Gå til innhold
Arkivverket
Gjest Tom Askerøi

[#5877] svenske yrker (titler) - hva betyr / tilsvarer de?

Recommended Posts

Gjest Tom Askerøi

Under arbeid i svenske kirkebøker dukker stadig opp "yrker" som jeg ikke aner hva er for noe. Hva i all verden betyr det at en person er 1) Arrendator 2) Backsittare 3) Förpantare 4) Inhyses 5) Mjölnare (møller?) 6) Öbo og 7) Undantag (oftest sammensatt med Undantagsman/Undantagsänka men jeg forstår man og änka...)På forhånd 1000 takk for all hjelp...

Del dette innlegget


Lenke til innlegg
Del på andre sider
Gjest Laila Normann Christiansen

Vel, jeg vet: 2. Backsittare (eller backstugusittare) Her er hva jeg har notert: Den första beteckningen för backstuga antas komma från en liten stuga ingrävd i någon backe varvid stugans väggar delvis kunde utgöras av jord eller ett berg och försett med ett enkelt trätak. Några menar att det var den blivande torparens första bostad, han bodde där ensam och allena när han röjde mark och skaffade fram virke från skogen till den planerade stugan. De första backstugorna kan således liknas vid de kojor som restes intill kolmilorna (kolarkoja).För utfattiga eller mindre bemedlade personer och för de som inte hade något undantag uppfördes små stugor som de inte själva var ägare till. Stugorna fick beteckningen backstuga och de som bodde där kallades för backstugesittare. Någon jord att bruka fanns inte för backstugesittaren, men intill stugan kunde han dock sätta lite potatis och andra rotfrukter för det egna behovet. Backstugesittaren var tillbakasatt i samhället och levde ofta som fattighjon, men om han hade ork och kraft arbetade han tillfälligt på någon gård, såg eller som kolare. Ganska ofta fick han emellertid hjälp med sin försörjning av släktingar eller grannar.Rättsligt sett var hans tillvaro ganska otrygg då bland annat stugan stod på ofri grund, men han var dock befriad från att erlägga mantalspengar. Den svåraste tiden under året för backstugesittaren var vintermånaderna då det var brist på arbete och då blev det också knappt med maten. Men en och en annan gädda, abborre eller annan fisk drogs säkert upp ur någon sjö och nog kunde det hända att ett och annat villebråd i skogen fick sätta livet till för att ge mat i stugan.Men han kanske förlitade sig på ordspråket: Den Gud givit liv, giver han också födan.Backstugesittaren kunde emellertid också förbättra sin situation genom att bli statare på någon gård eller genom att förvärva stugan och utöka marken så att han där kunde försörja sig och sin familj. Ålderstigna backstugesittare förblev dock kvar i den enkla lilla stugan där de fick sluta sina dagar om de dessförinnan inte tagits in på fattigstugan.Många yngre backstugesittare flyttade in till samhället eller staden och tog där vilket arbete som bjöds, det kunde vara på någon industri, som byggnadssnickare, åkardräng, murarehantlangare eller någon annan sysselsättning. Man kan således betrakta dessa människor som den egentliga första arbetarstammen. 4. Inhyses er det samme som vår inderst 5. Mjølnare er som du helt riktig gjetta, møller7. Undantagsman/kvinna/hjon var fattig, understøttet av f.eks. kommunen. Ordet er også brukt om kårfolk på gård. Kanskje noen andre har en bedre forklaring her.De andre har ikke jeg noen (gode)forklaringer på.. Laila

Del dette innlegget


Lenke til innlegg
Del på andre sider
Gjest Hans Mathisen

Förpantare antar jeg er forpakter, ôbo er vel rett og slett en som bor på en øy? MVH

Del dette innlegget


Lenke til innlegg
Del på andre sider
Gjest Frode Ulvund

Til nytte her vil SVENSKA AKADEMIENS ORDBOK vere. Foreløpig er den tilgjengeleg på oppslag A - SVÄPA. "Svenska Akademiens ordbok (SAOB) är en omfattande historisk kartläggning av det svenska språket från 1521 och fram till våra dagar.".

Del dette innlegget


Lenke til innlegg
Del på andre sider
Gjest Wenche Østen

Ska försöka at förklara vad dessa ord betyder: Arrendator = forpakter en gård Backsittare = enkelt hushåll (fattigt hjem) inhyses = leid seg inn hos andre, eller leier seg et sted at bo. förpantare = nästan det samma som arrendator. Det betyder väl mera en hyresman. Öbo = er en som bor på en ø (øy på norsk) Mjölnare = Møller Undantagsman (kvinna). Er det samma som hemmansägare = er en person som äger en gård (av bondeklassen)med hälsningar Wenche

Del dette innlegget


Lenke til innlegg
Del på andre sider
Gjest Vibeke Lund Åhling

Det er ikke åbo da? Det har jeg sett i kirkeböker.(Det tror jeg er et slags leilending....) Undantag tror jeg tilsvarer kår på norsk. Skal pröve å slå opp dette mandag hvis ikke noen har bedre forslag. Hilsener Vibeke

Del dette innlegget


Lenke til innlegg
Del på andre sider
Gjest tom askeroi

1000 takk alle sammen. Og da Öbo'en er fra Uddevalla-traktene (hvor det vel ikke er så mange øyer?) antar jeg også at det er Åbo det skal være. Og det fikk jeg jo også forklaring på. Så nok en gang 1000 takk alle sammen!

Del dette innlegget


Lenke til innlegg
Del på andre sider
Gjest Vibeke Lund Åhling

Her er hva jeg fant i Kunskapens Bok, femte upplagan, Stockholm 1955:åbo - innehavare av jord under åborättåborätt - ärftlig nyttjanderätt på viss tid eller livstid till kronan eller vissa allmänna inrättningar tillhörig jord. Av Å. finnas dels en äldre, dels en nyare typ. Den förra fick fasta former med indelningsverkets genomförande under Karl XI. Den senare infördes genom lag av 4 juni 1926, men har ej haft någon praktisk betydelse.Hilsener Vibeke

Del dette innlegget


Lenke til innlegg
Del på andre sider
Gjest Sven-Arne Adolfsson

Undantagsman: Brukes också när det gäller en gaardeier som vid ålderns höst (blir gammel) och t.ex överlåter gaarden till en sön. Vid många sådana tillfällen fanns det en mindre stuga (hytte)eller mindre bättre hus som kallades för "undantag" där då den äldre generationen (tidigare eier)av gaarden bosatte sig och levde resten av sina dagar där och ofta levde de då på saker som den nya (sonen) eiern till gaarden höll dem med.Mvh Sven-Arne Adolfsson i Landskrona södra Sverige

Del dette innlegget


Lenke til innlegg
Del på andre sider

  • Hvem er aktive   0 medlemmer

    Ingen innloggede medlemmer aktive

×

Viktig Informasjon

Arkivverket bruker cookies (informasjonskapsler) på sine nettsider for å levere en bedre tjeneste. De brukes til bl.a. skjemaoppdateringer og innlogging. Bruk siden som normalt, eller lukk informasjonsboksen for å akseptere bruk av cookies.