Gå til innhold
Arkivverket
Gjest Jan Nordum

[#49664] Jon Loftsson (Drotningætten)

Recommended Posts

Gjest Jan Nordum

Er det noen som kjenner til Jon Loftsson og hans etterkommere ? (Stesønn an Snorre Sturlasson) I Wikipedia står han oppført med følgende barn og kone; Jón Loptsson var gift med Halldóra Brandsdatter (født 1124) datter av Skegg-Brand Tormodsson, og de fikk følgende barn:Solveig Jónsdatter Sæmund Jónsson Pål Jónsson Orm Bredbøling Torstein Jónsson Einar Jónsson Hallbjørn Jónsson Sigurd Jónsson En datter viss navn som vi ikke kjenner, men som ble gift med Asbjørn Jonsson, en høvding som slåss i krigen mot kong Sverre Sigurdsson av Norge og døde i 1184 i et sjøslag i SognefjordDet er den siste datteren som er av interesse er,hun som skal ha blitt gift med lendmannen Asbjørn Jonsson. Noen som kjenner til kilden for denne opplysningen ? Sturlungesaga ?

Del dette innlegget


Lenke til innlegg
Del på andre sider
Gjest Tore H Vigerust

Det er bare to uker siden forrige spørsmål om Jon Loptsson.

Del dette innlegget


Lenke til innlegg
Del på andre sider
Gjest Knut Hansen

Hei.Tore mener vel denne: Lenke - men det som kom frem kjenner du fra før :-)MvhKnut

Del dette innlegget


Lenke til innlegg
Del på andre sider
Gjest Jan Nordum

Takk for svaret,men det tidligere innlegget hadde ingen relevans til mitt spørsmål. Spørsmålet var om Jon Loftsson hadde en datter som ble gift med lendmannen Asbjørn Jonsson.Og hvorvidt dette ekteskapet er omtalt i samtidige kilder.

Del dette innlegget


Lenke til innlegg
Del på andre sider
Gjest Tore H Vigerust

Jan, du skrev i innlegg 1 ovenfor at Jon av stesønn til Snorre ? Det ville du vel ikek ha skrevet hvis du hadde lest innleggene i den andre debatten det er vist til.Jeg har støtt op litteraturopplysningen om at Asbjørn Jonsson var gift med en datter av Jon L, men er usikker på hvilken saga som er kildegrunnlaget. Tror det er an av biskopsagaene.

Del dette innlegget


Lenke til innlegg
Del på andre sider
Gjest Jan Nordum

Takk for svaret.Det gikk litt fort i svingene her med hvem som var stesønn av hvem....

Del dette innlegget


Lenke til innlegg
Del på andre sider
Gjest Tore H Vigerust

Drotning-ætten anvendte på 1200- og 1300-tallet et våpen med tre sidestilte kroner. En variant hadde en kronet kvinne som hjelmtegn, dvs som symbol på en dronning.Drotning-ættens avstamning fra Jon Loptsson (Odde-verjene) skal være en islandsk kilde som oppgir at Asbjørn var gift med Jon Loptssons datter, - dessverre har jeg ikke p.t. kilden tilgjengelig.Men Jon Loptssons avstamning fra kong Magnus berrføtt er Arnmødlingetallet, en tekst fra ca 1220 innskutt i Fagrskinna:''Tora, Magnus Berrføtts datter, ektede Lopt prest, deres sønn var Jon, far til Pål biskop, Sæmund og Orm.''

