Gå til innhold
Arkivverket
Gjest Berit Knudsen

[#31116] Dødsårsaker i Sverige ca. 1800: Rødsot og 'Stadkadt Slem'

Recommended Posts

Gjest Berit Knudsen

Nytt spørsmål om noen vet hva disse 2 dødsårsakene er, nå i Sverige rundt 1800. 1) Rødsot og 2)'Stadkadt Slem'.

Del dette innlegget


Lenke til innlegg
Del på andre sider
Gjest Grethe Flood

Dette har jeg funnet på nettet - men det er vel helt uforståelse - ad rødsot: SKED, RÖSKED. 4 rödsleff (uer). ArkliR 1563, avd. 14. Smedieredskap och rödh sleff (uer). Därs. RÖDSOT rø 3d~sω 2t, vard. äv. rø 3-, r. l. f.; best. -en; förr äv. RÖDSOTA, r. l. f.; best. -an. ( rö- (-öö-) 1652–1717. röd- (-öö-) 1639 osv. röde- c. 1645 (: Rödesotten sg. best.; möjl. icke ssg). – Se för övr. SOT, sjukdom) [y. fsv. rödha sot; jfr nor. dial. raudsott, isl. rauðasótt; av RÖD, adj., o. SOT, sjuk- dom] 1) med. av baciller förorsakad (epidemisk) infektionssjukdom med inflammation i tjock-tarmens slemhinna, smärtor i underlivet samt täta avföringar innehållande blod o. slem, (ba-ciliär) dysenteri (äv. i uttr. bacillär rödsot); äv. om en av amöban Entamœba histolytica Schaud. förorsakad infektionssjukdom med symtom liknande dem vid bacillär rödsot, amöbadysen-teri; jfr BLODSOT 1. SCHRODERUS Comenius 303 ( 1639). 1773 års rödsot. PH 13: 78 ( 1784). Rödsot, orsakad av amebor, är endemisk i tropikerna. BonnierKL 9: 1639 ( 1926). Rödsoten hotade i början att bli epidemisk. AGGE SvartTj. 120 ( 1935). 2) om kolera; ss. senare led i ssgn KRÄK-RÖDSOT. 3) (numera bl. i vissa trakter, bygdemåls-färgat) benämning på flera olika sjukdomar hos husdjur med symtom liknande dem vid bacillär rödsot (se 1; äv. om blodstallning; jfr BLODSOT 2. Att träcken (hos hästen) är blandad med blod .. (har) gifvit anledning till .. namnet rödsot. FLORMAN Hushållsdj. 115 ( 1834). PETTERSSON Bakt. 108 ( 1926; om blodstallning). 4) (numera inindre br.) rödsjuka (se d. o. 3. JUHLIN-DANNFELT 1886. jfr SVIN-RÖDSOT. Ssgr: (i allm. till 1): A (numera mindre br.): RÖDSOT -ARTAD, -BAKTERIE, -PULVER, -SERUM, -SMIT- TAD, -UTTÖMNING, se B. B RÖDSOTS -ARTAD, p. adj. ( -sot- 1852–1859. -sots- 1869 osv.) som har karaktären av l. liknar rödsot, dysenterisk. SvT 1852, nr 202, s. 2. -BAKTERIE. ( -sot- 1933. -sots- 1932 osv.) med. bacill som förorsakar rödsot, dysenteribacill. SVARTZ MatsmältnSj. 133 ( 1932). -DROPPAR, pl. (förr) benämning på olika ss. medel mot rödsot använda droppar (tinkturer). FinBiogrHb. 201 1896. SFS 1914, s. 249. -EPIDEMI. Regime för allmänna behandlingen af den inom Vesterbergslagen inne-varande år gängse Rödsots-Epidemie. HÖJER ( 1840; broschyrtitel). -FALL. jfr fall XII 4 f. Sundhetscoll- Ber. 1854, s. 53. -FEBER. (&dead;) bacillär rödsot. 2SvLäk- SH 4: 89 1844. -HEMSÖKT ~ 02, äv. ~ 20, p. adj. hem-sökt av rödsotsepidemi; särsk. om trakt o. d. 2NF 24: 137 1916. -INFEKTION. med. SVARTZ MatsmältnSj. 133 1932. -LIK, adj. (numera bl. tillf.) == -artad. Rödsotslik diarrhoe. SundhetscollBer. 1857, s. 108. -LIKNANDE, p. adj. == -artad. Rödsotslik-nande sjukdomsfall. 2NF 24: 135 1916. -PA-TIENT. BERGMAN Folksj. 107 ( i handl. fr. 1808). -PLÅGA, r. l. f. i sht i pl. GotlLT 1853, nr 11, s. 1. -PULVER. ( -sot- 1698) (förr) jfr pulver 2. ApotT 1698, s. Q 2 b. -SERUM. ( -sot- 1925) med. serum mot rödsot. 2NF 38: 136 1925. -SJUK. THOLANDER Ordl. ( c. 1875). -SMITTA, r. l. f. smitta varigm rödsot sprides; rödsotssmittämne; förr äv.: röd-sot(sepidemi). STIERNSTOLPE Arndt 2: 133 ( 1807; ¥

Del dette innlegget


Lenke til innlegg
Del på andre sider
Gjest Odd Nystrøm

Rödsot var betegnelsen på dysentri (I noen strøk av Sverige visstnok også betegnelse på meslinger). Du vil også finne dysentri beskrevet som blodsjuka, blodsot, rödsjuka og starksjuka.

