Kvacksalvaren Tigerhjelm

[Chris Bingefors]

Carl Petter Tigerhjelm, 32 år, vigs 20 augusti 1860 i Elverum med Valborg Larsen/Larsdatter 23 1/2 år enligt kyrkoboken för Elverum. Han är också far till en dotter, Julie,född i nov 1860 i Stange, Hedmark. Modern till denna dotter heter Oline Olsdotter.

Carl Petter och Valborg kommer till Sverige 1862, till Transtrand. De emigrerar 1868-69 till USA. Där ska Carl Petter ha avlidit 1871.

 

Det står i Transtrands husförhör att han är tilltalad i Norge för kvacksalveri. Tydligen var Tigerhjelm en känd kvacksalvare, han finns omnämnd i några bygdeböcker enligt digitala innehållssökningen på www.nb.no.

 

1892 finner man en man död i Härjedalen, han ska vara kvacksalvaren Tigerhjelm. En norrman, Jon Olesen Skiback/Schibäck döms för att ha rånat och slagit ihjäl honom. 1900 i folketellingen i Norge finns en kringresande i medikamenter vid namn Kristoffer Tigerhjelm.

 

Fanns det flera Tigerhjelm? Har någon mer uppgifter om en Tigerhjelm, eller om dottern Julie?

[erling t endresen]

http://forum.arkivverket.no/index.php?/topic/150685-65315-kvakksalver-tigerhjelm/page__p__1269898__hl__tigerhjelm__fromsearch__1#entry1269898

 

Fra det gamle forumet.... om Tigerhjelmfolk

[Chris Bingefors]

Oj, det var intressant! Man kan undra om Tigerhjelm var ett samlingsnamn på kvacksalvare, ett slags varumärke

[erling t endresen]

http://www.digitalarkivet.no/cgi-win/webcens.exe?slag=visbase&sidenr=8&filnamn=f70428&gardpostnr=271&merk=271#ovre

 

Her er han i Trysil i 1875 som det vistes til i det gamle forumets tema. Dother? kanskje Doktor?

[Anett Ytre-Eide]

Oj, det var intressant! Man kan undra om Tigerhjelm var ett samlingsnamn på kvacksalvare, ett slags varumärke

 

Det har jeg ikke hørt om. Har tatt emnet Folkemedisin og svartebøker 1500-2000 på UiO. Kan se om jeg finner han nevnt i noen av bøkene mine.

[erling t endresen]

http://www.digitalarkivet.no/cgi-win/WebCens.exe?slag=visbase&sidenr=12&filnamn=f60411&gardpostnr=299&personpostnr=1924&merk=1924#ovre

 

Kvaksalver var altså en yrkestittel i 1865, finner 4 stykker, samt en "kreaturkvaksalver" lengre nord i landet.

 

I 1875 finner jeg 21 (en qvak-) samt 35 i 1900. I 1910 er det 22 av dem. Rart at de brukte den benevnelsen. I dag har jo ordet fått en negativ valør.

[Chris Bingefors]

Det är något underligt här. Nu kom en till uppgift om honom i Trysil 1875, med födelseår 1840 och född i Hälsingland. Den som flyttar till USA anges vara född i Uppsala 3 okt 1829, men vi har inte funnit honom där.

 

En person dömdes i Svegs häradsrätt för att ha orsakat hans död, jag har inte tillgång till domboken, den finns i Härnösand.

[erling t endresen]

Jeg fant at Tigerhjelm ble dømt i 1861 for kvakksalveri

 

http://books.google.no/books?id=rckKAAAAYAAJ&pg=PA200&lpg=PA200&dq=tigerhjelm+norge&source=bl&ots=sDCDjLbA-p&sig=GD7ngiT7Rzr3p8eFRDFICw5p2gQ&hl=no&ei=LxrxTe3oIPCu0AG6hMW1BA&sa=X&oi=book_result&ct=result&resnum=4&ved=0CCoQ6AEwAw#v=onepage&q=tigerhjelm&f=false

 

håper denne lenken virker

[Chris Bingefors]

Flott! Kan man finna protokoller från domstolen?

[erling t endresen]

Det är något underligt här. Nu kom en till uppgift om honom i Trysil 1875, med födelseår 1840 och född i Hälsingland. Den som flyttar till USA anges vara född i Uppsala 3 okt 1829, men vi har inte funnit honom där.

 

En person dömdes i Svegs häradsrätt för att ha orsakat hans död, jag har inte tillgång till domboken, den finns i Härnösand.

 

Har du dato her? Finnes dødsfsallet ført i kirkeboken?

[erling t endresen]

Flott! Kan man finna protokoller från domstolen?

 

Jeg vil tro at man må skrive til Riksarkivet og be om dette.

[Chris Bingefors]

Det står att han hittades död i januari

[erling t endresen]

Det står att han hittades död i januari

 

"doctorn kallad", da er vel dette den "Dother" Tigerhjelm som er i Trysil i 1875, som her i avisutklippet kalles norsk undersått. Han er ugitf i 1875.

