Gå til innhold
Arkivverket

[#41758] Anna Johansdtr Steward, Hardanger-aner, kronprinsessan Mette Marit av Norge


Gjest Roger de Robelin
 Del

Recommended Posts

Gjest Roger de Robelin

Av Odd Hadregårds omfattande verk 'Hardanger - aner for Mette-Marit Tjessem Høyby', Tromsø 2001, framgår det att kronprinsessan hærstammar från fogden David Pust (s. 44, s. 79 och s. 177), gift med NN Jonson? Engjadal och Sjur Askjellson Nes (s. 158 och s. 183), gift med Anna Torgilsdatter Aga.Enligt A. S. Johannssen och L. Haegland (http//www.look.no/anita/slekt.) är David Pust gift med Marita Brynjulvsdatter Nes, som var sondotter till Sjur Askjellson Nes. Vidare att Sjur Askjellson Nes var gift med Anna Johansdotter Steward, som i sin tur var dotter till James Steward och Dorthea Tronds (dotter till amiralen Kristoffer Rustung). Författarna har använt sig av skriften 'Vår felles slekthistorie' redigerad och kommenterad av Odd Handegård. De har dock inte tagit med de avvikande uppgifterna om Pust och Sjur Askjellsons äktenskap.Vad är riktigt?Varifrån kommer uppgiften att Sjur Askjellsons fru/hustru var Anna Johansdotter Steward?, som i sin tur anges vara var sondotter till James V av Skottland (1512-1542).Vad har 'Adelsprojektet kommit fram till i dessa anmärkningsvärda uppgifter, som i ena fallet skulle leda till att kronprinsessan Mette Marit av Norge kan räkna släktskap med hela Europas medeltida kungahus?Med vänliga hälsningar Roger de Robelin.

Lenke til kommentar
Del på andre sider

Gjest Lars Løberg

Adelsprosjektet er ikke kjent med at James Steward skulle ha noen datter gift med Sjur Askjellson Nes. Nettstedet du viser til har ingen egen kildeverdi, og det bør følgelig heller ikke siteres derfra.

Lenke til kommentar
Del på andre sider

Gjest Odd Handegård

Gamle misforståelser om denne James Steward/Stuart, er forlengst oppklart. En god artikkel som også kommer inn på dette spørsmålet er: Christopher Owe: Anders Mowat og hans slekt, NST 1998.

Lenke til kommentar
Del på andre sider

Gjest Roger de Robelin

Jag är enig med 'Adelsprojektet', men med hänsyn till den genomslagskraft som 'nettet' har så går det inte att negligera dess existen. Vilket forum är bättre änn detta att kunna bemöta sådana eventuellt värdelösa och sannolikt felaktiga uppgifter?Med den föråldrade litteratur som jag i skrivande stund har tillgång till, framgår det att i Kvinhereds ministrialböcker för 1670, 1672 och 1675 har 'Thommis Stuart paa Seim' 3 barn till dop., nämligen Aleksander, Jörgen och Anne Cathrine. Namnet stavat Stjuart och Stewart. Sogneprest Hertzberg har omkring 1820 i en av kyrkans böcker antecknat om denna Steward/Stuart-familjen, att den skulle vara kommen från Aenes. Anton Espeland har i sin skrift 'Skottene i Hordaland og Rogaland, Fra aar 1500-1800', Utg. av Historielaget i Hardanger, tillagsskrift 1921, s. 30f berört denna slägt. Han ansåg det rimligt att de var ättlingar av 'Dorette til Steenne' gift med 'John Stuart paa Hetland', vilkens syster 'Anna Rustung hade Aenes som adelig saedesgaard til 1604. Derfor lyder det meget troligt at familien var kommet fra Aenes til Seim, som imidlertid i 1670 var gaatt inn i baroniet Rosendal, hvis eier Ludvig H. Rosenkrantz var gift med Karen Mowath, som var sønnedatter av Else Rustung.' Jfr Olafsen, O., Kristoffer Trondsen Rustung og hans Slaegt, Hardanger 1919, s. 37; Daae, L., Christopher Throndssøn Rustung, hans søn Enno og hans datter skottefruen, Historisk Tidsskrift, bind II, Kristiania 1872, s. 168f.Är det någon som kan hänvisa till den ursprungliga källan med uppgiften att Anna Johansdotter Steward varit gift med Sjur Askjellson Nes?Tack för hänvisningen till NST 1998.Med vänliga hälsningar Roger de Robelin.