Del dette innlegget


Lenke til innlegg
Del på andre sider
Gjest Berit Knudsen

Takk til dere begge for rødsot. I dette tilfelle var det voksne som døde av rødsot, mens barna der døde av meslinger. Så da betyr det vel dysentri.Da var det bare igjen det merkelige: Stadkadt Slem.

Del dette innlegget


Lenke til innlegg
Del på andre sider
Gjest Bjørnar Iversen

Stadga = fastsette, bestemme, feste seg. slem = slim Dette ifølge svensk/norsk ordbok

Del dette innlegget


Lenke til innlegg
Del på andre sider
Gjest Berit Knudsen

Takke. Det høres ikke galt ut. Da virker det som om det kan ha vært astma eller ett eller annet med lungene.Da tror jeg nesten jeg har løsningen på spørsmålet om ikke det er noen annen som har noe å tillegge her.

Del dette innlegget


Lenke til innlegg
Del på andre sider
Gjest Hanne.A. Ludvigsen

Dysenteri - rödsotEn infektionssjukdom , lokaliserad till tjocktarmen och karakteriserad av täta, smärtsamma avföringar, innehållande blod och slem. Framkallas vanligtvis av baciller i Europa eller amöbor i tropiska klimat.Den bacillära dysenterin är känd sen äldsta tider, näst pesten Europas kanske mest förödande farsot, i synnerhet under krigstider. I Sverige härjade den våldsamt på 1700- och 1800- talen; sålunda avled 1808 – 1813 50000 människor i denna sjukdom, 1851 – 1860 omkom 26000.1 I Burträsk socken avled under några få sommarveckor 1809 246 personer.2Sjukdomen angriper alla oberoende ålder. Avföringarna innehåller stora mängder baciller, varför den sjuka människan såväl direkt som indirekt utgör den farligaste smittokällan. Flugor och andra insekter kan transportera baciller från avföring till födoämnen. Genomgången sjukdom antas medföra immunitet.Dysenteri förlöper i regel akut. Efter en inkubationstid på 1 – 6 dygn framträder inflammatoriska symtom från mag-tarmkanalen, ofta utan feber. Efter några dagar tilltar smärtorna i underlivet, diaréerna blir svårare, slem- och blodtillblandningen ökar, temperaturen stiger och allmäntillståndet påverkas allt mer. I dessa svåra fall kan döden inträffa genom toxisk inverkan på hjärta och kärlsystem i 10 – 50% av fallen. I den lättare paradysenterifallen är dödlig utgång sällsynt. En minutiös personlig hygien och den yttersta försiktighet med all föda, som kan tänkas infekterad, är ett måste , då det gäller som skydd mot dysenteri.31.Svensk uppslagsbok 7 s. 1075 utgiven 1948, Förlagshuset Norden AB 2.Åbyn, en by vid Burälven s. 316. Utgiven 1995, Studieförbundet Vuxenskolan, Burträsk 3.Svensk uppslagsbok 7 s. 1076, utgiven 1948, Förlagshuset Norden AB

Del dette innlegget


Lenke til innlegg
Del på andre sider
Gjest Geir Kamsvaag Berntsen

Mht. stadga (som verb) har jeg 2 svenske ordbøker her og 'feste seg' står ikke som en betydning av ordet.Fastsette ( i betydning fastsette en bestemmelse ) kan være dekkende for verbets ene betydning. (Finnes igjen i stadgar, dvs. vedtekter i f.eks. en forening).Verbets andre betydning er 'göra stadig', stadig betyr her noe som ikke lett forandres. Så stadig ungkar på svensk betyr ikke at han ikke har rukket å gifte seg ennå.Så 'kronisk slim' ville muligens være en dekkende beskrivelse inntil en medisiner kommer med et mer forsvarlig fagluttrykk. (Slem betyr egentlig sekret fra menneske, dyr eller plante).

Del dette innlegget


Lenke til innlegg
Del på andre sider
Gjest Leif Kåre Solberg

Ordbokvisdom kan både være noe diffus og variere med oppslagsverk. Selv melder jeg meg på med Ida Falbe-Hansen: Svensk-Dansk-norsk Ordbog København og Kristiania 1912. Her heter det: ”stadge – sig om Væske”: blive tyk: fig. fæstne sig, vinde Fasthed, sætte sig; blive stadig'Jeg er ikke så sikker på at eventuelt svenskspråklige spesialister i medisinsk historie kommer særlig nærmere enn Geirs forslag: 'kronisk slim', eventuelt ”kronisk fast slim”. Emfysem eller kronisk bronkitt ville antagelig kunne passere som diagnoser i moderne drakt.

Del dette innlegget


Lenke til innlegg
Del på andre sider

  • Hvem er aktive   0 medlemmer

    Ingen innloggede medlemmer aktive

×