Lars Gustav Gustavsen

[André Andersen]

Ønsker opplysninger om min svenske tippoldefar Lars Gustaf Gustafson. Han var mest sannsynlig kusk og holdt til på Lunde i Fjære sokn. Fikk min olderfar Gustav Adolf Gustavsen som ble født utenfor ekteskap 1 1882 sammen med Asborg Helene Stiansdatter.

[Chris Bingefors]

Det är ett vanligt namn och de flesta som utvandrade till Norge finns inte i register, men här är en kandidat:

 

 

Han är stalldräng (passar med uppgiften om kusk, han reser också till just Arendal!):

Post 858072

 

Gustafsson, Lars Gustaf

Stalldräng (ogift man)

 

f. 26/9 1845 i Gräve, Örebro län (Närke)

 

Utvandrad 24/10 1879

från Åkerby, Gräve, Örebro län (Närke)

till Arendal, Aust-Agder fylke, Norge

 

Källa: Husförhörslängd, s. 23

 

Emibas emigrationsakt: Gräve T 1879 001

 

Onormerade namnformer:

 

Destinationsland: Norge

[Chris Bingefors]

Denne Lars Gustaf är kuskdräng hos godsägare Oscar Hugo Evers på Åkerby säteri (mycket stor gård) i Gräve socken. Det verkar troligt att han sökte arbete i Norge som kusk.

Han är född på Sandtorp i Gräve (ett torp under Åkerby säteri) och son till gifte drängen Gustaf Jacobsson och Caisa Lisa Olsdotter.

[Chris Bingefors]

Fadern, Gustaf Jacobsson, dör 14/1 1906 i Gräve. Om han inte var för fattig så bör det finnas en bouppteckning (skifte) efter honom där man kanske kan finna ut mer om sonens vistelseort. Fadern var gift 4 gånger, så sonen kan ha fått sitt arv tidigare och då inte vara med på bouppteckningen.

[André Andersen]

Tusen takk for svar Chris! Mye sannsynlig at det er min tippolderfar. Takk for mye nyttig informasjon.

 

Jeg lurer også på om det er mulig å finne bilder også av Lars Gustaf?

 

Igjen TAKK!:-)

[Oddbjørn Johannessen]

Har du funnet vielsen mellom Lars Gustav og Asborg Helene? Det kan vel se ut til at de har giftet seg rundt 1880 - sannsynligvis i Øyestad?` Det er vanlig at både fødested og farsnavn for brudefolkene er oppgitt i kirkeboka.

 

Det kan jo også hende det er mulig å finne Lars Gustav i innflyttingslistene.

[Chris Bingefors]

Bilder är väl möjligen om det finns namngivna bilder på anställda på godset, ägaren var en känd riksdagsman. Du kan höra med Örebro stadsarkiv http://www.orebro.se/stadsarkivet

 

Annars brukar bilder bara finnas om personen suttit i fängelse!

[Oddbjørn Johannessen]

Beklager! Jeg ser jo nå at du oppga ham som ungkar. Her er forresten Gustav Adolfs dåp (nr. 98): http://www.arkivverket.no/URN:kb_read?idx_kildeid=6158&idx_id=6158&uid=ny&idx_side=-102

[erling t endresen]

Har du funnet vielsen mellom Lars Gustav og Asborg Helene? Det kan vel se ut til at de har giftet seg rundt 1880 - sannsynligvis i Øyestad?` Det er vanlig at både fødested og farsnavn for brudefolkene er oppgitt i kirkeboka.

 

Det kan jo også hende det er mulig å finne Lars Gustav i innflyttingslistene.

 

poenget er at han var ungkar og kusk, derfor inget ekteskap, se barnets dåp

 

Permanent sidelenke: http://www.arkivverket.no/URN:kb_read?idx_kildeid=6158&idx_id=6158&uid=ny&idx_side=-102

Permanent bildelenke: http://www.arkivverket.no/URN:NBN:no-a1450-kb20070105650107.jpg

[Oddbjørn Johannessen]

Erling, jeg oppdaget det - men vi postet vel våre innlegg omtrent samtidig.

 

Jeg har nå lett gjennom innflyttingslistene for Øyestad perioden 1875-1881 uten å finne Lars Gustav Gustavson. Jeg legger imidlertid merke til at det er svært mange svensker som flytter dit i denne perioden. De aller fleste kommer fra Bohus län (særlig sognene Tanum og Svarteborg), men også en del fra Elfsborgs län - og noen fra Värmland.

[erling t endresen]

poenget er at han var ungkar og kusk, derfor inget ekteskap, se barnets dåp

 

Permanent sidelenke: http://www.arkivverket.no/URN:kb_read?idx_kildeid=6158&idx_id=6158&uid=ny&idx_side=-102

Permanent bildelenke: http://www.arkivverket.no/URN:NBN:no-a1450-kb20070105650107.jpg

 

Ser ut til å være en riktig nøtt, dette

 

http://www.slektsnett.no/slektsforum/viewtopic.php?t=11425&sid=0109f5a15b58fd593bd0f38bfe816b08

[Chris Bingefors]

Går det att kolla "Lunde i Fjäre sogn", vem bodde där som hade en kusk anställd, finns det bevarade handlingar om de anställda?

 

Jag har letat i folkräkningarna i Sverige och han finns inte med 1880, 1890 eller 1900

[Oddbjørn Johannessen]

Jeg ville nok i første omgang ha besøkt et bibliotek og lånt (eventuelt fjernlånt) Anne Tone Aanbys Fjære bygdebok, bind 2 (1998), der det er et eget kapittel om Lunde: Fjære bygdebok

[André Andersen]

Takk for tips Oddbjørn! Skal se om jeg kan få lånt den boken.