Lenke til kommentar
Del på andre sider

  • 1 måned senere...
Gjest Roger de Robelin

Tack Odd Handegård för hänvisningen till sivilingeniør Christoffer Owes uppsats 'Anders Mowat og hans slekt', NST 1998, s. 211-229.Owe har i not 3, på sidan 211, lämnat avgörande uppgifter som bevisar att Dorthea Tronds åtninstone varit gift med en William Stewart.Denne 'William Stewart av Lutherie', utnämndes 20 februari 1567/68 till Lyon King of Arms i Skottland, men avsattes från sitt ämbete efter bara ett halvår. Året efter, den 13 september 1569 är han död, då änkan, 'Dorthie Trunsie' får överta hans tidigare egendommar. William Stewart hade tidigare blivit dömd och avrättad för bl. a. trolldom (convict and justifiit to the deid for certain crymes of witchecraft, necromancie (ej negromancie, som Owe skrivit) and uthiris crymes committit be him).Men vem är denna William Stewart 'av Lutherie'?Han är identisk med William Stewart (of Latheris), f omkring 1539 och son till 'Extraordinary Lords of Session' John Stewart, fourth Lord Innermeath, d 1570, i hans äktenskap 1537 7/1 med Elisabeth Betoun, dotter till John Betoun of Creich. John Stewart var innehavare av Lutherie. John Stewart ärvdes av äldste sonen James Stewart, f omkr 1537, d 1585 14/2, som fifth Lord Innermeath.William Stewats farfar, var Richard Stewart, third Lord Innermeath, (son till Thomas Stewart, second Lord Innermeath och Janet Keith, (dotter till William Keith, first Earl Marischal)), gift med Margaret Lindsay, (dotter till John Lindsay, Lord Lindsay of the Byres och Marion Baille).Enligt Owe efterträddes William Stewart, som Lyon King of Armes, av David Lindsay. Han är identisk med hans svåger David Lindsay of Vayne, som var gift med systern Marjorie Stewart.Se 'The Scotts Peerage, volume V, Edinburgh 1908, s. 6, Stewart, Lord Innermeath, nr. 3 o.s.v.Hurvida den i inlägg 4, Tomas Stewart på Seim, är en ättling till Dorthea Tronds eller en släkting till William Stewart får bli en öppen fråga. Mansnamnen Tomas och Alexander är släktnamn inom släkten Stewart, Lord Innermeath.Hurvida Dorthea Tronds därefter varit gift med en John eller James Stewart och efterlämnat en dotter Anna Johnsdatter, får bli en öppen fråga. Men i vilken tryckt källa framgår det att detta är ett missförstånd som är uppklarat enligt Odd Handegård?Den av Johannesen och Haegland påstådda fadern till Anne Johnsdatter, James Stewart 'tertius', f 1534, var naturlig son till kung James V av Skottland (1512-1542) med Christina Barcley (The Scotts Peerage, volume I).Denne James Stewart hade en halvbror med samma namn, (naturlig son till James V av Skottland med Elizabeth Carmichael), James Stewart, Lord Darnley, f 1532, d 1563, Prior of Coldingham, och gift 1561 26/12 med Jean Hepburn, dotter till Patrick Hepburn, third Earl of Bothwell och Agnes Sinclair (dotter till Henry, first Lord Sinclair). I detta äktenskap föddes sonen Francis Stewart 1763, gudson till drottning Mary av Skottland, d i Neapel 1612.Jean Hepburn var syster till James Hepburn, fourth Earl of Bothwell, Duke of Orkney, som hade en relation med Dorothea Tronds syster, Anna Tronds, som levde ännu 1607. Han blev 1567 15/5 på Holyrood gift med drottning Mary av Skottland (1542-1587) och hade en son utanför äktenskapet (kanske med Anna Troends), William.Med vänlig hälsning Roger de Robelin.

