Gå til innhold
Arkivverket

[#10781] Grønås


Gjest Ragnhild Tvedt
 Del

Recommended Posts

Gjest Ragnhild Tvedt

Kan noen hjelpe meg med følgende: Knud K. Grønaas, f. 1876 d. 1809, født i Finaas var gift med Aminda Omundsen f. 1878 fra Hammerfest. Jeg har lett i ukevis etter deres forfedre, men kommer ikke videre. På forhånd takk!

Lenke til kommentar
Del på andre sider

Gjest Lars E. Øyane

Det er vel ikkje so mange alternativ for Aminda sine foreldre. I Hammerfest 1875 finn me mellom anna denne huslyden:Jonas Osmundsen, f. Staae, Haugesund 1845, matros i utanriksfartChristiane B. Osmundsen, f. Tromsø 1838, koneT. Osmundsen, f. Hammerfest 1868, sonHarald Osmundsen, f. Hammerfest 1870, sonI 1865 bur den same Jonas heime hjå foreldri sine, Osmund Johnson og Bertha Ingebrigtsdotter på Pinskaar i Avaldsnes. Jonas er der oppgjeven fødd i Torvestad i 1844.Det kan sjå ut til at dette er folki du søker etter!?Med venleg helsing,Lars E. Øyane

Lenke til kommentar
Del på andre sider

Gjest Berit Knudsen

I FT 1900 finner du en Knut K. Grønaas, f. 1876 i Finås, i Haugesund på reise til Skotland. Det må vel være han du leter etter.

Lenke til kommentar
Del på andre sider

Gjest Berit Knudsen

Jeg skrev mere i innlegget under retting, men det ble ikke med selv etter 2 forsøk.I 1900 finner du gården Grønaas i Hordaland med Trond Knudtsen og kone. Han kan jo muligens være Knuds far. I 1865 finner du både Thrond og hans far igjen på samme gård.

Lenke til kommentar
Del på andre sider

  • 4 måneder senere...
Gjest Ragnhild Tvedt

I bygdeboken for Bømlo finner jeg Thrond Grønaas, men han har ingen barn som heter Knud. Jeg har sjekket alle på gården Grønaas, og ingen har et barn som heter Knud K. Grønaas som er født i 1876. Men jeg vet 100% sikkert at familien kom fra Grønaas.

Lenke til kommentar
Del på andre sider

Gjest Andreas Totland

Kirkeboka for Finnås prestegjeld, Moster sogn, 1876, viser under døpte: 'Knud (f.14.8.), (døpt 29.10), uægte. Foreldre: Ungkarl, Matros Knud Larssøn Spidsø og Pige Guriana Knudsdtr. Grønaas. Faddere: 1. Lars Larssøn, 2. Thrond Knudsøn, 3.Ole Knudsøn, 4. Kristi Simensdtr., 5. Gjertrud Nilsdtr. fra Grønaas. Hjemmedøbt af Fadderen nr 2 den 16.8. Opgaven skeet af Fadderen nr. 1, Gårdmand. Begges første Leiermaal.' Moren var datter av nr. 28 under Grønås og faren må være nr. 49 under Spissøy,øvre, begge i bygdebok for Bømlo, bd.IV, Moster sokn. Ifølge bygdeboka giftet begge foreldrene seg med hver sin partner. Gutten Knud bodde på Grønås da han ble konfirmert den 12. okt. 1890. Det siste ifølge kirkeboka. Han kan ha bodd hos noen av slektningene som barn(?)

Lenke til kommentar
Del på andre sider

Gjest Kjellaug Robberstad Petit

BB IV, s. 542: 49: Knut Larsson Spissøy, øvre (nr. 18), f. 1845, d. 1920. G.m. Katrine Jespersdtr. Spissøy, øvre (nr. 47), f. 1858. Dødsåret er ukjendt. Born: a. Laurits Johan, f. 1883, d. 1885. b. Johanne Lovise, f. 1886, d. 1908. c. Bernt Severin, f. 1889, g.m. Elianne Endresdtr. Straumøy, b. i Haugesund. d. Gjert Kristoffer, f. 1892, d. 1910. Fiskar. e. Karl Olai, f. 1895, g. Fitjar. f. Lars, f. 1898, g. Spissøy, øvre (nr. 32). g. Jenny Bertine Kristine, 1. 1902, d. 1907. Knut kjøpte bruket i 1898 og var brukar til han selde i 1920 til sønene Bernt og (Karl) Ole. Ole (Karl Olai) selde sin halvpart i 1950 til broren Lars. I 1964 selde Bernt sin halvpart til Klara Spidsø. 11973 kjøpte Ole Spidsø, Lars sin halvpart.I 1911 vart utskilt bruket sin part i b.nr. 7, i 1963 b.nr. Il og 12, i 1973 b.nr. 23. Lars (sjå nr. 32) budde på b.nr. 1.Oldefar: s. 536: 16: Sæbjørn Østensson Grov, f. 1754, d. 1818. G.m. Sara Tørresdtr. øvra Økland, Stord, f. ikr. 1742, d. 1817. Born: a, Malene, f. 1779, d. i 1785. b. Tørres, f. 1782, g. Spissøy, øvre (nr. 17). c. Malene, f. 1786, d. før 1796. Sæbjørn bygsla i 1771. Kjøpte bruket i 1773 og var brukar til han selde i 1806. I 1802 sådde Sæbjørn 21/2 t havre, 1/4 t poteter. Avla 13 t havre, 5 t poteter. Fostra 9 kyr. Sæbjørn var lagrettemann.Farfar: 17: Tørres Sæbjørnsson Spissøy, øvre (nr. 16), f. 1782, d. 1848. G.m. 1. Elsa Larsdtr. Håvik, indre (nr. 11), f. 1774, d. 1832. Born: a. Sara, f. 1809, g.m. Sæbjørn Nilsson Almås, Stord. b. Mari, f. 1811, d. 1893, ug. c. Malene, f. 1814, g. Skimmeland, øvre (nr. Il). d. Lars, f. 1816, g. Spissøy, øvre (nr. 18). e. Sæbjørn, f. 1819, skomakar, d. ug. i 1891. Gift oppatt med 2. Anna Brynjelsdtr. Dønhaug, Kvinnherad, f. ikr. 1788. Ho flytte truleg bort etter ho vart ekkja. Tørres kjøpte bruket i 1806 og var brukar til han selde i 1841. I 1735 sådde Tørres 7 våger korn, 10 skjepper poteter. Fostra 8 kyr og 4 smaler. I 1832 vart halde skifte etter Elsa. Bruttoeiga i buet var 313 spd. og jordegodset som vart taksert for 200 spd. Nettoeiga var 532 spd. ialt. Husa på bruket vart då opprekna. Det var glasstove med nævertak, flor, løe, sengjabu, eldhus, uteflor og naust. I buet var noko sølv, bøkkerverkty, partar i 2 noter, I bibel, 1 bok «kaldet Profeternes Historie», 1 bok «kaldet Henrich Møllcr», 1 bok «kaldet Troens vare klenodie», og 1 bok «kaldet Syrak».Far: 18 Lars Torresson Spissøy, øvre (nr. 17), f. 1816, d. 1863. G.m. Berta Nilsdtr. Dolva, Voss, f. ikr. 1811. Året ho døydde er ukjendt. Born: a. Tørres, f. 1842, g. Spissøy, øvre (nr. 19). b. Knut, f. 1845, g. Spissøy, øvre (nr. 49). c. Elsa, f. 1848, g. Teigland (nr. 109). d. Sæbjørn, f. 1850, d. truleg ung. Lars kjøpte bruket i 1841 og var brukar til han døydde. Ekkja var brukar ei tid utover til sonen tok over.Skal se om jeg finner noe om Gurianna. mvh Kjellaug