Del dette innlegget


Lenke til innlegg
Del på andre sider
Gjest Knut Handeland

Fant dette i forbifarten på nettet.Kan ikke gå god for noe av det men...Ur Norsk Biografik Leksikon 1124-97. isländsk hövding av Oddeverjernes ätt. sonson av Sæmund Froðe. Sæmunds son Lopt, som var präst gifte sig under ett uppehåll i Norge med Tora, utomäktenskaplig dotter av kung Magnus Barfot (vilket senare upplystes om). Hennes och Lopts son Jon är född 1124, antagligen i Norge; han blev uppfostrad i Kungahälla, berättas det, hos Andreas Brunsson, präst vid Korskyrkan. Också Lopt har bott i Kungahälla; det heter att han seglade därifrån 'med allt sitt' sommaren 1135, alldeles innan venderna hemsökte staden. Han kom till Bergen och har troligen fortsatt med hustru och barn till Island, vi vet att Jon var i det landet redan i sin tidiga ungdom. Sæmund Froðe var död 1133; och Eyjolf, den äldste av Sæmundssönerna, präst som Lopt, hade övertatt familjegården Odde i Sunnlendigafjerdingen. Lopt ärvde gården efter Eyjolf 1158, och något senare hade Jon tatt den i arv. Han var i Norge 1163, han är nämnd bland stormännen som uppehöll sig i Bergen under förberedelserna inför Magnus Erlingssons kröning, och hans släktskap med kungahuset var då godkänt. Hans historia hör i övrigt till Island, han var i många år landets mäktigaste hövding. Om hans far berättas det att han inte hade en enda ovän; Jon deltog ofta i stridigheter, främst i egenskap av medlingsman; och folk böjde sig i regel för hans makt, och hans kloka råd. Ännu så sent som 1197 blev han uppmanad att döma i en besvärlig sak, Nordlandshövdingen Gudmund Dyre hade överfallit en fiende och bränt honom inne. Jon gav först det svaret att han inte dög till att lösa en sådan sak, eftersom han inte hade varit med om maken. Till slut avkunnade han ändå domen, och den blev så hård, att folk trodde inte att den dömde skulle finna sig i det; men det visade sig, som så många gånger tidigare, att Jons auktoritet var tillräcklig, så folk fick fel. Jon var vigd till diakon, han var 'en stor sangmann i den hellige kirke' och 'hadde av sine nærmeste forfedre lært sig all mulig geistlig kunskap'. Han kunde däremot inte följa med i den nya kyrkliga utvecklingen, som strängare skilde mellan andligt och världsligt. Då biskopen på Skálholt Torlak Torhallsson, efter påbud från ärkebiskop Eystein, som ville ta ifrån hövdingar och bönder rätten att råda över kyrkor och kyrkogods, protesterade Jon på det kraftigaste; han ville inte vara med och döma de gamla goda biskoparnas väg, 'og ikke tror jeg at Eystein har betre vilje og rett enn mine forfedre Sæmund Froðe og hans sønner'. Till ovänskapen mellan Jon och biskop Torlak bidrog det att Jon hade biskopens syster Ragnheid till frilla. Han var en 'löslevnets-mann' och fick höra ont för det i brev från ärkebiskop Eystein.För att lugna den äregirige Vestlandshövdingen Sturla Tordsson, som han kränkt med ett domslut på Altinget sommaren 1181, to Jon sig an och uppfostrade Sturlas tvåårige son Snorre. Man har menat på att det har haft betydelse för Snorre Sturlassons verksamhet som författare, att han fick växa upp på Odde, det gammla lärdomssätet.Jon avled 1/11 1197. I sitt äktenskap med Halldora Brandsdotter hade han sonen Sæmund, som övertog Odde efter honom och fick njuta av faderns goda anseende, men som han var en svagare man och kom med tiden i skuggan av Sturlungarna och Haukdøler. Med ragnheid, biskop Torlaks syster, hade Jon sonen Pál, som blev morbroderns efterträdare på Skálholts biskopsstol. Också med flera andra kvinnor hade han barn. Sondotter av Jon var Hallveig, som ingick 'formuesfellesskap' med Snorre Sturlason och bodde hos honom på Reykholt. Dotterdotters son av Jon var jarlen Gissur Torvaldson. De viktigaste källorna till Jons historia är Sturlungasaga, biskop Torlaks saga och Heimskringla...Mvh Knut

Del dette innlegget


Lenke til innlegg
Del på andre sider
Gjest Jan Nordum

Takk for gode svar begge to. Slektens våpen er særlig interessant med tanke på slektens navn og antatte avstamming fra kongeslekten. Hvor finnes Drottning-ættens våpen dokumentert ? MvhJan

Del dette innlegget


Lenke til innlegg
Del på andre sider
Gjest Tore H Vigerust

Jeg tror ikke våpnet er kommet på trykk så mangeganger, og om det skulle ha skjedd, så har det ikke vært i farger. Våpnet finnes i upubliserte våpenbøker som for det meste ligger i Det kgl bibliotek og Rigsarkivet i København.

Del dette innlegget


Lenke til innlegg
Del på andre sider
Gjest Tore H Vigerust

Jeg har foto av noen av våpenbildene.

