Gå til innhold
Arkivverket
Asbj. Arnestad

Hva betyr det svenske ordet "Stommen"?

Recommended Posts

Asbj. Arnestad

I min leting i svenske kirkebøker finner jeg mange sokn som har en plass eller sted som kalles Stomm, soldate Stomb eller Stommen. Hva er/betyr Stommen?

 

Hilsen Asbjørn

Del dette innlegget


Lenke til innlegg
Del på andre sider
Tore S. Falch

En forklaring av ordet i Svenska Akademiens Ordbok her:

 

STOM stωm², sbst.², r. l. m. (SCHULTZE Ordb. 5092 (1755) osv.) ( () f. VDAkt. 1751, nr 467; n. Därs. 1677, nr 327 (:ståmmet, sg. best.), Därs. nr 368) best. stommen ( ss. n. stommet); pl. stommar (förr äv. att hänföra till sg. stomme, KOF 1: 235 (1575: Prestastommar) osv.) ( () -e LMil. 1: 3 (1680); -er (förr äv. att hänföra till sg. stomme) STIERNMAN Riksd. 660 (1611), BONSDORFF Kam. 93 (1833: Capellans Stomber); -rer RA I. 3: 110 (1593: stomrerne, pl. best.)); förr äv. STOMN. r. l. m. l. f. (VDAkt. 1676, nr 182, SCHULTZE Ordb. 5092 (c. 1755)) l. n. (HAGSTRÖM Herdam. 3: 626 (i handl. fr. 1651)); best. -en; pl. -ar (förr möjl. äv. att hänföra till sg. stomme, G1R 29: 618 (1559: clockara stommnar), FörarbSvLag 4: 220 (1695)) l. -e (G1R 27: 14 (1557)) l.-er (förr möjl. äv. att hänföra till sg. stomme, G1R 18: 635 (1547), RABENIUS Kam. 248 (1825)); förr äv. STOMME, sbst.¹, r. l. m. best. -en; pl. -ar? l. -er? (se ovan); förr äv. STUM, sbst.², l. STUMN, r. l. m. (l. f.); best. -en; pl. -ar (VDAkt. 1666, nr 186) l. -er (OxBr. 12: 159 (1613), Därs. 161). ( -stofn 1540 (:prestestofner). stom (stomm) 1540 (:stoms, gen. sg.), 1655 osv. stomb 1645 (:Prestestomb)-1768. stombe, pl. 1680. stomber, pl. 1726–1833 (:Capellans Stomber). stombn 1661 (:kyrckiostombnarna)-1730. stommar (stomar), pl. 1575 (: Prestastommar) osv. stomme 1872. stommen (stomen, -end), sg. best. 1591 osv. stommer (stomer), pl. 1611–1726. stomn (stommn) 1540–1825. stomp 1540 (:stomps, gen. sg.)-1582 (:Stompöris peningar). -stompdar, pl. 1612 (:klockarestompdarne). -stompe 1611 (:prestestompe). stompn 1528 (:Stompnen, sg. best.)-1869. stomrer, pl. 1593 (: stomrerne, pl. best.). stum 1666–1796 (:Präste Stum). stumb 1736. stumbn 1674 (:prästestumbn)– 1736 (:Stumbnen, sg. best.). stumn 1613. stumpn 1612–1620. ståmb 1662 (:Kyrckioståmberne)– 1677. -ståmbnar, pl. 1692 (: Caplan-Ståmbnar). ståmm 1677 (: ståmmet, sg. best.)– 1749 (: klöster-ståmm). ståmner, pl. 1689. ståmpn 1613 (:ståmpner, pl.))