Lenke til kommentar
Del på andre sider

Gjest Kjellaug Robberstad Petit

Foreldra til Gurianne: BB IV, s. 424:28 Knut Trondsson Grønås (nr. 26), f. 1814, d. 1899. G.m. Eli Olsdtr. Våge (nr. 78), f. 1815, d. 1892. Born: a. Trond, f. 1837, g. Grønås (nr. 29). b. Maren Malene, f. 1840. c. Marta Eline, f. 1846, g. Spissøy, nedre (nr. 30). d. Barbru, f. og d. 1847. e. Gurianne, f. 1849 g.m. Jakob 0. Mæland, f. Barbru Larine, f. og d. 1851. g. Malene, f. 1852. h. Ola, f. 1855, g. Grønås (nr. 35). Knut kjøpte bruket i 1837, men tok ikkje over før stykfaren flytte. I 1877 selde han halve bruket til sonen Ola, og bruket vart delt. Dei to bruka fekk b.nr. 5 og 6. Knut sat med b.nr. 5 til han selde i 1891. I 1865 fostra Knut 1/2 hest, 6 kyr, 15 smaler og 1 gris. Sådde 31/2 t havre, 2 t poteter. I 1841 stemnde Omund Bertelsson Grønås Eli for «ærerørige beskyldninger», at han og kona hadde stole poteter frå dei. Eli ville ikkje ta skuldingane attende, og dei vart ikkje forlikte.Farfar til Gurianne:s. 42326 Trond Hansson Vorland. Han døydde av at han miste ei øks ned på foten som hogg over ei pulsåre, so han forblødde i 1824, 44 år gl. G.m. Mari Ellingsdtr. Grønås (nr. 25), f. 1785, d. 1856. Born: a. Anna f. 1811, g. Oldereid (nr. 23). b. Knut, f. 1814, g. Grønås (nr. 28). c. Elling, f. 1817, d. ug. i 1856. d. Barbru, f. 1820. Ho utflytte til Avaldsnes i 1840. e. Hans, f. 1824, g. Teigland (nr. 93). Mari vart gift oppatt med Lars T. Røyksund, ytre (nr. 36). Trond var først brukar saman med verforeldra til 1818. Han kjøpte bruket i 1809. Han var brukar til han døydde. Trond var legdsmann for soldatlegda.Aner til Mari Ellingsdtr:Oldefar: 23 Peder Larsson Notland (nr. 6), f. ikr. 1702, d. etter 1775. G.m. Sygni Knutsdtr. Born: a. Susanne. Ho fekk 2 born med Jon Østenson Grønås (nr. 47), nemleg: 1. Peder, f. 1744 og 2. Siri, f. 1747, etter at han var flytta til Kverneneset i Fitjar. b. Inger, f. 1728. c. Knut, f. 1730, g. Grønås (nr. 24). Peder var dotterson til Helge Ellendsson Grønås. Han budde først nokre år i Notlandsvågen, før han kom til Grønås straks etter 1723. I 1744 kjøpte han og var brukar til han selde i 1755. 1 åra 1770-1775 måtte Peder få fattighjelp.Farfar: 24 Knut Pedersson Grønås (nr. 23), f. 1730, d. 1810. G.m. 1. Mari Omundsdtr. Eikeland (nr. 36), f. 1727, d. 1796. Born: a. Elling, f. 1761, g. Grønås (nr. 25). 2. Kristi Ingebriktsdtr. Hjartnes, f. 1744, ekkja. Barnlause. Knut kjøpte i 1755 og var brukar til han selde til sonen i 1779. Han var legdsmann for soldatlegda og lagrettemann.Far: 25 Elling Knutsson Grønås (nr. 24), f. 1761, d. 1815. G.m. Barbru Larsdtr. Notland (nr. 38), f. 1757, d. 1831. Born: a. Mari, f. 1782, d. 1785. b. Mari, f. 1785, g. Grønås (nr. 26). c. Malene, f. 1790, g. Eikeland (nr. 16). Elling var brukar frå han kjøpte i 1779. I 1807 tok han versonen, Trond Hansson inn som brukar med seg. Dei var brukarar saman til Elling døydde. Seinare var ekkja brukar til 1818. Elling selde bruket i 1809. I 1802 sådde Elling 2 t havre og 1/2 t poteter. Avla 18 t havre og 5 t poteter. Fostra 7 storfe og 6 smaler. Elling var lagrettemann. Bruttoeiga i buet etter Elling var 883 rdl. Netto 750 rdl. Buet åtte '/, part i ei sildenot og 1/6 part i ei mortanot. 3 kyr, 1 stut, 1 kalv, 8 smaler og 1 geit er nemnde.Foreldra til Barbru Larsdtr Notland: BB IV s. 401 38 Lars Olsson Eidsvåg, Sveio, f. 1725. G.m. Sara Torsdtr. Dei hadde 3 søner: a. Knut, b. Gunnar og c. Lars, som er nemnde i ei militærrulle. Dessutan: d. Barbru, f. 1757, g. Grønås (nr. 25). e. Anna, f. 1765. f. Ola, f. 1769. Sara oppattg. med Gunnar A. Notlandsvågen (nr. 82). Lars bygsla fjerdeparten av Notland i 1759 og var brukar til 1780.Jeg har ikke bygdebok III fra Bømlo, og det er der Våge er (skal likevel kikke i I og II siden)mvh Kjellaug