[Anett Ytre-Eide]

http://www.digitalarkivet.no/cgi-win/WebCens.exe?slag=visbase&sidenr=12&filnamn=f60411&gardpostnr=299&personpostnr=1924&merk=1924#ovre

 

Kvaksalver var altså en yrkestittel i 1865, finner 4 stykker, samt en "kreaturkvaksalver" lengre nord i landet.

 

I 1875 finner jeg 21 (en qvak-) samt 35 i 1900. I 1910 er det 22 av dem. Rart at de brukte den benevnelsen. I dag har jo ordet fått en negativ valør.

 

Ordet har vel stort sett alltid hatt en negativ valør. Når det var saker mot disse som ikke var utdannet leger, men som praktiserte medisin ble de jo nettopp anklaget for kvakksalveri. I noen tilfeller ble de anklaget av leger fordi disse ikke likte konkurransen, men det hendte også at leger og "kvakksalvere" samarbeidet. I mange tilfeller var det ganske farlig å gå til en utdannet lege, og litt tilbake i tid fantes det få av dem. Mange valgte å gå til lokale "bygdedoktorer", som i mange tilfeller var respektert i lokalsamfunnet.

 

Noen av de som praktiserte medisin på 1800-tallet og bakover, var virkelig kvakksalvere slik vi bruker ordet nå, men mange bygdedoktorer (Olav Bøs uttrykk) var dyktige. Det var blant annet en i Oslo som klarte å kurere rakitt hos de fleste av pasientene sine. Hun brukte kosthold og solskinn (husker ikke navnet hennes akkurat nå) - ingen av legene på den tiden skjønte sammenhengen der. Mange bygdedoktorer og jordmødre hadde mye erfaring, og var gode observatører. Legene opererte jo svært lenge med at dominansen av svart galle, gul galle, blod eller flegma (slim) forklarte alt som var galt med folk.

[Anett Ytre-Eide]

Dessverre finner jeg få nevnt ved navn i min litteratur. En svensk bok som beskriver forholdet mellom leger, pasienter og "kvakksalvere" veldig godt er: "Kärringmedicin och vetenskap: Läkare och kvacksalverianklagade i Sverige omkring 1770-1870" av Sofia Ling (Uppsala University Library).

[Chris Bingefors]

Den (förste?) Tigerhjelm hade lite oortodoxa metoder

 

Kvacksalvare

 

”Qvacksalveri” skulle naturligtvis redovisas till Stockholm. Ett enda kvacksalvarproffs, en dalmas som kallade sig Tigerhjelm, dök emellanåt upp i bygden. Han påstod sig ha studerat utomlands rentav och sa sig kunna bota kräfta och dylika kinkiga saker, skriver Friberg. Risterapi är dalmasens specialitet och Friberg kan berätta om en gift kvinna i Långav som Tigerhjelm först närgånget skådat i munnen för att se vilken sorts ris han borde nyttja. Hon befalldes därefter ”att avkläda sig alla plagg utom vänstra strumpan, varefter hon fick sig en ordentlig risbastu”. Om kvinnan blev frisk nämner däremot inte Friberg. Mer intressant är rapporteringen av kvacksalveri ”i smått” som bedrivs mycket allmänt. ”Stor är deras svaghet för smörjor och även i det färskaste, renaste huggsår vill de gärna transportera in något som enligt deras åsikt skall påskynda läkningen. ”Deras elaka smörjor har sammansättningar” alltför konstiga att kunna i skrift återgivas”. Här och var har Friberg också hört talas om gamla gummor som rentav ”slagit sig på ögonpraktiken” genom att skrapa det sjuka ögat med en kniv för att avlägsna ”fördunklingens säte”. Men gummornas egen skumögdhet leder till beklagliga misstag, kommenterar den bekymrade läkaren. Då är metoden att läsa i brännvin och sedan droppa det i det sjuka ögat mindre farligt.

 

De aktuella gummorna är företrädesvis från Finnskogen kan man tänka. Människorna där är ju ”beryktade för sin trolldom och har därför förr varit mycket fruktade då de kommit utom sina landmären”. Denna traditionella respekt för finnfolket är emellertid i starkt avtagande, anser sig Friberg kunna notera, och ”själva börja de även bekänna om sig att deras kraft i detta avseende är bruten.”

 

Ur: En bygd dit välståndet

aldrig skulle nå

 

Av Lars Elam

 

Wermlandica 1994. ISSN 0348-8454

[erling t endresen]

"Har Hans Kaddan vært her?" spurte gjerne min mor, hvis hun hadde mistanke om at vi som barn hadde tatt noe, gjort noe galt eller desslike. Hun siktet da til kvakksalveren Hans Kaddan fra Vest Agder som drev med kvakksalveri, ulovlig. Legen hadde forsøkt å redde en gutt fra døden, men han mente han ikke kunne gjøre noe mer for gutten. Faren oppsøkte Hans Kaddan og spurte om råd. Nei jeg kan ikke hjelpe, har ikke lov; men hadde det vært min gutt, ville jeg ha ............. (laget et slags oppkok av hakket halm eller noe sånt). Gutten ble bra. Da legen senere kom for å skrive ut dødsmelding, var gutten sprell levende. "Har Hans Kaddan vært her?" spurte legen. De måtte innrømme det. Legen tilsto at også han hadde tro på Kaddan sine ferdigheter på noen områder.