[fsv. -stompn (i ssgrna kirkio-, presta-stompn), sv. dial. stom, stum; sannol. av en fd. motsvarighet till ä. d. stavn (äv. i ssgrna præste-, degne-, klosterstavn), gård där ngn bor, hemtrakt o. d., etymologiskt identiskt med stavn, stam (se STAM, sbst.²), möjl. med anslutning till STOM sbst.¹,; jfr

ILUNDAHL i NoB 1945, s. 163 ff. Jfr STOMNA]

[sTOM.sbst2 1]

1) (i sht förr) kam. till moderförsamlings präst hörande, ss. lönetillägg utöver det eg. prästbostället tilldelat lönehemman i annexförsamling (l. i moderförsamlingen), stomhemman (se d. o. 1); äv. om sådant hemman tilldelat biskop (i ssgn BISKOPS-STOM) l. kyrka (i ssgn KYRKO-STOM) l. kloster (i ssgn KILOSTER-STOM). Degregården skulle liggie under Stompnen. VgFmT II. 2-3: 90 (1528). Af samme stomner hade (prästerna i Växjö stift) .. en fri vid hvarie ridkyrkio, och derutöfver vele the hafve en stompn fri vid sielfve sätekyrkiene. HT 1895, s. 329 (1563). Wij haffwe .. effterlåthet deres (dvs. invånarnas i Gamla Lödöse) kyrkeheerde till hans vppehälles förbättringh Sköfde sochn med dess stumpn. PrivSvStäd. 5: 345 (1620). Stomb till Piätterydz Prästegård är Svinaberga Skattehemman. VDAkt. 1735, F III 7. Brefvet rör min stom i Gårdsby. TEGNÉR Brev 10: 82 (1841). (Pastorn) fick år 1611 .. tillstånd att bo på stommen Westerkyrke, som nu blef boställe, hvaremot förra prestgården .. blef stomhemman. WARHOLM Herdam. 2: 70 (1874). TurÅ 1936, s. 105. jfr BISKOPS-, KAPLANS-, KLOCKARE-, KLOSTER-, KYRKO-, PRÄST-, PRÄSTBOLS-STOM o. SÄTES-STOMN.

[sTOM.sbst2 2]

2)

[möjl. föreligger (delvis) sammanblandning med STAM, sbst.

³] (utom i ssgn STOM-HEMMAN numera bl. om ä. förh.) stam (se STAM sbst.³, #II 14), stamhemman, stamfastighet; äv. om boställe (se d. o. 3) l. rotehemman. Såsom Ryttarebönderne sig öfwer deras stombe och tildelningar åtskillige Resolutioner som särdeles 1660. utwerkat (osv.). LMil. 1: 3 (1680). I följd .. (av kungl. maj:ts kungörelse angående rekognitionsskogar) blifwa de på skogen anlagde och Bruket förbehållne torp eller odlingar såsom bolstäder och stommar för de nya hemman, som af skogsmarken skola inrättas. Bergv. 4: 363 (1811). Angående ersättning för Haghults stom åliggande roteringsskyldighet. KrigVAT 1854, s. 568. (Det) berättades .. att prosten Stenberg fick bud efter sig till Järns stom, där (kapten) Ljungstedt låg och drogs med döden. GbgMP 10/4 1947, s. 8. jfr DONATIONS-, DRAGONE-, KAVALLERIRUSTNINGS-, RUSTHÅLLS-, RUSTNINGS-, RYTTAR-, SOLDAT-STOM o. TILLDELNINGSSTOMN

Del dette innlegget


Lenke til innlegg
Del på andre sider
Asbj. Arnestad

Tusen takk for svar. Jeg må dog innrømme at ting ikke ble så mye klarere nå.

 

Hilsen Asbjørn

Del dette innlegget


Lenke til innlegg
Del på andre sider
Asbj. Arnestad

Da var det en del flere brikker som falt på plass. Tusen takk til Anne-Lise. 

 

Hilsen Asbjørn

Del dette innlegget


Lenke til innlegg
Del på andre sider

Opprett en konto eller logg inn for å kommentere

Du må være et medlem for å kunne skrive en kommentar

Opprett konto

Det er enkelt å melde seg inn for å starte en ny konto!

Start en konto

Logg inn

Har du allerede en konto? Logg inn her.

Logg inn nå

  • Hvem er aktive   0 medlemmer

    Ingen innloggede medlemmer aktive

×

Viktig Informasjon

Arkivverket bruker cookies (informasjonskapsler) på sine nettsider for å levere en bedre tjeneste. De brukes til bl.a. skjemaoppdateringer og innlogging. Bruk siden som normalt, eller lukk informasjonsboksen for å akseptere bruk av cookies.