Gå til innhold
Arkivverket
Gjest Arne Evensen

[#34236] Schanke-ætten i Jämtland,Sverige

Recommended Posts

Gjest Arne Evensen

Har noen en lenke til opplysninger om denne familien ?

Del dette innlegget


Lenke til innlegg
Del på andre sider
Gjest Astrid Ryen

Jeg ville - hvis jeg var deg - ha lånt Roger de Robelin: Skankeätten.

Del dette innlegget


Lenke til innlegg
Del på andre sider
Gjest Ola Ljødal

Hvis du søker 'slektshistorie' på www.google.com vil du finne flere bøker om Schanche-slekter.

Del dette innlegget


Lenke til innlegg
Del på andre sider
Gjest Astrid Ryen

Arnstein, jeg tenkte også på E. Bertsens side, og han henviser også hele veien til Roger de Robelin.

Del dette innlegget


Lenke til innlegg
Del på andre sider
Gjest Arnstein Rønning

...og så trer alltid Astrid støttende til dersom det gjelder konkrete Røros-spørsmål! - God helg!

Del dette innlegget


Lenke til innlegg
Del på andre sider
Gjest Astrid Ryen

Jeg har ikke lest alt dette grundig nok, men nok til at jeg stiller meg skeptisk. Her finnes ingen refeanse til kilder eller??

Del dette innlegget


Lenke til innlegg
Del på andre sider
Gjest Astrid Ryen

Jeg bør vel si avstamningen fra Isle of Man. Såvidt jeg vet. bestrider Roger de Robelin denne avstamning.

Del dette innlegget


Lenke til innlegg
Del på andre sider
Gjest Trond Kaasin

Hei....Neida Roger de Robelin fremhever indisier som peker mot linjer til kongehuset på Isle of Man... Her kommer de skankene inn... Skanker som vidreføres i våpenskjold inn i Jâmtland..Men RDR 'bevisførsel' er omstridt..

Del dette innlegget


Lenke til innlegg
Del på andre sider
Gjest Astrid Ryen

Og hvor står så dette? Gi meg artikkel, verk, sidetall. Du bør vel kunne vise meg hvor disse R. de Robelins indisier er å finne! Eller?

Del dette innlegget


Lenke til innlegg
Del på andre sider
Gjest Trond Kaasin

Hei AstridKanskje jeg er på litt dypt vatten ??... Jeg har tidligere lånt RDR bok og mener å huske at han DISKUTERTE teoriene om at skankene i våpenskjoldet kunne stamme BÅDE fra Isle of Man eller Tyskland/Prøyssen/Polen.Navnet Barney Young , irsk historiker, ble også henvist til og er vel hovedarkitekten bak Isle of Man teorien.Denne Barney Young, har på et forlag på Isle of Man gitt ut minst en publikasjon hvor han prøver å underbygge sin teori.....'The three legs go to Scandinavia', og 'Fra Skanke-slektens historie', Isle of Man 1986, Barney Young, Isle of ManForøvrig sitater fra RDR : 1.'Hallstens Torleifsson var sannolikt född på Isle of Man, där såväl Hallsten själv som hans far sannolikt hade blivit kungar om inte norske kungen Magnus Lagaböte vid freden i Perth, Skottland, år 1266 hade tvingats avstå öarna Isle of Man och Hebriderna till den skotske kungen Alexander III. Att komma under skotskt styre var inte populärt bland befolkningen på öarna och resulterade i ett uppror år 1275, som dock slutade med förlust för upprorsmakarna. En tid efter nederlaget emigrerade Hallsten och sannolikt också hans moder till Norge, medan fadern uppges ha dött i Skottland. Inget är känt om Hallsten förrän han år 1303 i Nidaros (Trondheim) nämns som 'kongsmann' under kung Håkon VI (Magnus Lagabötes son).'2.Nils Hallsteinson förde enligt ett bevarat sigill från 1345 ett vapen, som uppvisar stora likheter med det statsvapen som fortfarande används av öriket Isle of Man; ligger i Engelska sjön mellan England och Irland. Faderns vapen var lika med undantag av att de tre så kallade skankarna (benen) var ordnade motsols. Öriket Mans vapen har i det norska medeltidsriket endast återfunnits hos Hallsten Torleifsson och hans son Nils Hallstensson. Detta har föranlett H. Hildebrand och N. Ahnlund att från mer allmänna utgångspunkter hålla någon form av samband mellan ön Man och de jämtländska vapeninnehavarna för troligt.3.Peder Nilsson Skancke, född cirka år 1325 i Sverige, död efter 1360 i Hov, Hackås, Jämtland, hustru okänd. I antavla för Claus Nissen Riiber är efternamnet Nilsson uppgett som okänt och födelseåret uppgett till cirka år 1330. Peder är den förste säkert registrerade personen i den så kallade Hackåslinjen. Denna linjen lever på manssidan och har utvecklat flera släktlinjer i Norge, vilka tog släktnamnet Skancke med varierande stavningar. Den gren som ännu idag besitter släktgården i Hov, Hackås, har på 1800-talet tagit släktnamnet Hoflin. Ättens senare besittning av jordegendomar i Hackås talar för ett eventuellt släktskap med Nils Halsteinsson. Hans hustru Kristina Halvardsdotter ägde år 1348 jord i Våle, Hackås, som en Karl Joensson år 1427 säljer till Olof Fastesson, talar eventuellt för ett släktskap. Historikern Barney Young på Isle of Man antar att Peder Nilsson kan vara en son till Nils Hallsteinsson (kFR. Young, G.V.C., Fra Skanke-slektens historia, Isle of Man 1985). Det finns också en annan teori som går ut på att Peder skulle vara identisk med väpnaren Peder Alexandersson till Börön, omtalad år 1371 (DN XXI, 138,139), kung Håkon Magnussons handgångne man. Roger de Robelin antar att ingen av dessa två teorier är troliga. Han tror hellre på ett släktskap med adelsfamiljer i Pommern och Mecklenburg. Forskaren Björn Markhus har valt att stanna vid Peder Nilsson som son till Nils Hallsteinsson, men håller andra möjligheter öppna.SÅ i siste leddet ser vi at mitt forrige innlegg er noget misvisende. Beklager.Men uansett så er dette et kaptitel i slektshistorien som står uavklart.

Del dette innlegget


Lenke til innlegg
Del på andre sider
Gjest Astrid Ryen

Hei Trond!Takk for at du tok deg tid til å svare. Jeg har også lett frem noen linjer fra 'Skankeätten' (side 12) som for meg sier klart at forfatteren mener det ikke lar seg gjøre - eller i det minste vanskelig - å se noen sammenheng med slekter som har lignende våpen ('skankvapen'):Försök har gjorts att sammanfoga alla dessa personer och ätter (her nevnes The three legs go to Scandinavia). Bristen på dokument og handlingar från den äldsta tiden samt de källkritiska problemen är enligt min mening för närvarande av en sådan art att detta ej låter sig göras.Mvh Astrid

Del dette innlegget


Lenke til innlegg
Del på andre sider

  • Hvem er aktive   0 medlemmer

    Ingen innloggede medlemmer aktive

×

Viktig Informasjon

Arkivverket bruker cookies (informasjonskapsler) på sine nettsider for å levere en bedre tjeneste. De brukes til bl.a. skjemaoppdateringer og innlogging. Bruk siden som normalt, eller lukk informasjonsboksen for å akseptere bruk av cookies.