Lenke til kommentar
Del på andre sider

Gjest Kjellaug Robberstad Petit

Aner til Else Larsdtr Håvik indre f. 1774 BB IV, s. 164/165 Farfar: 11: Endre Danielsson Børøy (nr. 26), f. ikr. 1677, d. 1755. G.m. 1. Brita Bertelsdtr. Otterøy (nr. 9), d. 1714. Born: a. Barbru, f. ikr. 1706. Ho fekk eit barn med ein Gudmund Hansson ikr. 1746, og ei dotter, Brita, f. 1752 med Kristoffer H. Hollund. b. Daniel, f. ikr. 1709. d. ikr. 1714. c. Bertel, f. 1712, g.m. Mari Sanluelsdtr. Grindheim, øvre (nr. 77), b. i Bergen. Endre g. oppatt med (2.) Anna Larsdtr. Nysæter, Stord, d. 1777. Born: d. Daniel, f. ikr.1715, d. 1726. e. Lars,g. Håvik, indre (nr. 12). f. Mathias, f. ikr. 1719. g. Johannes, «- skal efter Røgte bo i Holsten --», vart sagt i 1777. h. Endre, f. 1723, g. Teigland (nr. 10). i. Daniel, f. 1726, d. ikr. 1742. j. Torstein, f. 1729, g. Håvik, indre (nr. 66). k. Klement, f. 1732. 1. Mari, f. 1734, g. Stokkvik (nr. 10). m. Katrine, f. 1738, g. Tormodsetre (nr. 24).Som før nemnt kjøpte Endre ein part i indra Håvikjo og Steinsland i 1701, og var brukar frå det året. I 1710 kjøpte han Peder sin part, med unnatak av omlag 11,, part av garden. Endre var brukar ogso av farsbruket i Børøyno frå 1725. I indra Håvikjo var han brukar, først av halve garden, seinare tok han over Peder sin part etter kvart. Då Peder døydde, vart han brukar av heile indra Håvikjo. Då Lars kom opp i åra har det truleg vorte for mykje for han å driva både i Håvikjo og på Børøyno, og då sønene vaks til, fekk Lars og Bertel indra Håvikjo, og Daniel og Ola Kristoffersson fekk bruket i Børøyno. Endre tok truleg vilkår av båe bruka, og levde av det seinare. Utanom indra Håvikjo og bruket i Børøyno, åtte Endre ein part i Husa og i Tormodsætre. Han åtte og ein part i Kannelønning på Stord. Endre var lagrettemann, kyrkjeverje og legdsmann for soldatlegda. I 1730 åra brann husa på garden og ætta sine odelsdokument brann opp. I 1714 fostra Endre 7 kyr, 6 kviger, 4 stutar, 2 kalvar, 2 merrar og 9 smaler. I 1755 vart skiftet halde etter Endre. Bruttoeiga var 160 rdl. 2 mrk. 4 skill. Netto 101 rdl., utanom jordegodset. Av jordegods åtte han då berre indra Håvikjo, som var odelsgods, med unnatak av 16 1/2 mrk. smør, som sonen, Lars, åtte. Vilkårsbeista hans var 4 kyr, 6 smaler, 2 geiter og 1 hors med føl. Han åtte og ei sildanot. jordegodset vart delt soleis at Lars fekk bruka 2/3 partar og sonen Torstein 1/3 part.Far: 12: Lars Endresson Håvik, indre (nr. 11). Då han døydde i 1800 er sagt at han gjekk i sitt 93de år, men so gamal var han ikkje. Truleg var han ikring 83 år. G.m. 1. Målfrid Jonsdtr., d. 1764-66 år. gl. Ein stad er sagt at ho var frå Vestvik i Fitjar. Syskina hennar budde i Fitjar. Born: a. Nils, f. 1743. b. Endre, f. 1745. Båe d. før mor si.Gift 2 med Mari Jakobsdtr. Stokka (nr. 10), f. ikr. 1742, d. 1813. Born: c. Målfrid, f. 1766. d. Anna, 1. 1767, g. Stokka (nr. 13). e. Jakob, f. 1769, g. Håvik, indre (nr. 13). f. Endre, f. og d. 1771. g. Else, f. 1774. h. Endre, f. 1775, g. Børøy (nr. 32). i. Else, f. 1777, g. Spissøy, øvre (nr. 17). j. Målfrid, f. 1780, g. Løkling (nr. 55).Lars bygsla 2 pd. 5 mrk. smør av faren i 1737. Frå 1742 var han brukar av heile garden til 1744, då broren Bertel vart brukar saman med han til 1750, då Bertel reiste til Bergen. Lars brukte so heile garden til 1756 då broren, Torstein, bygsla tredjeparten av garden med Steinsland, Torstein kjøpte i 1778. Resten brukte Lars til 1793 då han selde % partar til Jakob, og resten i 1795. Attåt indra Håvikjo åtte Lars ein part i Børøyno som han kjøpte odelsretten til av broren, Bertel, for 10 rdl. I 1771 bygsla han Straumøyno av Børøymennene, som han let Ola Johannesson bruka.Lars var lagrettemann og legdsmann for soldatlegda. I buet etter Lars var 2/3 partar i ei stor og ei lita kastenot og ei makrelnot, 6 kyr, 2 stutar, 1 kalv, I hors og 1 kvern med hus. So han har ikkje gitt alt frå seg då han selde garden. So hadde han uteståande på obligasjonar 560 rdl. Bruttoeiga var 747 rdl. 1 mrk. 16 skill. Netto 587 rdl. 1 mrk. 2 skill. utanom obligasjonane.Her er enda mer å hente, men det får være til i morgen kveld. mvh Kjellaug