 

Jeg vet at innflytter og utflytterdokumentene fra fjære kirke skal ha brent opp i en kirkebrann i 1933? Så kan bli vanskelig å spore opp Lars Gustaf der desverre.

 

Min olderfar Gustav Adolf Gustavsen var født utenfor ekteskap 1882, så da må Lars Gustaf og Asborg Helene eventuelt ha giftet seg etter det, men det er lite trolig tror jeg. Men skal ikke si det helt sikkert.

Jeg vet heller ikke om han døde i Norge eller om han flyttet tilbake til Sverige.

[Jarl V. Erichsen]

Her er Lunde i 1865 - med et par svensker, men ingen som treffer dine helt presist.

 

I Anne Tone Aanbys "Fjære bygdebok - Haabestad krets" fra 1998 finner jeg ikke dine. Der står riktignok, sikkert med ft1865 som kilde, at i 1865 var det to svenske unggutter i tjueåra, Gustav og Carl Johan, som bestyrte gården. Ungjenta Johanne fra Øyestad var tjenestejente, men vi må tro at svenske Elen Lindkvist på 45 år har hatt et myndig oppsyn med det hele." (s 387).

 

Eieren var på denne tiden Ole Boe, som bodde på Fevik. Han tjente penger på skipsbygging mm, og investerte en del på Lunde. Sønnen Carl Anton Boe overtok i 1866. Han brukte Lunde som landsted, bodde selv i Arendal.Kanskje (?) hadde tjenestefolkene det litt fritt her??

[Oddbjørn Johannessen]

Jeg vet at innflytter og utflytterdokumentene fra fjære kirke skal ha brent opp i en kirkebrann i 1933? Så kan bli vanskelig å spore opp Lars Gustaf der desverre.

 

Ja, jeg glemte jo at det var i Fjære han oppholdt seg. Da hjelper det lite å lete i innflyttingslistene for Øyestad.

 

Ingen svensker på Lunde i 1875: 1875

[Chris Bingefors]

Godsägaren i Åkerby, Oscar Evers, var ursprungligen från Göteborg (gift med en dam ur Göteborgssocieteten) och kan ha haft kontakter i Arendal, med skeppsbyggning som gemensam faktor. Det kan vara anledningen till att Lars Gustaf flyttade dit och till Lunde, Carl Anton Lunde var ju i skeppsbyggningsbranschen.

[Jarl V. Erichsen]

Her er et brev fra Jakob Boe og datteren til en sønn Ole Boe i Oslo. Jeg har det i min frimerkesamling. Ref Chris' kommentar om sosialt nettverk". (Men brevet er nok ikke et vesentlig bidrag til oppklaring av din anes bakgrunn....)

[Chris Bingefors]

Intressant brev! De här skeppsredar/byggarfamiljerna hade ofta stort social umgänge

Kan Lars Gustaf först ha kommit till Arendal, det står som ort i de svenska källorna. OM han då arbetade för Boe så kan de ju sänt honom som kusk till Fjäre.

 

Oscar Evers:

http://sv.wikipedia.org/wiki/Oskar_Evers

 

http://www.bohusgillet.se/sablevg.htm

 

Hans hustru Hulda, som ni ser så kan de mycket väl haft kontakter med Arendalssocieteten:'

http://sv.wikipedia.org/wiki/R%C3%B6hss

[Jarl V. Erichsen]

Man skal ikke lete mye i eldre dokumenter for å finne svensk arbeidsinnvandring til Fjære og Arendal. Skipsfart, gruver, tømmer/trelast, veiarbeid og steinarbeidere. Jeg har selv to linjer fra Sverige til Arendal i min anerekke. Og leser du Fjærebøkene (særlig Haabestad/Lia) er det svært mange svensker som var her, og mange av disse slo seg ned i distriktet. Jeg håper det var et uttrykk for "vinn/vinn" ved at svensker fikk arbeid (og kanskje en kjæreste) og nrdmennene fikk arbeidskraft og jobben gjort...........

[Chris Bingefors]

Sverige var mycket fattigare än Norge på den tiden (och nu är vi tillbaka i den situationen!). Det var mängder av svenska som utvandrade, de flesta utan att anmäla det i hemmasocknen. Så de är inte enkelt spårbara, men jag har lyckats några gånger, att just hitta förlupna barnafäder.

[Oddbjørn Johannessen]

Jo, hele Aust-Agder-kysten fikk en stor innvandring av svensker i 1860-, 1870- og 1880-årene. Mange av dem tok hyre som sjømenn. En god indikasjon på dette kan man bl.a. få ved å bla i de lett leselige innflyttingslistene for Barbu sogn (som i dag er en del av Arendal by). Og at en mann som Boe kan ha hatt kontakter langs vestkysten av Sverige (kanskje særlig i Göteborg), er jo ikke utenkelig.

[Jarl V. Erichsen]

Carl Anton Boe var nok en mann som kunne føre seg. Han var også ordfører i Fjære og suppleant til Stortinget. Men nå nærmer vi oss nok en smule et sidespor i forhold til tema.

[Chris Bingefors]

Det är lite speciellt att han tar jobb som kusk. De allra flesta arbetade just som sjömän eller järnvägsbyggare och liknande.

[Oddbjørn Johannessen]

Det är lite speciellt att han tar jobb som kusk. De allra flesta arbetade just som sjömän eller järnvägsbyggare och liknande.

 

Jeg har faktisk funnet flere innvandrede svensker i Arendals-distriktet i dette tidsrommet med yrkestittelen kusk.