[#50305] Kor kom Christopher Estensen ifrå?

[Gjest Ørjan Kvaløy]

Ved nærmare eftertanke: Innlegg (23) nemner dei fekk ei dotter i Lesja den 29/4 1763? Ho har eg ikkje høyrt om før. Er det noko namn på henne, og kva skjedde med henne? Døydde ho som spedbarn, eller vart ho set att ein stad? Er ho gravlagt i Lesja? Allereie i 1764 er dei i Leka, og får ei dotter der. Dottera frå 1763 er i alle fall ikkje registrert nokon stader i Leka.Og kva med Iver Kristoffersen, f. 1752? Angiveleg uekte son av Kristoffer Østensen? Er han å finne i kjeldene nokon stad? Vi befinn oss vel da truleg i Dovre?Ørjan

[Gjest Tom Madell]

Ja, jag har en fråga till framför allt Arnfinn (som författare) och Tore (som expert): hur pålitlig kan man anse att bygdeboken ifråga är?Finns det uppgifter av spekulativ karaktär i den eller är den pålitlig? Handlar redogörelsen för olika släkter om forskning (förstahandskällor eller seriösa andrahandskällor) eller granskning (för att anknyta till ett annat i brukarforum pågående tema)?Det är naturligt att det alltid förekommer något eller några fel i de flesta bygdeböcker - inte minst beroende på att ny forskning tar fram nya fakta -, men min fråga är alltså: hur pålitliga är just uppgifterna rörande de här släktförhållandena i just den här bygdeboken?Mvh.Tom

[Gjest Tore H Vigerust]

Hvordan vet man at Svein Guttormsson, Oppigard, Lesja, var sønn av en Guttorm som er nevnt 1555 ? (innlegg 18)og hvordan vet man at Guttorm Steinarsson, Svendsgard, Dovre, var gift med en datter av Lars Trondsson ? (innlegg 19) (Og har denne Lars trondsson i det hele tatt eksistert ?)

[Gjest Arnfinn Kjelland]

Til nr (25): dottera f. i 1763 er sjølvsagt Anne, som står i bygdeboka utan 'ca.' framafor. Det er vel ikkje usannsynleg at ho døydde som lita, etter som familien fekk ei dotter dei gav same namnet året etter.Når det så gjeld oppsettet i nr 19, er det vel ikkje rett å kalle det noka 'rein avskrift' frå Bygdebok for Lesja, men ei samanstilling av eit utval av den informasjonen som er gjeve att der. Eg viser til dei atterhalda som er nemnt ved fleire av dei eldre slektsoppsetta, t.d. bd. 2 s. 576 om Tynnøl og bd. 3 s. 232 om Hattrem, samt at mange av slektssamanknytingane, særleg før kyrkjebøkene startar i 1724, inneheld formuleringar som 'truleg', 'kanskje' og 'visstnok'. Metodisk blir det derfor feil å sjå bort frå dei relativt grundige drøftingane om dei eldre slektsrekkjene som går føre seg i diverse media. Dei bygger ofte på kjelder som ikkje var tilgjengelege da ei bygdebok var skrive. Jfr òg debatten om tittelen 'genealog':Lenke. Eg reknar meg ikkje som genealog, korkje profesjonell, halvprofesjonell eller amatør. Men eg reknar meg som kompetent på bygdeboksjangeren, der ein t.d. nok ikkje kan stille same krav til kjeldegrunnlag for framstillinga som i faggenealogiske arbeid.Bygdebokarkivet ligg elles i kommunehuset på Lesja, så det er i praksis ikkje råd for meg å grave fram nøyaktig kjeldegrunnlag for all informasjonen i bygdebøkene lenger. Det gjeld t.d. samankoplinga av Guttorm på Hattrem nemnt som lagrettemann i 1555 og Svein Guttormsson som brukar på Oppigard Hattrem i alle fall frå kring 1600 (28). Atterhaldet her i bygdeboka er 'truleg', og det _kan_ vere på namnelikskap, men helst er det etter ei oppstilling av Per Berg i arkivet. Han arbeidde mykje med dei eldste slektene i Norddalen, og arkivet inneheld mange notat og slektsoppstillingar skrive av han som ikkje er publisert andre stader.Tilsvarande når det gjeld Lars Trondsson er det i Bygdebok for Lesja bd. 2 s. 713 for ein gongs skyld gjeve uttrykkjeleg tilvising til Engebret Hougen. At nyare forsking stillar spørjeteikn ved eldre konklusjonar (i dette tilfelle Hougen) er eit nokså vanleg fenomen.