Del dette innlegget


Lenke til innlegg
Del på andre sider
Gjest Knut Handeland

Her er litt mer fra samme opphav som ovenfor...Gunbjörn och Jon förde vapen med 'tre Gullkroner jevnsides i blaat Feldt med en Guldkrone paa Hielmen, hvilende paa en blaa Kugle' (enl. Lexikon over Adelige Familier i Danmark og Norge).Gunnbjørn : Länderman. Död 1240 i Tjörn. Levde omkring 1217 i Tjörn. Länderman 1226. Även kallad Bonde och Jonsbroder.Hämnades mordet på brodern genom att dräpa 11 män och hugga foten av 7. Även han var baglerhövding. Nämns som sådan 1217, men blev sedermera kung Håkan Håkonssons man och fick syssel på Hadeland och Toten.Usikker far : I de isländska sagorna uppträder i striderna på 1100-talet mellan kungarna Magnus Erlingsson och SverreJon av Tjörn och hans son ländermannen Asbjörn Jonsson.Asbjörn skall ha haft sonen Jon Drottning som 1205 blev dräpt vid Forshälla kyrka av en bonde vars hustru han våldfört sig på.Jons död hämnades av brodern Gunbjörn. Allt detta finns endast beskrivet i isländska sagor av inte helt pålitligt källvärde.Gunbjörn brukar utpekas som far till ländermannen Jon Drottning d y i Viken, som dog 1274. Dock så finns det inga källbelägg på att så är fallet, vad som brukar åberopas är ett brev från 1274, som dock talar om Gunbjörns bröder Johannes och Hagisnus. Det brukar hävdas att bröder är ett avskrivningsfel för söner.Nästa gång en person med tillnamnet Drottning nämns i Bohuslän är 1339, och då är det frågan om den i Bö på Tjörn boende lagmannen i Viken, Jon Saulesson Drottning. Jon Saulesson var troligen son till den Saules i Islänningaby (Bö) som enligt biskop Eysteins jordebok (Den röde bok) från omkring år 1400 har gett jord till kyrkan. Dock kan man inte vara alldeles säker på att biskopen hade ordning på vilka som utfört alla jorddonationer hundra år tidigare. Denne man är i vilket fall sannolikt Jons fader.I de flesta genealogier hävdas det att Saules var son till Jon Drottning den yngre, men det finns inga källor där hans fadernamn är dokumenterat.Istället brukar man dra slutsatser om vem hans far var baserat på indicier. Man brukar påpeka att såväl Jon Drottning d y som Jon Saulesson hade tillnamnet Drottning, att namnet Jon används flitigt i släkten, och att den senare äger gårdar som sedan gammalt legat i släkten. Ofta så stödjer man sig också på att uppgiften förekommer i diverse böcker, men detta har ingen betydelse då det i dessa böcker inte finns några källbelägg för påståendena.Låt oss börja med Drottningnamnet. Detta namn bars av de båda Jon Drottning, men inte av till exempel Jon den äldres bror Gunbjörn eller hans far Asbjörn. Namnet verkar snarare vara ett tillnamn av ungefär samma model som ”den starke,” än ett släktnamn.Drottningnamnet används även på andra håll under medeltiden, till exempel finns det en tysk köpman Jon Drottning i Bergen 1296, och kan följaktligen inte sägas ha använts av en unik släkt.Vidare så har vi namnet Jon som bärs av såväl Saules son som av hans förmente far. Detta var dock ett av de vanligaste namnen i Norge under medeltiden. Av intresse är också att ingen av Saules påstådda avkomlingar bär något namn som Gunbjörn, Asbjörn eller liknande. Vidare så har vi namnet Jon som bärs av såväl Saules son som av hans förmente far. Detta var dock ett av de vanligaste namnen i Norge under medeltiden.Av intresse är också att ingen av Saules påstådda avkomlingar bär något namn som Gunbjörn, Asbjörn eller liknande.Slutligen har vi detta med gårdsinnehaven. Där förhåller det sig helt enkelt så att inget är känt om Gunbjörns och Jon Drottning d y:s gårdsinnehav, även om det finns antydningar om att Gunbjörn ägde mark i norra Bohuslän.Sammantaget kan sägas att det inte finns några som helst bevis för vem som var Jon Saulessons farfar.Jon har två dokumenterade barn, sonen Olov Jonsson som nämns 1360 och 1402, samt en dotter gift med den 1402 på Bö boende Härbjörn. Ingen av dessa har någon känd eftersläkt. Till Jons söner brukar räknas Torer Jonsson i Aröd, men inga bevis finns för detta heller. Däremot så är det så att innan han ägde Aröd så ägdes denna gård av en Jon Ingegersson. Denne är den troligaste kandidaten till att vara far till Torer, men det går inte att dra några säkra slutsatser. Även Torer har två kända barn, nämligen Torgeir och Orm. Dessutom brukar det uppges att Katarina Torersdotter, gift med Simon Dyresson i Kyrkefjäll var dotter till honom, men här finns vad jag har förstått inga säkra bevis, även om det enligt uppgift skall vara så att gårdsinnehaven tyder på det. (Vad en sådan uppgift nu är värd.)Sammantaget kan det alltså sägas att den så kallade Drottningsläkten faller på två punkter. Inget är känt om vem som var Saules i Islänningaby:s far och det finns inget som tyder på att Torer Jonsson är son till Jon Saulesson Drottning.Använd litteratur:J A Nordström ”Studier över Bohusläns äldre frälse. Efterlämnade ländermännen av Drottningsläkten några ättlingar på Tjörn?” i Bohusläns fornminnessällskaps tidskrift från 1925.Torsten Berglund och Anders Winroth ”Medeltidsgenealogi i Svenska Antavlor – verklighet och fantasi” i Släkthistoriskt forum 4/93 Mvh Knut

