Hur bestraffades dubbelt horsbrott i Norge 1799?

[Åke Carlsson]

I min forskning i Toten, Oppland, har jag funnit ett fall av dubbelt horsbrott 1799. Det gäller hustrun Kari Andersdatter i Grevlösstuen / Tåsåsstuen, som nedkommer med sonen Andreas , döpt den 16 juni. Som barnafar utpekas den gifte mannen Anders Abrahamsen Alvstad.

https://www.digitalarkivet.no/kb20070603740585

 

Jag misstänker att det skulle kunna röra sig om samma Kari Andersdatter, som är gift med Hans Pedersen Grevlös, och som nedkommer med den äkta dottern Maria den 17 april 1785 (se längst ned på sidan):

https://www.digitalarkivet.no/kb20070603740169

 

Hur bestraffades vanligen dubbelt horsbrott vid denna tid i Norge?

 

Om någon har ytterligare uppgifter om Kari Andersdatter eller Hans Pedersen så tas de också tacksamt emot.

 

Min arbetshypotes är att den Maria som som föds 1785 skulle kunna vara identisk med Maria Hansdatter från Grevlös, som den 18 dec 1810 gifter sig med Thomas Pedersen Stange:

https://www.digitalarkivet.no/kb20070603750154

 

Thomas och Maria får sedan dessa barn:

 

Karine, född 1811 (döpt 18 aug)

https://www.digitalarkivet.no/kb20070603750165

Martin, född 10 jan 1813

https://www.digitalarkivet.no/kb20070603750199

Teodorius, född 25 mars 1816

https://www.digitalarkivet.no/kb20070603760572

Berte Helene, född 17 aug 1817

https://www.digitalarkivet.no/kb20070603760591

Tonetha, född 31 mars 1820:

https://www.digitalarkivet.no/kb20070603760630

[Ivar S. Ertesvåg]

11 minutter siden, Åke Carlsson skrev:

Hur bestraffades vanligen dubbelt horsbrott vid denna tid i Norge?

 

Kristian Vs Norske lov 6-13-25:

"Hvilken Egtemand, som haver sin Egtehustrue levendis, eller hvilken Egtehustrue, som haver sin Egtemand levendis, og bliver befunden i aabenbare Hoer, saa det er bevisligt, da skulle de første Gang, hvis Brøst saa findis, straffis paa deris Gods og Penge efter deris yderste Formue. Findis de anden

Gang, da skulle de iligemaade straffis paa deris Gods, og siden strax forvisis af Landet: Komme de tredie Gang, saa det er bevisligt, da skal den Egtemand, hvis Brøst saa findis, miste sit Hoved, og den Egteqvinde, hvis Brøst saa findis, druknis; Og naar Hoer saa bevisis nogen over for tilbørlig Dommere, da skal Dommeren give det Amptmanden, eller Husbonden, eller andre, som det bør at straffe, tilkiende."

 

Ein vil nok finne saka i den lokale tingboka.

[Åke Carlsson]

Tack för svar, Ivar. Jag blir dock inte riktigt klar över om lagtexten också gäller fallet dubbelt hor, det vill säga där båda parter är gifta på var sitt håll. "Bliver befunden i aabenbare Hoer" kan väl också avse enkelt hor, där en av parterna är ogift? För nog gjorde man väl skillnad på de båda olika fallen i lagstiftningen även i Norge? Om det istället stod så här, skulle det hela vara tydligare:

"Hvilken Egtemand, som haver sin Egtehustrue levendis, og hvilken Egtehustrue, som haver sin Egtemand levendis, og bliver befundne i aabenbare Hoer.."

Endret Tirsdag 10:58 av Åke Carlsson

[Ivar S. Ertesvåg]

1 time siden, Åke Carlsson skrev:

Tack för svar, Ivar. Jag blir dock inte riktigt klar över om lagtexten också gäller fallet dubbelt hor, det vill säga där båda parter är gifta på var sitt håll. "Bliver befunden i aabenbare Hoer" kan väl också avse enkelt hor, där en av parterna är ogift? För nog gjorde man väl skillnad på de båda olika fallen i lagstiftningen även i Norge? Om det istället stod så här, skulle det hela vara tydligare:

"Hvilken Egtemand, som haver sin Egtehustrue levendis, og hvilken Egtehustrue, som haver sin Egtemand levendis, og bliver befundne i aabenbare Hoer.."

26.

Også artikkel 26 (6-13-26):

"Befindis nogen Egtemand at have med anden Egtemands Hustrue aabenbarlig og Ubluelig Omgængelse, og de ikke efter Advarsel sig entholde fra hinanden, men blive fremturende i deris skammelige og forargelige Levnet, da bør hand at miste sin Hals, og hun at stoppis i en Sæk og druknis. "

 

Det kan vere litt uklart formulert ...  Eg oppfattar det sånn:

- For "dobbelt hor" gjeld straffa begge (etter Art. 25),

- I tilfelle "enkelt hor" gjeld straffa den som er gift (på annan kant).  For den andre (ugifte) gjeld straff for legermål (24 lodd sølv for menn; 12 for kvinner, evt. fengsel om dei ikkje kan betale; Norske Lov 6-13-1). 

I begge tilfelle:  om dei ikkje sluttar med det, kjem Art. 26.

 

For dei som har tilgang til Nasjonalbiblioteket (norsk IP-adresse), kan

rapporten "Avkriminalisering av leiermål : ein studie av lov og rettspraksis i leiermålssaker i Nedre Telemark sorenskriveri 1727-1797"

(Anne Aune, Tingbokprosjektet, 1994) vere interessant.

https://www.nb.no/items/9da11ea2424ac650824dc89f37ec6090?page=0

(s. 56-57 stadfestar at praksis (i Nedre Telemark) var at horsstraff galdt for den gifte ved enkelt hor; legermålsstraff for den ugifte)

 

 

 

[Åke Carlsson]

Stort tack! Detta gjorde det hela klarare.

[Harald Søren Storaker]

Vanlige folk blei straffa. Men dei kongelig var høgt heva over almuen og kunne gjøre som dei ville. Dei dansk-norske kongene hadde mange elskerinner og masser av barn utafor ekteskap. Svensk-norske Oskar 2 hadde også det.
Christian 5 hadde 5 barn utafor ekteskap: https://lokalhistoriewiki.no/Christian_V