Lenke til kommentar
Del på andre sider

Gjest Kjellaug Robberstad Petit

Børøyfolka: Ancestors of Daniel Endresson Børøy First Generation 1. Daniel Endresson Børøy, son of Endre Olsson Børøy and Sissela Børøy, was born in 1644 in Børøy, Bømlo and died in 1718 in Børøy, Bømlo, at age 74. Generelle notater :BB IV, s 22 : 26 Daniel Endresson Børøy, (nr. 8), f. ikr. 1644, d. 1718. G.m. Mari Steffensdtr. Spissøy, nedre (nr. 2), d. 1721. Born: a. Endre, f.ikr. 1677, g. Håvik, indre (nr. Il). b. Steffen, f. 1691, g. Børøy (nr. 10). c. Daniel, f. 1694, g. Børøy (nr. 27) seinare Vorland. d. Sissela, g. Lokna/Emberland, Sveio. e. Abelona, g.m. Anders H. Walbyng, Sakseid, indre (nr. 7). Daniel var truleg brukar saman med faren ei lita tid, før han flytta til nera Spyssøyno og var brukar saman med verbroren. I 1685 kom han attende til Børøyno og tok over sin tredjedel av garden. Han var brukar til 1712 då han bygsla halve bruket til sonen Daniel. Resten av bruket hadde han til han døydde. Attåt bruket i Børøyno åtte Daniel 16 mrk. smør i Vikanes, Stord, i Husa med laksevågen Tednuro, 14 mrk. smør I pd. fisk, i Tormodsætre, og 21 mrk. smør i indra Håvik. Daniel dreiv Børøysaga og skar år om anna 200 bord som han svara skatt for. I 1718 vart halde skifte etter Daniel. Utanom jordegodset var bruttoeiga 124 rdl. 14 skill. Netto 90 rdl. 2 skill. jordegodset vart verdsett til 128 rdl. Daniel hadde sett opp ei ny glasstove, som arvingane påstod ikkje høyrde til bruket, men skulle gå inn i buet. Dei vart samde om at ekkja skulle bu i denne stova so, lenge ho levde, og so skulle ho ha 1/2 1. smør i bruket. Dette vart delt på skiftet, men borna fekk ikkje dette før mor deira var død. Det vart opplyst i skiftet at Steffen og Daniel Danielssønner budde i husa hjå mor si. Daniel budde saman med Endre Endresson i den stova som høyrde til bruket, medan Steffen budde i den nye stova saman med mor si. Avdi Steffen ikkje hadde stova på sitt bruk, vart arvingane samde om at han skulle bu saman med mor si so lenge ho levde, og seinare skulle han eiga glasstova mot å betala ut dei andre arvingane. Det må vera før denne glasstova vart bygd, at det - etter segna - budde 4 huslydar i ei stove som brukte ei ljoskola, med 4 armar, saman. Mari gav opp sin part i lausøyret '- - og deraf intet begeirede, men vil i sin høye alderdom forblive her paa gaarden hos sine børn -'. Etter at Endre Endresson døydde i 1711, hadde Daniel vølt saga for 10 rdl., men sonen Esaias svarte at tømmeret var hogge i Endre sin skog. Til det svara ekkja at Daniel hadde kosta alt jernet som vart brukt. I buet var m.a.: 5 kyr, 2 kviger, 3 stutar, 1 hest, 3 hors, 1 føl, I gamal mortanot, 2 koparkjelar, 1 seksæring, 1 børse, I kårde, noko sylv, m.a. eit sylvbelte. Daniel var lagrettemann, legdsmann for soldatlegda og kyrkjeverje. Daniel married Mari Steffensdtr Spissøy, daughter of Steffen Ådnesson Spissøy and Johanne Helgesdtr Vikanes. Mari was born in Spissøy, Sunnhordland and died in 1721 in Børøy, Bømlo. Deres barn var : i. Endre Danielson Børøy (born in 1677 Børøy, Bømlo - died in 1755). Endre married Anna Larsdtr Nysæter. Anna was born in Stord and died in 1777. Second Generation (Parents) 2. Endre Olsson Børøy,(1) son of Ola Endresson Børøy and Alis N.N. Børøy, was born in 1609 in Børøy, Bømlo and died in 1690 in Børøy, Bømlo, at age 81. Generelle notater :BB IV, s. 16: Endre Olsson Børøy (nr. 6) var 55 år gl. i 1664, d. etter 1690. Første kona heitte Sissela. Ho døydde før 1676. Andre kona heitte Abelona Klementsdtr. Born: a. Malene? g. øvra Nese, (nr. 39). b. Ivar Likr. 1642, g. øvra Eikeland, Sveio. c. Daniel, f. ikr. 1644, g. Børøy (nr. 26). d. Endre, f. ikr. 1653, g. Børøy (nr. 9). e. Esaias, g. Spyssøy nedre (nr. 23). f. Samuel, f. ikr. 1657, g. Berge. g. Ola, g. Løkling (nr. 6). h. Alis, g. Håvik, indre (nr. 10). i. Kristi, g. Meling (nr. 43). j. Rakel, g. Brekke (nr. 7). k. Judith, g. Totland (nr. 76). Det er uvisst om nokon av borna var av andre ekteskapet. Endre tok over garden i 1645, men faren var brukar med han til ikr. 1648, då Endre kjøpte garden. Han var brukar til ikr. 1671, då sonen Daniel tok over tredjeparten, som seinare fekk b.nr. 3. ikr. 1680, då han delte bruket mellom dei to sønene, Endre og Ola, bruk A og B. I 1657 fostra Endre 2 hestar, 18 kyr, 10 ungnaut, 12 geiter og 9 smaler. Endre var velstandsmann. Utanom Børøyno åtte han halve ytre Sakseid, omlag halve Kuleseid, ein part i Husa, i Berge og Løkling. I hans tid vart Straumøyno, Hjartnes og Berg skyldsette, og Endre vart pålagd å rydja og byggja desse gardane. Då første kona døydde, måtte Endre skifta frå seg jordegods, og borna vart eigarar. Før han gifte seg oppatt med Abelona Klementsdtr. sette han opp eit 'tiende og fierdingsgavebrev' der han gav henne fjerdeparten av alt han åtte, som skulle takast ut før nokon arv vart utdelt, og hennar part av jordegodset skulle liggja i Børøyno, enten dei fekk born saman eller ikkje. Endre dreiv sagbruk i Sagelva med tømmer frå sine eigne skogar, og skar 200 til 400 bord kvart år. I 1675 opplyste han at saga var 'nyforbedret for 18 aar siden'. I Børøyno, Løkling og Stokkvikjo sine utmarker var mykje ulovleg skoghogst og krypskytteri. I 1665 fekk eigarane tinglyst fredlysing av markene. I 1666 klaga Endre over at marka hans vart avbeita og nedtrakka 'af adskillige Øger' utan at dei hadde lov, og truga då med at han ville setja hestane inn, som han meinte var lovleg. Endre var lensmann i 1645-48, legdsmann for Unionskatten og lagrettemann (lensm. Løvvig seier han var lensmann 1670-1690 etter Laurits Totland). Han kunne skriva. I 1655 vart han stemnd for slagsmål med Mikkel i Føyno, og måtte bøta 1 rdl. 5 mark. I 1661 vart han oppnemnd som ein av dei to utsendingane frå Føyen skipreide til å hylla kronprinsen (den seinare Christian V) som arvefyrste etter innføringa av eineveldet i 1660. Før dei reiste skreiv dei ei klage over dei tunge skattane, som dei ville at kronprinsen skulle lova å letta på før einevaldsregj eringsakta vart underskriven. Endre var med og skreiv under. Signetet hans syner enno. I 1652 kom Endre fram for retten og 'mangla på odelen' til 'Henrichs marehen' attmed Foldrøyno som Anders Håvik, ein morbror til far til Endre åtte i si tid, men Endre løyste ikkje inn eigedommen. Endre married Sissela Børøy. Deres barn var : i. Daniel Endresson Børøy (born in 1644 Børøy, Bømlo - died in 1718 in Børøy, Bømlo). Daniel married Mari Steffensdtr Spissøy, daughter of Steffen Ådnesson Spissøy and Johanne Helgesdtr Vikanes. Mari was born in Spissøy, Sunnhordland and died in 1721 in Børøy, Bømlo. ii. Endre Endresson Børøy (born in 1653 Børøy, Bømlo - died in 1711 in Børøy, Bømlo). Endre married Helga Gunnarsdtr Økland, daughter of Gunnar Monsson Økland and Malene Gunnarsdtr Meling. Helga was born in Økland, Bømlo and died in 1708 in Børøy, Bømlo. iii. Esaias Endresson Børøy (born in 1671 Børøy, Bømlo - died in 1745 in Spissøy, Sunnhordland). Esaias married Inger Ådnesdtr Spissøy, daughter of Ådne Steffensson Spissøy and Kari Nilsdtr Håvik. Inger was born in 1676 in Spissøy, Sunnhordland and died in 1739 in Spissøy, Sunnhordland, at age 63. iv. Ola Endresson Børøy (born in 1643 Børøy, Bømlo - died in 1703 in Lykling, Bømlo). Ola married Anna Aslaksdtr Lykling. Anna Aslaksdtr Lykling died in 1715 in Lykling, Bømlo. 