Del dette innlegget


Lenke til innlegg
Del på andre sider
Gjest Tore H Vigerust

Det er sunt å være kritisk, men Anders Winroth og Torsten Berglund hadde dessverre ikke tilstrekkelig kildekunnskap da de skrev artikkelen i 1993. De skriver f eks om Baglersagaen at den skulle være ikke helt pålitelig kildeverdi - det ville de aldri funnet på å skrive om en svensk samtidskilde fra årene omkring 1200 ff. Baglersagaen har ikke lavere kildeverdi enn svenske kilder fra samme periode. Tvert om.

Del dette innlegget


Lenke til innlegg
Del på andre sider
Gjest Jan Nordum

Takk til begge to. En interessant person er den person som var med å hevnet Jon Drottning.Hans navn var Saule/Svale og er et meget sjeldent navn.Når det så litt senere dukker opp personer med dette navn i Drottning-ætten tyder det på en slektsforbindelse.Kanskje gikk ikke forbindelse mellom Asbjørn Jonsson og Drottning-ætten gjennom hans sønner,men med en datter gift med denne Saule ? Når det gjelder Jon Ingerdsson som nevnes i teksten så har svenske slektsforskere senere vist at han ikke har noen tilknytning til denne saken. Det beviser riktignok ikke at Tore Jonsson er en ettrkommer av Drottning-ætten,men indisiet er der fortsatt. MvhJan

Del dette innlegget


Lenke til innlegg
Del på andre sider
Gjest Are S. Gustavsen

Hei Jan!Til dette med mannsnavnene: Saule og Svale må holdes fra hverandre da dette er to vidt forskjellige navn. Saule finner du også i formen Solve eller Solle. Dette navnet er ikke så sjeldent. Svale er derimot et virkelig sjeldent navn.Vennlig hilsen Are

Del dette innlegget


Lenke til innlegg
Del på andre sider
Gjest Thorbjørn Meringdal

Litt på siden, men et spørsmål til Tore H Vigerust: I debatt nr 19683 skrev du bl annet den 7.2.2004 16:14 (9) : 'Jeg har arbeidet mere med Toralde Sigurdssons slekt og har planer om å publisere dette, med heraldiske bilder, i et tilleggshefte om Aspa-ættene. Dessverre har avslutningen av dette arbeidet latt vente på seg (men det kommer). Jeg mener å kunne begrunne av slekten er etterkommer til baronætten Drottning i Båhuslen' Har du rukket å publisere dette stoffet? Det er nok mange som er interessert i dette.mvh Thorbjørn Meringdal, Oslo

Del dette innlegget


Lenke til innlegg
Del på andre sider
Gjest Tore H Vigerust

nei, jeg har ikke det. Jeg trenger flere våpenbilder fra våpenbøkene i København, tok ca 400 bilder i august i fjor, men har tusen bilder igjen å ta, - i Rigsarkivet, men problemet er kostnadene med å kjøpe bilder fra Det kgl bibliotek (som ikke tillater at folk tar egne bilder). Det er altså et kostnadsspørsmål før utgaven er klar.