Lenke til kommentar
Del på andre sider

Gjest Bjarne Hollund

Hypotesen om en datter av Dortea Kristoffersdt. (Rustung) som farmor/mor til Marite Brynjulfsdt. gm. David Pust er så langt jeg kjenner til berørt i 3 artikler i Hardanger Historielags årsskrift. K.S.Kleppe: Slektene på Torsnes og Nesslekten (1955), Anders Stølen: tre lensmenn frå hatlestrand (1989), H.Chr. Hjortaas: 'Noen gamle tradisjoner' (1948).Kleppe skriver at Brynjulf Sjursson Nes i 1624 eide som odelsgods en del jordegods som i skiftet etter Kristoffer Trondsen tilfalt datteren Dortea og enken Karen Knudsdt og dermed må han ha vært gift med en datter av Dortea.Stølen skriver: 'Ved skiftet etter Kristoffer Trondson Rustung i 1578 fekk Brynjulf garden Steine. Vi reknar derfor med at kona hans var dotter til Dorotea Kristoffersdatter Rustung og John Stuart som hadde denne garden.'Begge disse opererer med en datter av Dortea som gift med Brynjulv Sjurson Nes (hans første kone, andre kona var Magdalena Samsonsdt. Linga). Ikke en datter av Dortea gift med faren Sjur Askjellson Nes.H.Chr. Hjortaas har en litt annen variant. Han viser til at Dortea ble gift ca. 1560 og at Brynjolf Sjurson Nes ble født ca. 1560-70. Hans mor kunne således av kronologiske grunner ikke være en datter av Dortea. Hjortaas konluderer da med at Steine må være kjøpt, ikke arvet. Han nevner ikke muligheten for at Brynjolv kan ha vært gift med en datter av Dorotea.Her har vi en avkreftelse på hypotesen om at Sjur Askjellson skulle være gift med en datter av Dortea Kristoffersdt. En tilsvarende avkreftelse på hypotesen om at Brynjolf Sjurson Nes skulle være gift med en datter av Dortea kjenner jeg ikke til.Ellers er Hjortaas også inne på Hertzbergs nedtegnelse i Kvinnherads Kaldsbog av 1828. I flg. Hjortaas stod det følgende: 'Man beretter at i Ludvig Rosenkrantz tid kom et quindemenneske til Aarsand ved navn Margrete Stuard fra Skotland. Hun blev gift der og fra hende nedstammer endnu en talrig slegt, som i Bondesproget kaldes: Styver-slækten.'Iflg. Hjortaas ble Laurits Johanson Torsnes dømt i 1621 for leiermål med 'Mergrete Styuersdaater som er schyldt i tredie Ledt medt hans egen egte quinde Lissbet Ottisdaater.' Han måtte bøte med 200 riksdaler.Datteren til Laurits og Mergrete het Herborg Larsdt. Hun ble gift med Anders Pederson Aarsand med etterslekt.Lisbet Ottesdattter var datter av Otte Thomasson Orning gift med Anne Eriksdt. Orm, datter til Erik Erikson Orm og Magdalena kristoffersdt. (Rustung), dvs en søster av Dortea Kristoffersdt. (Rustung). Det kan vel indikere at denne Mergrete Styuersdaater kan være en datter av Dortea. Dette siste er nok uinteressant i forhold til Mette Marits aner, men kanskje mer interessant for mange andre som har Anders Pederson/Herborg Larsdt. Aarsand blant sine aner.

Lenke til kommentar
Del på andre sider

  • 2 år senere...
Gjest Arnfrid Mæland

4) Roger, du skriver 'Sogneprest Hertzberg har omkring 1820 i en av kyrkans böcker antecknat om denna Steward/Stuart-familjen, att den skulle vara kommen från Aenes. 'Kan du gi en referanse til den n KB?Mvh Arnfrid

Lenke til kommentar
Del på andre sider

Gjest Arnfrid Mæland

7) Forts; beklager, jeg ser nå at sogneprest Peder Harboe Hertzberg 1775-1830 skrev dette i kallsboken for Kvinnherad (6).Mvh Arnfrid

Lenke til kommentar
Del på andre sider

 Del

  • Hvem er aktive   0 medlemmer

    • Ingen innloggede medlemmer aktive
×
×
  • Opprett ny...

Viktig Informasjon

Arkivverket bruker cookies (informasjonskapsler) på sine nettsider for å levere en bedre tjeneste. De brukes til bl.a. skjemaoppdateringer og innlogging. Bruk siden som normalt, eller lukk informasjonsboksen for å akseptere bruk av cookies.