3. Sissela Børøy died in 1676 in Børøy, Bømlo. Sissela married Endre Olsson Børøy (1). Third Generation (Grandparents) 4. Ola Endresson Børøy, son of Endre Torsteinsson Børøy and N.N. Pedersdtr Finnås, died in 1659 in Børøy, Bømlo. Generelle notater :BB IV, s. 14: Ola Endresson Børøy, (nr. 5) d. etter 1659. Ein veit ikkje når han var fødd. Første kona heitte Alis. Meir veit ein ikkje om henne. To born er kjende: a. Endre, g. Børøy. (nr. 8). b. Peder, g. Berge. Ola gifte seg oppatt på sine gamle dagar med Brita Rasmusdtr. Dei fekk eitt barn. Ola og Brita levde ikkje godt saman. Ola tok til å verta gamal og håttelaus. Brita hadde ein gong sagt til Ola at det var ikkje han som var far til barnet hennar, men sonasonen, Ola Endresson. Dette var fårleg sagt, fordi at dersom ho var dømd skuldig kunne det kosta både henne og unge Ola livet, og buet hennar hadde tilfalle Kongen. Far til unge Ola, Endre Børøyno, stemde difor stykmor si for å ha fare med lygn om son hans, og kravde dom på henne. Gamle Ola meinte det var rett det ho hadde sagt, og nekta fullt og fast at han var far til barnet. Han var og stemnd som vitne i saka, men var reist vekk den dagen saka skulle førehavast på Børøyno. Truleg hadde folket hans vilja ha han or vegen. Brita gjekk frå det ho hadde sagt, og sa at det var berre lygn som ho hadde funne på. Det vart førd nokre vitne i saka. Lars Hollund, Jon Steinsvåg, Knut Notland og Endre Teigland vitna at søndagen før Kristi himmelsfartsdag vilde gamle Ola gå til alters, då spurde presten om han var far til barnet '- - hvilken tid han det gandske negtet.' Andre kunne vitna at då Brita vart arrestert og førd til futagarden, då høyrde dei at ho først la ut unge Ola for å vera faren, men seinare då ho av futen og andre vart 'formanet at sige dem bare samndhed, da sagde hun at den Onde havde alt for meget styret hende - - ' og at mannen hennar var faren. Ein gong medan Ola var i Fattighuset i Bergen, kom Malene Nesse og Anna Stølo dit og ville høyra preika, og dei tala då med Ola. Han hadde då sagt at dersom barnet vart fødd etter Vårfrumess (25. mars) då var ikkje han faren, men barnet kom mandagen før Gregorsmesse, som var 7. mars. Likevel nekta han at barnet var hans. Då det leid på dagen kom Ola heim att. Han nekta framleis å vera faren, men Brita stod på sitt. Retten gjekk so 'ud paa Marken' der det hadde bore til, men Ola hugsa ikkje noko ' - og havde saa mange unyttige og uforstandige ord og tale sagen ey vedkommende at de ikke kunde eller burde skrives, men syntes at være fra sin rette forstand og saa som forrykt, men anstilte sig uskikkelig med mange uqvemsord for Retten, imod enhver ham tiltalede, og havde en stok i haanden med en pundert (d.e. dolk) paa siden etc. Blev sagen optagen til den 10. aug. at møde paa Bcrøen.' Det er ikkje sagt korleis det gjekk vidare med saka, men truleg vart ho frikjend. Ola tok over garden saman med morbroren, Anders, i 1605. Anders var brukar til 1613, då Ola bygsla hans part og brukte heile garden til 1645. Seinare var han brukar saman med sonen nokre år. Ola var velstandsmann. I 1615 var han den einaste i Moster som rusta ut ein soldat til Svinesund. Etter faren arva han 11. smør 1 hud i Børøyno. Han løyste etterkvart ut med-arvingane sin part så han åtte heile garden i 1628, som før nemnt. Han arva og 18 mrk. smør i Grutle, 4 mrk. smør i nera Nese, 9 mrk. smør og 1/2 våg korn i Hovda, Sveio. Etter morfar sin, herr Peder på Finnås, arva han ein liten part i Geitung, og so åtte han I pd. smør i Husa, som var kjøpegods, og i Fylkesnes 16 mrk. smør, 6 mrk. fisk. I 1613 kjøpte han av farbror sin noko odelsgods han hadde arva etter far sin, Torstein Olsson i 1606. Partane var like store som dei Ola sjølv hadde arva i Grutle, nera Nese og Hovda. I 1624 hadde Ola selt partane i Grutle til farbroren, Kristoffer. Kristoffer åtte og 18 mrk. smør, 1/4 hud i Børøyno då. Ola bygde oppgangsag i Sagelva. I 1626 var ho nyleg oppsett, og han skar år om anna ikring 200 bord som han svara sagskatt av. I 1630-31 var saga 'ubrugelig', men likevel måtte Ola svara 1 rdl. i skatt. Han brukte saga så lenge han hadde garden. Ola married Alis N.N. Børøy. Deres barn var : i. Endre Olsson Børøy (born in 1609 Børøy, Bømlo - died in 1690 in Børøy, Bømlo). Endre married Sissela Børøy. Sissela Børøy died in 1676 in Børøy, Bømlo. 5. Alis N.N. Børøy died in Børøy, Bømlo. Alis married Ola Endresson Børøy. Fourth Generation (Great Grandparents) 8. Endre Torsteinsson Børøy,(1) son of Torstein Olsson Børøy and N.N. Lauritzdtr Børøy, died in 1606 in Børøy, Bømlo. Generelle notater :Endre Torsteinsson Børøy, (nr. 4) døydde i ung alder, før 1606. Han var g.m. dotter til Finnåspresten, herr Peder, men ein veit ikkje kva ho heitte. Dei hadde berre ein son, Ola, g. Børøy (nr. 6). Endre er ikkje nemnd i skattelistene, men det er truleg at han var brukar saman med faren. Endre married N.N. Pedersdtr Finnås. Deres barn var : i. Ola Endresson Børøy (died in 1659 in Børøy, Bømlo). Ola married Alis N.N. Børøy. Alis N.N. Børøy died in Børøy, Bømlo. 9. N.N. Pedersdtr Finnås, daughter of Peder Lauritzsen Håvik and Unknown. N.N. married Endre Torsteinsson Børøy (1). Fifth Generation (Great Great Grandparents) 16. Torstein Olsson Børøy, son of OLa Børøy and Unknown, died in 1606 in Børøy, Bømlo. Generelle notater :BB IV s. 14 : Torstein Olsson, d. 1606. G.m. N.N. Lauritsdtr. (Larsdtr.) Born: a. Endre, g. Børøy (nr. 5). b. Kristoffer, g. og budde ei tid på Sande i Leikanger, Sogn, seinare på Eide på Bømlo. c. Malene, g. før 1606. Ho er kalla 'høstrue' og må vera adeleg gift ' . d. Inger. e. Brita. f. Adelus (Alis) g.m. 1. Mads Jonsson til Sveen, Sveio, av den adelige 'Slee' eller 'Dahl' slekta. 2. Rasmus Pedersen, sokneprest til Torvastad. Det er grunn til å tru at Torstein Olsson ætta frå ei av adelsættene her på Vestlandet. At dottera, Adelus, vart inngift i den lågadelege Sleeætta, tyder på det. Torstein var lensmann i Føyen skipreie ikring 1563-1591. I 1553 kjøpte Torstein ein part i Børøyno, truleg 1 1/2 1. smør, fjerdeparten av garden, truleg tok han då over garden. Han var gift då, og borna vart truleg fødde i åra framover. Samstundes kjøpte han ein part i Nordtun, og i 1573 kjøpte han Grutle. Ved denne handelen skreiv Jon Gautesson til Sveen, verfar til Adelus Torsteinsdotter under som vitne. Parten i Nordtun hadde han selt før han døydde. Det vart halde skifte over odelsgodset etter Torstein 21. juli 1606. Utanom garden Børøyno og Grutle åtte buet 1/2 1. smør 1/2 hud i nera Nese, 1 1. smør 1 hud i Sjøvoll, 8 mrk. smør i Fylkesnes, 1/2 1. smør, 1/2 våg korn i Hovda i Sveio. So vart att uskift 6 mrk. fisk i Fylkesnes og ein liten skogteig ' - - Som Jiche kunde wdi Synderlighed Skifftis wden den einne løser den Anden wcltt.' Torstein married N.N. Lauritzdtr Børøy. Deres barn var : i. Endre Torsteinsson Børøy (died in 1606 in Børøy, Bømlo). Endre married N.N. Pedersdtr Finnås, daughter of Peder Lauritzsen Håvik and Unknown. 17. N.N. Lauritzdtr Børøy, daughter of Lauritz Til Finnås and Unknown. N.N. married Torstein Olsson Børøy. 18. Peder Lauritzsen Håvik, son of Lauritz Til Finnås and Unknown, was born in 1553. Generelle notater :Sokneprest til Finnås 1563 og 1569. Peder married (name unknown). Deres barn var : i. Anders Pedersson Håvik (born in 1580 - died in 1663 in Håvik Indre, Bømlo). Anders married Marta Viersdtr Totland, daughter of Vier Lauritsson Totland and Unknown. Marta Viersdtr Totland died in Håvik, Bømlo. ii. N.N. Pedersdtr Finnås (). N.N. married Endre Torsteinsson Børøy,(1) son of Torstein Olsson Børøy and N.N. Lauritzdtr Børøy. Endre Torsteinsson Børøy died in 1606 in Børøy, Bømlo. Sixth Generation (3rd Great Grandparents) 32. OLa Børøy died in Børøy, Bømlo. Generelle notater : 'Oluf på Berøn' er nemd i 1519. OLa married (name unknown). Deres barn var : i. Torstein Olsson Børøy (died in 1606 in Børøy, Bømlo). Torstein married N.N. Lauritzdtr Børøy, daughter of Lauritz Til Finnås and Unknown. 34. Lauritz Til Finnås (2). Generelle notater :Sokneprest til Finnås 1522. 'her laffritz wtjfindoess' (d.e. herr Laurits i Finnås). Han betalte tredjepenningskatten i 1522, med 14 mark pengar, som var tredjeparten av alt gods han åtte, laust og fast. Herr Laurits er innførd i skattemanntalet mellom prestane i Stavanger stift. Grunnen til det er truleg at han har ått jordegods i Ryfylke, som han skatta for. Truleg var det noko av same jordegodset sonasonen, herr Daniel Pedersen, åtte. Dette peikar i retning av at ætta var frå Ryfylke. Han var truleg far til ettermannen i embetet. Lauritz married (name unknown). Deres barn var : i. Peder Lauritzsen Håvik (born in 1553). Peder married (name unknown). ii. N.N. Lauritzdtr Børøy (). N.N. married Torstein Olsson Børøy, son of OLa Børøy and Unknown. Torstein Olsson Børøy died in 1606 in Børøy, Bømlo. 36. Lauritz Til Finnås (2).-------------------------------------------------------------------------------- Sources1. Bømlo IV, s. 16. Surety: 3 2. Ibid, s. 98. Surety: 3