Del dette innlegget


Lenke til innlegg
Del på andre sider
Gjest Tore H Vigerust

Bø-ætten på Tjørn bodde på en gård som også hadde navnet Islendingabø. De var selveiere, og stammer sannsynligvis fra Jon Saulesson kalt Jon Drottning. Han var lagmann i Viken 1339 og førte tre sidestilte kroner i våpnet.Jon Drottning bør ha vært sønn av den Saule på Islendingabø på Tjørn som nevnes i Røde Bok og som i tekstsammenhengen levde en god stund før jordebokas tilblivelse.Den eldre lendmannen og baronen Jon Drottning (Gunnbjørnsson) e rkjent fra 1243 til sin død c 1274.Jeg har ingen problem med at Saule på Islendingabø var etterkommer til baronen, selv om det - tilsynelatende - er en stor sosial forskjell dem imellom.Baronen Jon Drottning var sønn av Gunnbjørn Jonsbror kalt Gunnbjørn Bonde, kjent 1208-1247, som igjen var sønn av Asbjørn Jonsson og en datter av Jon Loptsson (Odde-verjene). Asbjørns far var sannsynligvis den Jon ór Tjörn som var kong Inge krokryggs hirdmann og lendmann og er kjent ca 1150 til 1157, og hadde kontakter på Island (som han også besøkte).

Del dette innlegget


Lenke til innlegg
Del på andre sider
Gjest Leiv Magne Apelseth

Tore, kan denne tyskeren? Jon drotning i Leppen i 1296 Lenke ha noko med Baronætta Drottning i Båhuslen å gjere? Eg kjenner lite til denne ætta, men etter som eg forstår er Jon mykje brukt i denne Baronætta Drottning i Båhuslen.

Del dette innlegget


Lenke til innlegg
Del på andre sider
Gjest Tore H Vigerust

Jo, ikke umulig, for Jon er ikke et hanseatisk fornavn

Del dette innlegget


Lenke til innlegg
Del på andre sider
Gjest Leiv Magne Apelseth

Akkurat, men Jon drotning blir vel klart omtala som tyskar “ þæir þyðeskir menn sem banzsættir varo firir tiundargærð sina oc her ero næfndir j þesso brefe. Gæiruin oc Jon drotning j Leppe-num.” Eg er einig med deg om at Jon ikkje er noko typisk hanseatisk eller tysk namn (so langt eg har fått sjekka opp) Men det er vel ingen regel utan unntak, så..Det var då eg skreiv innlegget i Lodin Lepp debatten at eg undra meg litt over kombinasjonen av tilnamnet Lepp og Leppen som namn på ein bygard. Den neste eg fant knytt til Leppen var, etter det som kjem fram i diplomet eg viste til i 19, ein tyskar? Ved å kombinere litt med svenske diplom http://62.20.57.212/ra/medeltid/FMPro , so såg eg at det dukka opp blant anna hanseatar med ulike versjonar av tilnamnet Lepp knytt til seg. Vidare ser det og ut til at namnet finnast som gardsnamn i Sverige. Kanskje må det revurderast om bygarden i Bergen verkeleg fikk namnet sitt etter Lodin Lepp, kanskje er namnet heller av direkte tysk/hanseatisk opphav? Eg veit ikkje heilt, eg trur eg må grunde litt på denne problemstillinga.Men dette er vel ikkje rett tråd til den vidare debatten.

Del dette innlegget


Lenke til innlegg
Del på andre sider
Gjest Tom Askerøi

Så kommer det dumme spørsmålet: Hvorfor kalles den Drottning-ætten? Kan den ha noe med gården Drottning i Vinje i Telemark å gjøre??

Del dette innlegget


Lenke til innlegg
Del på andre sider
Gjest Tore H Vigerust

det kalles Drotning, av samme rot som dronning,kanskje fordi den ættet fra en norsk dronning (en datter av Magnus berrføtt)

Del dette innlegget


Lenke til innlegg
Del på andre sider
Gjest Finn Oldervik

I innlegg (7) skriv du følgjande Tore; 'En variant hadde en kronet kvinne som hjelmtegn, dvs som symbol på en dronning'. Det er ein variant av våpenet du skildrar slik. Kan det då ikkje vera slik at ætta har fått namn etter dette våpenet?

Del dette innlegget


Lenke til innlegg
Del på andre sider
Gjest Tom Askerøi

Da kan vel gården ha navn av samme grunn? Rygh har ingen forklaring på det unike gårdsnavnet . . .

Del dette innlegget


Lenke til innlegg
Del på andre sider

  • Hvem er aktive   0 medlemmer

    Ingen innloggede medlemmer aktive

×

Viktig Informasjon

Arkivverket bruker cookies (informasjonskapsler) på sine nettsider for å levere en bedre tjeneste. De brukes til bl.a. skjemaoppdateringer og innlogging. Bruk siden som normalt, eller lukk informasjonsboksen for å akseptere bruk av cookies.