[#71926] Johan Garder vs bygdeböcker och Sverre Halbo

[Guest Jörgen Ingman]

I Romerike Ättehistorielags årbok finns dels en släktutredning om Toreidätten, dels en om Erik Gunbjörnsens frus bakgrund (dotter till Gudmund Skreppestad?), båda skrivna av Johan Garder.Dessa utredningar skiljer sig från Sverre Halbos (boken Toreidätten fra Romerike) och Aurskog-Blakers bygdeböcker bind 1 sid 388 (Erik Gunbjörnsen).Spontant när jag läst och jämfört kan jag tycka att Garders argument är väldigt välgrundade, men finns det något facit på vem/vilka som har rätt i sina utredningar? Är det fler som fördjupat sig med ytterligare argument?Nån som kan rekommendera vem jag ska gå efter?Mvh, Jörgen

[Guest Jörgen Ingman]

Tar fram denna igen. Tänkte det borde vara fler som har dessa två familjer bland sina anor :-)

[Guest Sten Høyendahl]

Jeg har ikke spesiell kjennskap til det slektskapsforholdet du etterlyser. Derimot har jeg hatt mye å gjøre med arbeidene til Johan Garder (1884-1971).Garder hadde i sin tid en høy stjerne for sine mange artikler fra Romerike, men det som særpreger ham er at han ofte framlegger sine konklusjoner med usedvanlig skråsikkerhet. Rett skal være rett, han var svært god til å finne relevant kildemateriale, men hans tolkning av dette kunne være så som så. Fasiten blir at man aldri må stole på Garders påstander uten selv å gå til kildene og vurdere disse.

[Guest Odd Ottesen]

I Romerikstun, årbok [for] Romerike historielag, b. XVII (1992) fikk jeg utgitt en liten artikkel: 'Noen hølandske slekter på 1600-tallet ; Eid, Gukil, Nes og Skrepstad' på side 141-159. I avsnittet om Nordre Skrepstad, s. 150-154, støtter jeg Johan Garders syn: Erik Berger i Aurskog var i sitt første ekteskap gift med en datter av Gudmund på Nordre Skrepstad i Høland. Dette underbygges av jordegodsforhold.Det var for øvrig Johan Garders hovedmotstander Henning Sollied som i sin bok om slekten Heyerdahl fra 1940 hevdet at Erik Gunnbjørnsen Berger var gift med en datter av ”Jon Eskellssøn” på Mellom Berger i Aurskog. Jeg har ikke boka for meg her og nå, og husker ikke i hvilken grad Sollied argumenterer for sin påstand. (Det kan nevnes at alt Anders Heyerdahl i sin bok om Heyerdahl-slekten i 1890, antar at Erik var gift med en datter av ”Jon Berger”.) Sverre Halbo har vel akseptert Sollieds påstand, og Lillevold prøvet å imøtegå Garders syn.Johan Garder utdypet sine synspunkter i en artikkelen 'Gunbjørn Viggernes og sønnen Erik Mellem Berger i Norsk slektshistorisk tidsskrift, b. XX, s. 97-112. Og på spørsmålet om hvem som var Erik Bergers første kone, mener jeg Johan Garder har funnet det eneste plausible svar. Men Gudmund Skrepstad, som er nevnt fra 1593 til 1645, hadde initialene G.G. i seglet sitt og er således ikke sønn av den Amund Gundersen som i 1575 møtte for sin far Gunder Skrepstad ved lagtinget, slik Garder mener.

[Guest Jörgen Ingman]

Sten och Odd; jättestort tack för inspel och information! Jag ska försöka få tag i artiklarna och läsa på mer. Ang Erik Gunbjörnsen Berger så var jag i första skedet nyfiken på att få bekräftat första frun och då ser det kanske ut som Johan Garder kan ha rätt. Men jag ska försöka läsa mer naturligtvis.Måste korrigera mig på en sak - artikeln av Garder ang Toreidätten var INTE skriven i 'Romerike Ättehistorielags årbok' utan i 'Norsk slektshistorisk tidsskrift bind XI hefte 3 sid 255'. Jag läste den igen och jag måste säga att Garders artikel är mycket övertygande för mig som lekman på området, men eftersom jag inte är nån expert kan jag som sagt inte säga emot heller, men hans motargument verkar troliga i mina öron.Angående Garders artikel om Erik Gunbjörnsen Berger i 'Romerike Ättehistorielags årbok' så är den en redogörelse för släkten - och har således inga argumentationer för eller emot.Mvh, Jörgen