Lenke til kommentar
Del på andre sider

Gjest Kjellaug Robberstad Petit

Grov: Ancestors of Øystein Gunnarsson Grov First Generation 1. Øystein Gunnarsson Grov, son of Gunnar Ingebrigtsson Økland and Unknown, was born in 1703 in Grov, Stord, Hordaland and died in 1759 in Grov, Stord, Hordaland, at age 56. Øystein married Malena Hallvardsdtr in 1725. Malena Hallvardsdtr died in 1763 in Grov, Stord, Hordaland. Deres barn var : i. Gunnar Ysteinson Grov (born in 1723 Stord - died in 1783 in Mækjebakken). Gunnar married Marta Tomasdtr Mækjebakken, daughter of Tomas Nilsson Mækjebakken and Kari Esajadtr Spissøy. Marta was born in 1736 in Mækjebakken and died in 1804 in Tormodsætre, Bømlo, at age 68. ii. Ingebrikt Øysteinson Grov (born in 1738 Stord, Hordaland - died in 1807 in Rubbestad, Bømlo). Ingebrikt married Marta Isaksdtr Eskeland Østre, daughter of Isak Akselson Eskeland Østre and Brita Jørgensdtr Eskeland Østre. Marta was born in 1739 in Eskeland, Stord and died in 1814 in Rubbestad, Bømlo, at age 75. iii. Sæbjørn Øysteinson Grov (born ca 1754) Second Generation (Parents) 2. Gunnar Ingebrigtsson Økland, son of Ingebrikt Aarsteinsson Økland and Marta Pålsdtr Bua, was born in 1673. Gunnar married (name unknown). Deres barn var : i. Øystein Gunnarsson Grov (born in 1703 Grov, Stord, Hordaland - died in 1759 in Grov, Stord, Hordaland). Øystein married Malena Hallvardsdtr in 1725. Malena Hallvardsdtr died in 1763 in Grov, Stord, Hordaland. Third Generation (Grandparents) 4. Ingebrikt Aarsteinsson Økland was born in 1605 in Økland, Bømlo and died in 1682 in Økland, Bømlo, at age 77. Ingebrikt married Marta Pålsdtr Bua. Deres barn var : i. Gunnar Ingebrigtsson Økland (born in 1673). Gunnar married (name unknown). 5. Marta Pålsdtr Bua died in 1696 in Økand, Bømlo. Marta married Ingebrikt Aarsteinsson Økland.

