[#35586] Telle

[Gjest Olle Elm]

I Anbytarforum pågår just nu en diskussion om namnet Telle. Det verkar finnas något - om än säkert belägg - från slutet av 1600-talet i Jämtland. När jag sökte i Family search och i 'International Genealogical Index' (och enbart på förnamn), fanns två individer i Sverige och 29 registreringar i Norge. Sökte i FT1801 och fann där endast en person - 1073 Telle Larssen Huusbonde 60 i Christiansand.Varifrån kommer detta namn? Kan det ha ett samband med Tellef som kanske har ett samband med Tollef (form för Torleif) ... eller handlar det om ett helt annat namn i grunden? Vänligen, Olle Elm

[Gjest Olle Elm]

Möjligen var frågan otydlig?När jag sökte vidare i FT65 finner jag ett antal Telle, men nu rör det sig om kvinnor. Likadant verkar det vara i FT75 - men med en osäker registrering av en man. I Ft 1900 ser det likadant ut - kvinnor som bär namnet.Det är alltså mansnamnet Telle jag är intresserad av. Borde nog skrivet det i rubriken ....Vänligen, Olle

[Gjest Ruth Gaustad]

Hei Olle. Ikke akkurat det du er ute etter,men jeg vet om noen som bruker Telle som etternavn her i Norge. De bor nær grensen til Sverige. Vennlig hilsen Ruth.

[Gjest Ivar Utne]

Norsk personnamnleksikon (Kruken og Stemshaug, Oslo 1996) oppgir bl.a. forma Telli i Aust-Agder (1801-tellinga), som de tolker som form av Torleiv. Dette er langt fra Sverige. I Norderlendske fyrenamn (Eivind Vågslid, Eidsvoll 1988) fins Tellei også fra A-Agder (oppslaget Torlav).Mer tru har jeg på at mannsnavnet Telle er en variant av Tolle. Vågslid oppgir Tolle i Norsk navnebok (Oslo 1930) under oppslaget Tole. Førsteleddet kan være Tor og resten bl.a. Le ('livd', jf. norrøn ordbok), eller annen avledning. Sistedelen er i alle fall usikker. Vågslid (1930) oppgir Tolle fra Eidsberg, Talle fra Follo, Taale fra Oslo bispedømme og i målfører (ikke stedfesta i boka) og Tåle fra Hedmark. Disse Tolle-formene foreslår han òg kan være former av Torleiv og Torleik. Men, Vågslid nevner ikke Telle i sammenheng med Tolle.Jeg ser altså ikke noen entydig løsning, men oppfatter vel Olles antydning om samband med Tollef/Torleif som sannsynlig. Eller det kan være andre varianter med grunnlag i Tor, som jeg har omtalt ovenfor.Andre som kan svare bedre på dette er: Kristoffer Kruken, Univ. i Oslo; og Eva Brylla, Univ. i Uppsala.Noe som det ikke blir spurt om, men vist til: Kvinnenavnet Telle kan f.eks. ha opphav i kortform av Otilie og Mathilde (Norsk personnamnleksikon,som bare har med Tella), eller av Torlaug. For den siste muligheten viser jeg til Vågslid (1930) der han omtaler Tolla som kvinnenavn, men heller ikke Telle, ev. Tella, for kvinner.(IU, aman. i norsk språk, Univ. i Bergen; navneforsker)

[Gjest Olle Elm]

Bäste Ivar Utne, Som namnforskare vid Universitet i Bergen har Du säkert tillgång till den litteratur som är aktuell i den här frågan, och har här gett ett uttömmande svar. Tack för det! Måste medge att jag trodde frågan snart skulle lösas, då jag såg de 29 registreringarna (kanske inte unika) för Norge i Family search, även om den inte är någon sanningskälla. Om jag går till min egen tillgängliga litteratur anger Modéer i 'Svenska Personnamn' (1964) under Hypokorismer: 'Tole, Toli, Tuli: Thorlef, Thorlak, Thorlogh'.Tar tacksamt emot fler uppgifter om mansnamnet Telle, och får väl ta kontakt med Eva Brylla, eller någon av hennes medarbetare, som jag tidigare har kontakt med, när jag 'levererar namnfynd'. Vänligen, Olle

[Gjest knut fasting]

Vi har jo også mannsnavnet Tille.; o} knut f

[Gjest Knut Sandblost]

En av mine oldefedre kom fra Evje, Aust-Agder. Han hadde to brødre som begge het Tellev. Den eldste ble bare kalt Tellei, den yngre Torlei. Oldefar het Aasulv - kalt Osuf. Deres far Torje ble kalt Torjei.

