Gå til innhold
Arkivverket

[#83435] Vilket namn är mer korrekt för en norrman - Tosten eller Torsten?


Gjest Jörgen Ingman
 Del

Recommended Posts

Gjest Leif Biberg Kristensen

Selv om navnet vanligvis ble skrevet Tosten i det området jeg holder på med - Grenland/Nedre Telemark - normaliserer jeg allikevel til Torsten.

Lenke til kommentar
Del på andre sider

Gjest Reidar Oddløkken

Hadde en gammelonkel som het Torstein, men Tostinn ble alltid brukt i dagligtale, hørte aldri noe annet enn navn på han enn n`Tostinn.

Lenke til kommentar
Del på andre sider

Gjest Jörgen Ingman

Jag har några Tosten och Torsten i Akershus och Oppland. Är det bättre att normalisera till Torsten istället før Torstein tro?Mvh, Jörgen

Lenke til kommentar
Del på andre sider

Gjest Helge R. Naess

Jörgen Ingman: - det hele er vel et spm. om hvad du egentlig foretrekker ? Jeg har f.eks. forfedre fra Alvdal ved navn Sjuggurd - og det beholder jeg for det har tidskoloritt. [Men Sjuggurd betyr (vel?) Sigurd, eller ?kanskje også Syver ?] Det finnes mange varianter rundt om i bygdene.Hvis du vil gjengi slektsnavn slik de var i gammel tid, da gjör du det. Husk at navneutviklingen har foregått i megetg lang tid og vi fikk ikke en lov om dette för i 1923. Så: hvis du vil ha det slik detg skal v«re idag iflg. moderne norsk - da skriver du Torstein. Det er ingen 'lov' for slike valg ?

Lenke til kommentar
Del på andre sider

Gjest Leif Biberg Kristensen

Torsten eller Torstein, - begge deler er like rett, og det blir egentlig en smakssak hva du velger. Jeg tror Torsten ligger nærmest den opprinnelige uttalen på Sørøstlandet. I de nynorsktalende delene av landet er man nok mer tilbøyelig til å lete fram «opprinnelige» navneformer, fri for det man oppfatter som dansk påvirkning, slik at man heller skriver «Torstein Olavsson» enn «Torsten Olsen». Dette har nær sammenheng med målsaken.

Lenke til kommentar
Del på andre sider

Gjest Arild Kompelien

Hva bestemmer hva man skal bruke? Jeg synes det er vanskelig å være konsekvent. Innleggene her henviser for en stor del til uttalen. Skal man følge uttalen støter man på mange problemer. I Våler, Hedmark ble Torstein uttalt /taæssen/ der aæ viser til en lyd vi ikke finner i det norske alfabetet, en lyd som i engelsk cup. Eller hva med et så enkelt navn som Arne, på østlandet har det ikke vært tradisjon for å uttale en r her, men rn er trukket sammen til en lyd som ikke finnes i alfabetet. Hvis vi skal følge uttalen (på østlandet) blir det da feil å skrive Arne.For egen del tenker jeg normalisering slik bokmål er en normalisert skriftform for ordene vi bruker. Vi er enige om å skrive kirke, men mange sier kjærke, kjærkje. Kirke blir da i skriftspråket navnet på bygningen, men uttalen kan variere.Tenker på samme måte om navn. Torstein er navnet, men med mange uttalevariasjoner.

Lenke til kommentar
Del på andre sider

Gjest Knut Skorpen

Leif mfl har rett i at du bestemmer sjølv. Men når du spør om råd, kan det ikkje vere tvil om at skrivemåten Torstein samsvarer best med moderne norsk språk.Eg har sjølv mange Torsteinar på familietreet. Desse innførslene gjeld ein og same karen:1866: Thorstein [url="http://www.arkivverket.no/URN:kb_read?idx_kildeid=8266&idx_id=8266&uid=ny&idx_side=-30>Lenke (nr 47)1875: Thorsten Lenke1900: Torsten Lenke1910: Torstein Lenke1944: Thorstein

Lenke til kommentar
Del på andre sider

Gjest Jörgen Ingman

Japp, jag är ju medveten om att namnen uttalas olika i olika delar av landet. Jörgen uttalas t ex i norra Sverige som regel Jörjen, i Småland Jöögen (betoning på ö och r försvinner) i Skåne Jörgen med skorrande r och i de flesta andra delar Jörgen. Men det har ju för det en standardstavning. Och hoppar man över till Danmark uttalas det Jö(e)rn med en minimal betoning mellan ö och r och g helt borta. När mina kollegor från Danmark ringer och frågar efter mig hamnar de ofta hos en som heter Jørn på kontoret eftersom de två namnen i Danmark uttalas nästan lika....Varför jag vill normalisera är ju för att slippa riskera dubbletter av samma person och delvis också för att förr var det ju ingen standardiserad stavning så samma person kunde förekomma med ett otal stavningsvarianer från händelse till händelse. Kolla t ex namnet Henriette i FT 1865, tror det fanns över 30 olika stavningsvarianter.....Men, de personer under 1900-talet som jag vet hur de stavade skriver jag så, t ex Margit som morfars mor hette skriver jag Margith eftersom jag har brev där hon stavat det så. Ja, debatten om namn och stavning kan bli hur lång som helst. Största problemet har jag faktiskt med kvinnonamnen på M, Maren, Marit, Mari osv. Där tycker jag det är olika namn men trots det så förekommer samma person med alla varianterna.Mvh, Jörgen

Lenke til kommentar
Del på andre sider

 Del

  • Hvem er aktive   0 medlemmer

    • Ingen innloggede medlemmer aktive
×
×
  • Opprett ny...

Viktig Informasjon

Arkivverket bruker cookies (informasjonskapsler) på sine nettsider for å levere en bedre tjeneste. De brukes til bl.a. skjemaoppdateringer og innlogging. Bruk siden som normalt, eller lukk informasjonsboksen for å akseptere bruk av cookies.