Lenke til kommentar
Del på andre sider

Gjest Kjellaug Robberstad Petit

Bare hyggelig å kunne hjelpe-:) Jeg har fått så utrolig mye hjelp her sjøl både i arkivet og ellers her på dette fora.Jeg skal se om det ikke er mer å finne i bygdebøkene om noen av de andre - i morgen kveld, som sagt. Dette siste hadde jeg i dataen min som du sikkert skjønner. Håper du finner ut av det.Er denne Knut K. Grønås din forfar?Så nå får du arbeid med å sette alt dette opp-:) mvh Kjellaug

Lenke til kommentar
Del på andre sider

Gjest Kjellaug Robberstad Petit

Far til Peder Larsson Totland 1702-1775 B-IV, s. 392Hans Farfar (ikke helt sikkert):5 Knut Sjursson Alvsvåg (nr. 6). Var 68 år gl. i 1664. Første kona må ha vore ekkja etter herr Daniel Pedersen på Finnås. I ei sakefallsliste frå 1629-30 står: «Knud Nøtteland for hannd Sin feste Preste Ennke før brullupedt haffuer besoffuedt, Pennge 16 Rdl.» (i bot). Dette var mykje pengar i dei dager, like mykje som 6 kyr var verd. Andre kona heitte Kari, nemnd i 1645. Kjende born: a. Jørgen, var 16 år gl. i 1664~, g. Hovland, indre. b. Kan hende Ellen Knutsdtr. Morangsnes, som i 1715 var med og selde odelsretten til 2 laksevågar i Geitung. c. Susanne, g. Håvik, ytre (nr. 3). Knut kom til Notland i 1629 og brukte heile garden. Siste gongen Knut er nemnd, er i 1679. Stort lenger var han truleg ikkje brukar. I 1657 fostra han 2 hestar, 10 kyr og 6 ungnaut. Knut åtte 21 mrk. smør i Løkling, 131/2 mark. smør i Geitung, fjerdeparten i Lindøyno og ein part i Alvsvåg. Det ser ut som det gjekk noko attende med han økonomisk etterkvart. jordegodset selde han, eller pantsette det og løyste det ikkje inn. Han vart og stemnd for skuld. Han var lagrettemann i mange år, skyldsetjingsmann ved matrikkelen 1668 og legdsmann for skatten. Far til Peder:6 Lars Knutsen var 52 år gl. i 1701. Det er då sagt at han var fattig. Døydde i 1711. Han var kanhende son til Knut Sjursson, for sonen, Ådne Larsson, var med og selde odelsretten til laksevågane i Geitung. G.m. Susanne Helgesdtr. Grønås (nr. 20), d. 86 år gl. i 1732. Born: a. Brita, 29 år gl. i 1711. b. Ådne, f. ikr. 1692, g. Notland (nr. 32). c. Mari, 20 år gl. i 1711. d. Knut, f. ikr. 1694. Han var i Kongens teneste i marinen i 1711. e. Helge, f. ikr. 1695, g. Notland (nr. 7). f. Peder, f. ikr. 1702, g. Grønås (nr. 23). Lars tok truleg over bruket etter Knut Sjursson, og var brukar til han døydde. I skiftet etter Anne Finde, ekkja etter Hans Mentz på Finnås, er sagt at ho hadde vore brukar på Notland. Buet åtte 6 kyr, 1 kvige og 1 kalv på Notland. Husa hadde ho ikkje halde istand og dei trong mykje vøle, ialt for 30 rdl. Ho var truleg brukar av ein part i garden frå mannen fall frå til ho sjølv døydde i 1703. Etter at Lars døydde vart garden delt i 3 bruk, b.nr. 1, 7 og Bruk A. Bruk nr. I var fjerdeparten av garden som ekkja etter Lars brukte ei tid. Sonen Helge styrde bruket for henne. I 1676 vart Lars stemnd for å ha kasta torv på lensmannsdrengen, Lars Danielsen, som døydde 14 dager etter. Fleire innstemnde kunne vitna at omkring pinsti hadde dei vore med not ved Hestholmen, der Lars og lensmannsdrengen hadde kasta torvmolar i kvarandre «af gammen», utan at dei gjorde kvarandre skade. Saka vart vekklagd. Skiftet etter Lars vart halde i 1711. Buet var ringt. Nettoeiga var 2 rdl. 10 skill. I buet var berre 1 ku og 2 kalvar. Lars var kyrkjeverje ein bolk og lagrettemann.Forfedre til Susanne helgesdtr Grønås: B - IV, s. 42117 Jon og Ådne, er brukarar 1603-1605.18 Knut, er nemnd i 1605-1606.Farfar: 19 Ellend Ådnesson Løkling (nr. 2), var komen til Grønås i 1610, d. ikr. 1624. G.m. Marta Helgesdtr. Håvik, ytre (nr. 1), Føde- og dødsår er ukjende. Kjende born: a. Helge, g. Grønås (nr. 20). b. Aadne, g. Håvik, ytre (nr. 3). c. og d., to døtre nemnde i ei åstadsak på Geitung. Ellend var med og rusta ut ein soldat til Svinesund, både i 1611 og 1612. Han åtte halve Grønås, tredjeparten i Husa (dei andre to tredjepartane åtte Ola Borøyno), 10y2 mrk. fisk i Hiskjo, og i Geitung 1 pd. smør. Marta var brukar til 1640.Far: 20 Helge Ellendsson Grønås (nr. 19), var 53 år gamal i 1665, d. 1669. G.m. Siri Pedersdtr. øvre Valen, Sveio. Ho levde etter Helge. Born: a. Ellend, g. Grønås (nr. 21). b. Kristen, g. Grønås (nr. 12). c. Aadne, g. Grønås (nr. 88), d. Endre. e. Marta. f. Susanne, g. Notland (nr. 6). g. Synneva. h. Mari. i. Anna. Alle borna var umyndige i skiftet etter faren i 1669. Helge var brukar frå 1641 til han døydde. Siri er nemnd som brukar i 1684. Helge åtte 1 pcl. 17 mrk. smør, 7 spd. 16 mrk. korn i Grønås, 6 mrk. smør i Bauge i Aakerfjorden og 8 mrk. smør 20 mrk. korn i Vike i Sveio. Dette jordegodset var i skiftet etter han. Godset i Bauge og Vike hadde truleg kona hans arva. Vidare åtte han 4 mrk. smør i Geitung. 14 mrk. smør i Husa og ein liten part i Habbestad. Dette hadde han selt frå seg medan han levde. I buet etter han var elles 16 sylvskeier og noko meir sylv, 3 koparkjelar, I plog, bygnings- og smedverkty, 1 børse, I kårde, 1 seksæring, I kastenot, 3 bolkar mortanot, 9 kyr, 5 kviger, 1 stut, 1 kalv, 4 geiter, 1 sau, 2 hestar og 1 føl. Bruttoeiga var 188 rdl. 2 skill. Netto 187 redl. Helge var noko stridlynd. I 1649 vart han stemnd for slagsmål med «enkens søn i Haavig», truleg son til Jon Ytra Håvikjo, som han hadde gitt ein øyrefik sø han datt overende på berget. I 1651 stemnde lensmannen Helge for andre gong for slagsmål med grannen, Omund. Helge hadde slege til Omund to slag med ein bandastake, og Omund «- Haffde Løbett Hellie offr Ende, och giffuett hartern en Ørefigen -». Dei vart forlikte for retten, og måtte bøta 11/2 rdl. kvar. I 1665 vart han stemnd av presten, herr Bechmann for tiende av laksefisket. Helge var lagrettemann i mange år. Far til Marta Helgesdtr: B IV, s. 1401 Helge Pedersson, son til presten på Finnås, Peder Lauritssen. Kona er ukjend. Kjende born: a. Samuel. Han vart sokneprest til Vikør i 1616. I 1622 vart han innstemnd for Domkapitlet i Bergen for legermål med festarmøya si. Han vart dømd «- at hand schulle Vere sit Kald quit, Dog maatte bliffue Ved Sit ernbede effter Kong: May ths Synderlige Gunst oc tilladelsse». Han vart soleis dømd frå prestekallet i Vikør, men dersom han vart kalla til prest ein arman stad, skulle det ikkje vera noko til hinder for at han kunne få det. Same året vart han kalla til prest ved St.jørgens Hospital i Bergen, der han var til 1629. I 1628 vart han kalla til sokneprest i Finnås etter farbroren: Daniel Pedersen. Alt gjekk rett for seg, men prosten ville ikkje godkjenna valet. «- Men forloed dem och Vigede bort fra dem, och icke Vilde lade dem forstaa Aff Huad Aarsag han sligt giorde, endogh de samme thid hand Nogle gange hannem der om Anmodede - ». Årsaka til at prosten ikkje ville godkjenna valet, var at han ville at sonen skulle få kallet, og hadde fått 7 andre menn i Finnås til å kalle han. Prosten fekk ei alvorleg skrape, og valet på herr Samuel vart gjort om inkje, avdi prosten ikkje hadde godkjent det. Kallsretten gjekk då til lensherren som utnemnde Christenjensen, Se1j6. I 1629 sa Samuel frå seg kallet ved St.jørgens Hospital, truleg fordi innkomene var for små, og busette seg hjå sonen på indre Økland i Sveio, der han døydde før 1665. Han hadde sonen, Nils Samuelsson, indre Økland, som hadde ei dotter med andre kona, Anna Eliasdtr. Ho heitte Anna og vart gift til øvra Grindheim (nr. 49). b. Marta, g. Grønås (nr. 19). I 1597 fekk Helge 8 rdl. i bot «- for hand belaaeg sin thiennistequinde». Helge var komen til ytra Håvikjo før 1590. Både i 1611 og 1612 var han med og rusta ut ein soldat som skulle sendast til Svinesund. Helge døydde ikr. 1613. Han var lagrettemann. I 1605-06 svara Helge 4 skill. i landskyld av Steinsland, Håvik, indre. Truleg slo han graset der.Hennes farfar Hr Peder Lauritzen finner du igjen i det jeg sendte i går.Far til Ellend Ådnesson Løkling: B II, s. 4852 Ådne Sjurson er brukar i 1585. Var lagrettemann då. Kona heitte Brita. Ådne var brukar til ikr. 1610, og ekkja fram til 1612. Ådne åtte ein part i Løkling, i 1590 ½ pund. Seinare åtte han truleg halve garden. I 1587 åtte han 22 mrk. smør i Geitung. Ådne var truleg i nær slekt med den gamle Alvsvågætta og den Knut Alvsvåg som levde i 1590 og utover. I 1611 var Brita med og rusta ut ein soldat til Svinesund. Far til Mari Jakobsdtr Stokka 1742-1813 B IV, s. 58710 Jakob Andersson var brukar frå 1744 til 1762. Kona heitte truleg Else. Kjende born: a. Margrete, g. Follerøy, øvre (nr. 12). b. Mari, f. ikr. 1742, g. Håvik, indre (nr. 12). c. Peder, utskriven til Kjøbenhavn då han var 18 år. d. Svein, i bøkkerlære då han var 13 år. e. Gyri, g.m. Hans Jakobsson Grindheim i 1752.Nå må du nok til Stord og Sveio for å få mer. Skal se hva jeg har om Sjur Alvssvåg i min data.mvh Kjellaug

