[#14181] (Alek)Sander Davidson Fife - Skotte på Vestlandet

[Gjest Bjørn Jonson Dale]

Det heldt eg på å gløyme: Fra 1670-åra opptrer borgaren Sander Feif/Alexander Fyfe på Molde (de Seve: Molde Bys Historie I, s 128).'Skottenamn' kring 1600: Walter, Alexander eller Sander, David, Robert, Willum, Joris og Jørgen (av George) og Jacob. Finn ein slike namn, særlig både i for- og farsnamn (døme: Jørgen Davidsen), bør ein vere merksam på at det kan dreie seg om skottar.

[Gjest Bjørn Jonson Dale]

Borgaren David Sandersen bøtte på Sunnmøre ANNO 1607; det kom ikkje med ovafor.

[Gjest Tor Kvien]

Alt dette er svært interessant. Jeg skulle bare ønske at J. Aaland hadde dokumentert det skiftet han har nevnt i bygdeboka si. Sander Davidsons sønn het forøvrig Jørgen Sanderson, mens Sanders kone er ikke nevnt.

[Gjest Bjørn Jonson Dale]

Skiftet er kanskje i diplomsamlinga ved Universitetsbiblioteket i Bergen. Kor er ellers Jørgen Sandersen nemnt?

[Gjest Tor Kvien]

Skiftet er etter (Alek)Sander Fife (Høynes). Jeg kjenner bare en sønn, Jørgen Sanderson, og bare som bonde på Øvre Høynes. Han har relativt stor etterslekt i Nordfjord, og sikkert andre steder, derfor antar jeg dette temaet også har almen interesse. Det virker som det kan være en viss sammenheng også med de skottene du nevner i Møre og Romsdal. De du nevner i Molde kan være slektninger. Fife/Feif/Fyfe er nok synonyme. I lenken i innlegg 4 er også nevnt en Fife, og som nevnt tidligere er Fife en egen skotsk klan nær beslektet med McDuff klanen og med gamle røtter tilbake til Irland. Husker jeg ikke feil, var det en prinsesse fra Fife som ble gift med en norsk konge, uten at jeg skal trekke det for langt :=))Håpet er at noen med tilgang til diplomsamlinga ved Universitetsbiblioteket i Bergen tar opp hansken?

[Gjest K Williamsson]

Vad man bör hålla i minnet är att Alexander Davidson Fife troligen är en Alexander Davidson från Fife, Scotland. Davidson är en relativt stor släkt i Skottland och ska nog inte här ses som ett patronym. Alexander är också ett vanligt namn inom Davidson familjen. Har man födelseår och plats borde det gå att hitta honom i Skottland. Davidsons hade som många andra en klar tendens att använda samma namn inom släkten. Om Alexander har en son Jörgen så är det nog en George Davidson och då kanske Alexanders far är en George Davidson du bör leta efter.

[Gjest Knut Fjogstad]

For dem som har spesiell interesse, kan man få kjøpt kopier av testamenter fra Skottland, bla. for 'Fife', som vist på følgende link:LenkeMvh Knut

[Gjest arne kvitrud]

Til K Williamsson (31).Du skriver 'Davidson är en relativt stor släkt i Skottland och ska nog inte här ses som ett patronym. Alexander är också ett vanligt namn inom Davidson familjen.' Du bruker to ganger ordet 'är' og ikke 'var'. Hvilken tidsperiode er det du viser til for 'Davidson familjen'? Har du også noen referanser til bøker, tidsskrifter eller andre kilder?

[Gjest K Williamsson]

Nu kan jag inte vara helt säker på att det skulle röra sig om samma släkt med alla som heter Davidson i Skottland. I Burke's Landed Gentry 7th ed. från 1886 finns Davidson of Cantray, Davidson of Inchmarlo, Davidson of Muirhouse (kom från Dundee tidigare), Davidson of Tulloch Castle 1629. Davidson of Curriehill 1672. Davidson of Tulloch,Chief of Clan Davidson och finns representerade fortfarande idag. RR Stodart 'Scottish arms' från 1881 nämner bl.a. Walter Davidson prior of Pittenweem 1480, Patrick Davidson representerade Linlithgow i parlamentet 1488, Laurence Davidson för Sanquhar 1643-49 (troligen son till en annan Laurence Davidson 1594 från Sanquhar)etc. Mig veterligen finns ingen bok skriven om Davidson i Skottland eller om Clan Davidson. Det finns inga bygdeböcker vad jag vet. Om du är intresserad kan du gå in på Clan Davidson USA:s hemsida http://www.clandavidsonusa.com och läsa lite historia. Den berättar inte allt men kan var intressant. Problemet är nog att hitta exakt vilken gren som din Davidson kommer ifrån. Om du har ett sigill eller märke av något slag så vore det enklare. Ett av tidigare vapen för Davidson är från 1520 tre kors in chief och en stjärna i basen,ett annat tidigt vapen är för Parson John Davidson of Newlands 1536, en hjort med en pil i halsen. För oss i skandinavien är det naturligt att som första val se Davidson som patronym men man bör vara uppmärksam på att det inte i alla fallen behöver vara så. Speciellt då man ska gå vidare utanför ens eget geografiska område.