[Gjest Helge R. Naess]

Til nr. 3: det er nok langt flere enn du aner som har navnet Telle i Norge. Jeg vet ikke hvor det kommer fra.Selv kjenner jeg advokat Truls Telle på Nötteröy ved Tönsberg, og forpakterfamilien Telle på Nes gård i Maridalen (Aker/Oslo) som visstnok skal ha flyttet til Hadeland. PS: Pröv först telefonkatalogene, - de kan ofte være nyttige. Hilsen, Helge N.

[Gjest Ivar Utne]

Telle fins som frisisk mannsnavn. Det har bakgrunn i det tyskspråklige Diede. Det kan være opphavlig kortform av navn som begynner med Diet-, f.eks. Dietrich. (Kilde: J. van der Schaar: Prisma Voornamen. Utrecht 2000; fins i mange utgaver.) Betydninga for 'diet' er 'folk'. Tille, som er nevnt ovenfor, er mest sannsynlig ei opphavlig kjæleform av tyske navn som også begynner med Diet-. L-en er gjerne ei kjæleformending. Det er godt mulig at Tille har blitt til Telle bl.a. i Norge.Jeg har også fått et innspill om Tellich. Det vil jeg tru er diminutivform (forminskingsform), som òg vil si opphavlig kjæleform av de tyske og frisiske navneformene ovenfor. Endinger -ik, -ich o.likn. er slike forminskingsformer.Men heller ikke dette er noe sikkert svar for det konkrete tilfellet.

[Gjest Olle Elm]

Tack Ivar för Ditt svar! Som amatör inom området är det mycket att lära, och en sak är tydlig för mig; Även om ens första intuitiva gissning (Torleif) kan peka åt rätt håll, finns det många andra möjligheter som man i sin okunskap inte ser genast. (Vore tacksam om Du också kastar ett öga på min fråga om namnet Igel/Ygel, som jag ställt här i forumet.) Vänligen, Olle

[Gjest Sverre Søgaard]

Telle som etternavn skriver seg fra gardsnavnet Telle i Åsnes i de tilfeller jeg kjenner til. Rygh forklarer navnet med det gamle navnet på treet furu, tall. Fornavnet Tille ble en del brukt i Stange og Romedal. Alle de jeg kjenner til var etterkommere etter sorenskriver Nils Rasmussen Muus sin sønn Kristoffer Muus f 1630, d 1714 som var leilending i Musstuen i Stange.

[Gjest knut fasting]

Sverre: kjenner du til Tille Tøstie ?; o} knut f

[Gjest Arnstein Rønning]

Dette blir et 'apropos', men det er rart dette med at tall er furu i Sverige. Jeg diskuterte dette i jula med ei anna fra N-Trøndelag, og vi var enige om at ei ' tell' ' i N-Trlag er et grantre.

[Gjest Olle Elm]

Arnstein Rønning, Ang Ditt aprpos: Om nu rätt skall vara rätt om trädet och träet så är det på följande sätt: En norsk tall kallas på svenska både just tall men också fura, alltså en fura, flera furor; En tall flera tallar.Så har vi detta med furu; Här kallas träet, alltså det sågade virket furu, som i ex vis furumöbler.För den - som liksom jag - är mycket intresserad av ord, rekommenderas Svenska akademins ordbok som man når här http://g3.spraakdata.gu.se/saob/ Sök på tall bland uppslagsord. Vänligen, Olle

[Gjest Olle Elm]

Arnstein, Det slår mig att Du kanske inte alls skrev om de svenska orden. I så fall ber jag om Ditt överseende med min lilla lektion. Vänligen, Olle