ikr. 1702, d. 1726. e. Sara, f. ikr. 1720, g. Ersland. f. Lisbet, f. 1720, g. m. Jon Torkjelson 'Næsse'.Steinar rydja plasset i 1690 åra. Han var, som vanleg friteken for skatt dei første åra. Han var brukar til han døydde. Det vart halde skifte etter Steinar i 1743. Nettoeiga var 7 rdl. 5 kyr, 2 kviger og 2 sauer er nemnde. Ekkja vart utlagt i gravferdsvederlag, 3 rdl. 5 mark og 8 skill.Det hadde vært fint om noen kunne sjekke dette. mvh Kjellaug

Lenke til kommentar
Del på andre sider

Gjest Kjellaug Robberstad Petit

Huffda, jeg glemmer hva jeg selv har!'General Notes: Ved skiftet etter Nils i 1768 tok enkje Lisbet Stenersdtr over 1/4 av Bømlo kyrkje. Same året selde ein annan eigar ut sin 1/4 slik at 3 stk eigde 1/3 kvar, også Lisbeth. Ho gifte seg oppatt i 1770 med John Torkelsen.'

Lenke til kommentar
Del på andre sider

Gjest Kjellaug Robberstad Petit

I bygedoka står disse siste under Hope. Steinar Haldorson rydda på Hope som var under Grutle för.Haldor ble og skrevet Halvard på den tida.Det er nevnt en Tomas Halvardson i 1576, en mulig forfar?? 'Grutle har vore i privat eige so langt attende i tida ein veit. I eit skinnbrev frå 1573 vitnar Jon Gauteson Dahl til Sveen, Bent Erlendson og Pål Guleivson at dei var tilstades på Børøyno 5. des. 1573 då Torstein Olson Børøyno kjøpte Grutlegarden av ein Tomas Halvardson, for 6 kyrlag og 1½ kyrlag i skjøtningsøre.'Men noe annet kan jeg ikke finne. mvh Kjellaug

Lenke til kommentar
Del på andre sider

Gjest Siv Eidevik

Hei KjellaugTusen hjertelig takk igjen, det er utrolig hvor mye informasjon du har funnet. Har mye å jobbe meg gjennom nå :-).Mvh Siv...

Lenke til kommentar
Del på andre sider

 Del

  • Hvem er aktive   0 medlemmer

    • Ingen innloggede medlemmer aktive
×
×
  • Opprett ny...

Viktig Informasjon

Arkivverket bruker cookies (informasjonskapsler) på sine nettsider for å levere en bedre tjeneste. De brukes til bl.a. skjemaoppdateringer og innlogging. Bruk siden som normalt, eller lukk informasjonsboksen for å akseptere bruk av cookies.