[Gjest Ørjan Kvaløy]

Da har eg notert endå eit barn i familien, Anne, f. 1763 (Lesja). Eg antok vel at det var snakk om Anne, f. 1764 (Leka) og at ein eventuelt har rekna seg fram til fødselsår ut ifrå konfirmasjonen. Vi veit vel heller ikkje 100% sikkert kva Anne som vart konfirmert i 1781?Anfinn heilt rett i karakteristikken sin, rein avskrift var det sjølvsagt ikkje. Når det gjeld ymse diskusjonar om kjeldekritikk, arbeidsmetodar, genealog-titlar, profesjonelle vs. amatørar, osv., så ver vennleg å ta det i dertil egnede fora. Misforstå meg rett, slike diskusjonar er viktige, og dei bør tas, men kanskje ikkje akkurat her på denne tråden.Eg held fast på det eg har sagt tidlegare om bygdebøkene for Dovre og Lesja, ei rein openbaring! Eg har sett gjennom eit par titals bygdebøker dei siste åra, og Dovre/Lesja vil eg plassere på øvste hylle, dei høyrer med til dei absolutt beste. (Etter mi meining) Det finst også mykje, relativt dårleg i omløp. Vel, no skal dette heller ikkje bli ein diskusjon om kvaliteten på ymse bygdebøker heller. Dei er i alle fall eit brukbart reiskap for ein hobby/amatør/slektsgranskar, eit godt utgangspunkt. Om ein da føler eit sterkt behov for å ha absolutt 100% sikre bevis frå skriftlege primærkjelder, på alle ledd og innføringar i slektstreet, er det naudsynt å søkje andre kjelder enn ei bygdebok. Det er vel da opp til kvar enkelt, kva nivå ein vil leggje seg på. Dessutan er det vel også opp til kvar enkelt kva ein vil tru på, og ikkje tru på.Fortvil ikkje, denne tråden handlar om Christopher Estensen (Kristoffer Østensen) og hans familie, og det er framleis mange, mange ubesvarte spørsmål!Ørjan

[Gjest Tom Madell]

Tack för alla svar!Först och främst måste det framhållas att jag inte ville skapa någon ny debatt om bygdeböcker generellt. Jag ville mest höra vad författaren och andra ansåg om just dessa uppgifter. Precis som Örjan skriver hittar vi bygdeböcker av varierande trovärdighet. Det är därför alltid mycket kul när man hittar bygdeböcker som visar på motsatsen!För det andra måste det en gång för alla framhållas att det är upp till var och en av oss släktforskare att ta ställning till och kritiskt värdera alla uppgifter vi stöter på - även förstahandskällor. Hur många gånger hittar man inte motstridiga uppgifter rörande såväl föräldrarnas namn som ålder i t.ex. födelseböcker i förhållande till vad som står antecknat vid gifte eller död.Det viktigaste är dock den oerhört centrala källa till kunskap som debattforum medger. Att hitta försvunna släktingar är oerhört tidskrävande och det här forat och t.ex. DIS är mycket värdefulla inspirationskällor för den som inte har tillgång till lokala arkiv osv. Alla uppgifter bör därför tas för vad de är, men faktum kvarstår att det är inte säkert att det här släkskapet (Skogn, Leka, Dovre och Lesja) hade kunnat hittas utan intresserade och engagerade forskare med tillgång till internet.Därför än en gång stort tack! Nu får jag själv leta och försöka hitta förstahandskällor som styrker uppgifterna, vilket är avsevärt mycket enklare när jag nu vet var jag skall leta.Mvh.Tom

[Gjest Tore H Vigerust]

Det med Guttorm Hattrem 1555 og Svein Guttormsson Hattrem ca 1600 ff virker rimelig, når det er begrunnet. Guttorm burde dermed også finnes i yngre kilder.Det er synd Engebret Hougens verk anvendes så mye, hva angår personer før ca 1620.Men: rent generelt, så burde gårds- og slektshistorier gi eksakte kildehenvisninger - helst i noter - når det gjelder slektsopplysninger for tiden før ca 1600.

[Gjest Tom Madell]

Tore: Jag har sett dina inlägg i bl.a. ämne 27288: Bratt-slekten i Gudbrandsdalen samt inbjudan till seminarium i DIS (blev det av?) med flera ställen. Den här Bratt-släkten förefaller sedan länge vara ett trauma och trätoämne för många norska släktforskarkollegor, inte minst i detta forum...Min enkla fråga (och indirekta konklussion) är: bör Lars Trondson och hela kopplingen till Tynnøl och Bratt-släkten helt avfärdas vad gäller de i denna debatt behandlade släktgrenarna, eller finns det någon enda källa som stödjer ett sådant samband? Mvh. Tom

[Gjest Tore H Vigerust]

Seminaret ble avviklet som planlagt, og det har også vært et ønske om et oppfølgingsseminaret sent i høst, muligens på Otta.Jeg synes Engebret Hougens datasammenstilling og forklaring på at Lars skulle ha vært av samme farsætt som Jon Trondsson på Helle og Erik Trondsson på Bjølstad, såpass tynn at jeg ikke tror på den. Lars burde derfor utgå fra den slekten med mindre noen andre kan gi en nærmere forklaring på slektskapet. (Jeg velger å skrive Lars i stedenfor Lars Trondsson, for i det øyeblikket man skriver Trondsson så har man jo allerede konkludert.)

[Gjest Tom Madell]

Tack Tore! Då var det precis som jag trodde, vilket - tills dess att motsatsen bevisats - leder till att NN Larsdatter och hennes anor bör utgå. Att jag skrev Lars Trondsson var mer för att precisera vilken person jag avsåg. Mvh. Tom