Lenke til kommentar
Del på andre sider

Gjest Kjellaug Robberstad Petit

Fra B II, s. 745 «Knudt Alsuog», er nemnd som brukar i 1590. Både det året og i 1597 svara han leidang for heile garden, og brukte truleg alt. I 1601 er han borte. Garden vart då delt i 2 like bruk, som her vert nemnt bruk A og B.Bruk A. Halve garden.6 Sjur, (Knutson?) var brukar i 1601 til 1639, då han let sonen Sverke få bruka ein part i garden. Sverke for til Løkling i 1642, og andre sonen, Gabriel, fekk då bruka denne parten. Sjur døydde i 1644, og ekkja Ranvei hadde so bruket saman med Gabriel til 1651. Kjende born: a. Gabriel Alvsvåg. b. Knut Notland (dette er uten tvil far til Lars Knutsson Notland). c. Sverke Løkling. d. Anna, g. m. Ola G. Stavland. e. N. N. (Ranvei?), g. m. Ola Geitung, f. Jon Lindøyno. (g. kona til Jakob Svortland?) Sjur var av den ætta som hadde sete lenge på garden. I 1624 åtte han 1 laup 3 mrk. smør, ½ våg fisk i Alvsvåg. I Løkling åtte han 2/3 partar av garden, 2 pd. smør. So åtte han halve Geitung, ½ 1. smør. Dette var odelsgods. So åtte han 9 mrk. smør, 9 mrk. fisk i Lindøyno som var halve garden. Dette hadde han som pantegods. Desse eigedommane auka han noko, seinare. Sjur var ein vyrd mann i bygda. I 1632 var han legdsmann som var med og likna ut skatten. I 1624 fekk Sjur og grannen Torstein 6 rdl. i bot fordi dei synte liten godvilje til å svara skatten. Kanhende var det odelskatten som vart pålagd det året dei var uvillige til å betala.Dersom noen har bygdebok III fra Bømlo vil de kunne se etter folka fra Vorland og Våge.Den har jeg ikke.Mvh Kjellaug

Lenke til kommentar
Del på andre sider

Gjest T. Grindheim

Må takke jeg også. Maren Malene datter av Knut Trondsson Grønås er min tippoldemor. Fikk sjekket at det jeg hadde var riktig og lagt til en del nye opplysninger.

Lenke til kommentar
Del på andre sider

 Del

  • Hvem er aktive   0 medlemmer

    • Ingen innloggede medlemmer aktive
×
×
  • Opprett ny...

Viktig Informasjon

Arkivverket bruker cookies (informasjonskapsler) på sine nettsider for å levere en bedre tjeneste. De brukes til bl.a. skjemaoppdateringer og innlogging. Bruk siden som normalt, eller lukk informasjonsboksen for å akseptere bruk av cookies.