[Guest Jörgen Ingman]

Försöker just nu att reda ut Jeppe Toreids anor bakåt (oavsett blir det ju antaganden) och försöker få ihop vad jag ska skiva in i släktprogrammet, men det var inte lätt!Halbo menar att Jeppe var son av Tormod Trandum medan Garder menar att fadern var Sivord Vestereng. Garder menar också att farfar till Jeppe var Anders Audgilsen Li så då måste ju isåfall Sivord vara Anders son. Måste säga att Garders resonemang verkar VÄLDIGT övertygande (ifråga om t ex tolkningen av skiftes/bytesbreven från 1585 och 1599) men jag är bara amatör så jag kan ju ha helt fel.Enligt Halbo så hade Jeppe Toreid initialerna JT i sitt segel vilket ju skulle stämma på att Tormod var hans far, samtidigt verkar Garders argument så trovärdiga så nu vet jag inte längre vad jag ska tro, JT stämmer ju inte med Jeppe Sivordsen Toreid.Vet ni om Garder hade en fullständig utredning på Jeppe Toreid eller finns det bara motargument mot Halbos teorier? Har letat men har inte kunnat hitta någon.Mvh, Jörgen

[Guest Jörgen Ingman]

Hej Odd!Jag har nu börjat med Erik Gunbjörnsen och har läst Garders utredning som jag nämnde tidigare. Den var ganska lång och mycket namn så jag har inte helt överblick än. Det som slog mig dock vare att Erik med första frun tydligen fick tre söner: Jon, Eskil (Askild) och Halvor. Jon och Askild stämmer ju mycket bra med Kari Jonsdatters förfäder så då undrar jag - varför hette ingen Gunbjörn eller Gudmund?Försökte hitta din artikel, men det visade sig att Romerike historielag inte hade lagt in 1992 års bok än. Har du möjlighet att delge mig den eller måste jag kontakta Romerike historielags bibliotek?Mvh, Jörgen

[Guest Odd Ottesen]

Hei, Jörgen.Bosatt i Oslo som du er, burde det ikke være noen stor kunst å finne frem til et bibliotek som har – eller kan skaffe – ”Romerikstun”. Men nå sender jeg deg likegodt en kopi av artikkelen min, i det jeg formoder det bare er en voksen mann med ditt navn i Oslo.Jeg er som nevnt enig med Johan Garder i at Erik Gunnbjørnsen Berger i sitt første ekteskap med en datter av Gudmund Skrepstad kun hadde tre sønner som levet opp, nemlig Jon (født ca. 1632), Askild (født ca. 1640) og Halvor (født ca. 1641). Som Garder påpeker, er det ingen grunn til å tro at de ikke hadde flere barn – barn som ikke levet lenge nok til å kjennes ut fra de bevarte kilder. Med andre ord kan Erik og kona ha hatt opptil flere barn med navn enten Gunnbjørn eller Gudmund, men de har i så fall dødd for tidlig til å være kildefestet.Generelt er personnavn en upålitelig metode til å trekke mer eller mindre bastante slutninger på angående slektsskapsforhold, især på en kildefattig tid hvor man ikke engang kjenner navnene på alle barna i en kjernefamilie. Det man forestiller seg som ”oppkallingsregler” er i beste fall en rekonstruksjon i ettertid av observert praksis, i det minste – tror jeg – før 1800-tallet. Og praksis kan selvsagt gi avvik i individuelle familier, målt opp mot en normal eller vanlig praksis, det man kan forestille seg er ”regler”.Garder er vel for øvrig blant dem som hevder at man i eldre tid ikke skulle kalle opp levende personer. Og Gunnbjørn Viggernes nevnes helt til 1654 og Gudmund Skrepstad ennå 1645, altså så lenge at kanskje Erik og kona ikke lenger fikk barn sammen.

[Guest Jörgen Ingman]

Hej Odd!Stort tack för att du tog dig tid att kopiera artikeln!! Jag fick den alldeles nyss så jag har inte hunnit läsa den än. Jag visste som sagt inte om 'Romerikstun' är tillgänglig via vanliga bibliotek, därför började jag med att fråga dig innan jag kontaktade dem...Har under tiden läst Garders artikel i 'Norsk slektshistorisk tidsskrift' och hänger med bättre i resonemanget nu om Erik Gunbjörnsens fru.Angående att man inte skulle kalla upp levande personer i äldre tid, menas isåfall före 1700-talet? För på 1700- och 1800-talet har jag många anor som uppkallat levande personer.Mvh, Jörgen