 

 

 

Se for øvrig

Hans Kaddan

 

Den første historien er hentet fra Kvaksalvere og folkemedisin på Agder av Alv Sverre Hvidbergskår. Den dreier seg om naturmedisineren Hans Kaddan fra Bjelland. Historien er som følger: I gammel tid gikk veien fra vest mot Kristiansand gjennom langt, ubebodd og nifst terreng, med urer og gjemmesteder. Det var den beryktede Groheia. Der kom Hans Kaddan alene en gang i ungdommen da han ble overfalt av to røvere. Han holdt krampaktig rundt en stor pengepung med messinglås og slo ned den ene tyven med første slaget. Da rømte den andre tyven. Da Kaddan kom til politiet i Kristiansand fortalte han hva han hadde gjort: Gud hjelpe mæ, æ he visst slie i hæl ein mann. Ja Gud gi du hadde slått i hjel begge to, svarte politimesteren.

 

Hans Bertholdsen Kaddan var født på Mindrebø på bruket Øvregård i Bjelland den 9. februar 1807. Foreldrene var Berthold Hansen (ca 1754 - 1843) og Torborg Bjørnsdatter Birkeland (1769 - 1848) fra Konsmo. En av stamfedrene til slekten skal visstnok komme fra Skotland eller England.

 

Hans Kaddan giftet seg første gang i 1830 med Targjerd Olsdatter Gislefoss (- 1832) fra Konsmo. De fikk en sønn søm døde 5 år gammel. Kona døde tidlig og Hans Kaddan giftet seg på ny i 1834 med søstra til Targjerd, Randi Olsdatter Gislefoss (- 1835). De fikk ikke noe barn og hun døde enda kortere etter giftemålet. Begge hustruene døde av tuberkulose. Da Kaddan ville gifte seg med en tredje søster, turde hun rett og slett ikke. Hun giftet seg i stedet for med en annen mann. Dette hjalp lite da hun døde tidlig. I 1837 gifter Kaddan seg for tredje gang med Adriane Børusdatter Gitlestad (ca 1817 - 1860). Denne gangen gikk det bedre og de fikk 8 barn hvor 4 døde tidlig. I 1866 gifter han seg for fjerde gang med Helvig Aanensdatter Viblemo (1832) fra Konsmo.

 

Hans Kaddan flyttet til Kaddan hvor vi finner ham i folketellingen for 1865. Han var en kraftig kar og brukte her kreftene sine på å bygge en stor gård. Man allerede i ungdommen fikk han målt kreftene sine. Han hadde skadeskutt en bjørn som for på ham og gav han noen kraftige slag som merket han for livet. Han reddet seg ved å kjøre geværpipa inn i kjeften på bjørnen. Så det var ikke en hvem som helst røverne prøvde seg på

[erling t endresen]

Permanent sidelenke: http://www.arkivverket.no/URN:kb_read?idx_kildeid=8895&idx_id=8895&uid=ny&idx_side=-264

Permanent bildelenke: http://www.arkivverket.no/URN:NBN:no-a1450-kb20070126320331.jpg

 

Fin tittel ved innflytting til Elverum

[erling t endresen]

Permanent sidelenke: http://www.arkivverket.no/URN:kb_read?idx_kildeid=8895&idx_id=8895&uid=ny&idx_side=-204

Permanent bildelenke: http://www.arkivverket.no/URN:NBN:no-a1450-kb20070126320271.jpg

 

ekteskap 17, ser at faren til Carl Peter Tigerhjelm er oppgitt til å være en løytnant David Aksel Tigerhjelm.

[erling t endresen]

Var han født i oktober 1829 i Uppsala et sted (Nei, den som ble foreslått i det gamle forumet, hadde ingen løytnant Tigerhjelm til far), eller var han f. i Gøtheborg som han oppgir ved innflytting til Elverum i 1859? Ved ekteskapet står Göt overstrøket, og erstattet med Uppsala som fødselssted.

[Chris Bingefors]

Vi har inte funnit honom i Uppsala,som han anger som födelseort även i Sverige.

[erling t endresen]

Har ved å google funnet en løytnant D. E. Tigerhjelm som på alder kunne være Karl Petters far. Han finnes i en adresseliste fra Gøteborg for 1851, blant annet. Kan Karl Peter være et uekte barn av denne mannen? Han reknes ikke opp som barn til løytnanten og hustruen Eleonora Elisabeth.

[Chris Bingefors]

Den mannen bodde nära Uppsala och kan möjligen varit fadern. Ett annat alternativ ät att Carl Petter Tigerhjelm inte var släkt alls, bara tog namnen (även om man inte fick ta adliga namn).

[erling t endresen]

Jeg skrev til Statsarkivet / Riksarkivet for å høre om de har data fra den ekteskapsbevillingen som Tigerhjelm fikk i juli 1860 for å kunne gifte seg uten lysning i kirken først. Det ville avklare noe, tenker jeg.

[Chris Bingefors]

Spännande!