[Gjest K Williamsson]

Jag borde tillägga att det vapen som anses tillhöra den gamla Davidson klanen kan beskrivas som 'azure on a fess argent between three pheons or, a buck couchant gu' ungefär två pilspetsar i övre delen av vapnet, i mitten bandet en liggande hjort, längst ned en pilspets./

[Gjest arne kvitrud]

I Norske Magasin (utgiver N Nicolaysen, 1868) bind 2 side 79 er det gjengitt to dokumenter fra Bergen - begge datert 16.8.1575. Begge er om David Sanderson Skot som bodde på Hjeltland i Rafjord - jamfør innlegg (23).I det ene overdrar Marion Siursdatter - enka etter Hans Foss, til sin frende David Sanderson sin og sin søster Ingers odelsjord i Rafjord. I det andre dokumentet selger Anna Sandersdatter - Hans Fynbos enke, til sin bror David Sanderson Skot sin odelsjord som hun hadde etter sin mor Maritte Olufsdatter.Vi møter her søsknene Anna og David som da tydeligvis begge må være skotske. Den ene heter Sanderson og den andre Sandersdatter. Det er nok rimelig å tolke det som at deres far het Sander. Han kan ha hatt navnet Sander Sanderson dersom Sanderson-navnet var fast. Men var det slik at bare kvinnenavnet viser tilbake til faren (Sandersdatter), eller kan en ha begge varianter? Der Sanderson (i dette tilfellet) kan viser til et familienavn (Sanderson) eller klannavn eller til at han var sønn av en Sander?

[Gjest Bjørn Jonson Dale]

Eg har ikkje sett at skottar i Norge på denne tida brukte patronymika som faste slektsnamn; dei følgte m.a.o den norske skikken. Her: David Sanderson var son av ein Sander (Aleksander).

[Gjest Petter F. Vennemoe]

For en rekke eldre slekter i Fife området kan 'The East Neuk of Fife, its history and antiqueties' av Rev. Walter Wood, Edinburgh 1888 anbefales som en intressant kilde til mye personhistorisk informasjon. Den var ikke mulig å få tak i her til lands da jeg prøvde et par år tilbake, men fikk avfotografert deler av den ved biblioteket i St. Andrews.

[Gjest Tor Kvien]

Jeg har vært ute og reist noen dager, og ser at det har kommet mange nye og interessante tips og innspill i debatten.Petter F. Vennemoe: Det kunne vært interessant å sett på noe av det materialet du har avfotografert. Hvis du er villig til å dele noe av det, er min epost, mailto:tkvien@online.noLenken til K Williamsson (34) viser er våpenskjold som i det ytre ligner på McDuff-klanen sitt merke, altså et belte med spenne omkring selve symbolet. Ellers må jeg anmerke at jeg i utgangspunktet er svært kritisk til amerikanske kilder av denne type. Slike våpenskjold vet jeg dessuten lages på bestilling, og er en egen industri 'over there'. På meg virker det som de generelt er nokså ukritiske til kildemateriell. Desverre har jeg ingen segl eller liknende. Det er heller ingen kjente bumerker fra den aktuelle perioden, og de etterfølgende generasjonene, Simon Jørgensen og Jørgen Simonsen har et bumerke som er en sammenfletting av bokstavene J og S,(S-en slynger seg rundt J-en slik at nederste del overlapper) og er kun brukt av disse to.

[Gjest Petter F. Vennemoe]

Mht. boken 'The East Neuk of Fife..' deler jeg gjerne hva jeg har fått avfotografert, men jeg plukket kun ut de sidene som dreide seg om en slekt Dishington som levde blandt annet i tilknytning til Ardross Castle i Fife fra 1300 tallet og utover, for andre slekter er dermed dette neppe særlig relevant.

[Gjest K Williamsson]

Det märke som ovan hänvisas till med bälte och spänne är inte vapenskölden. Alla klaner har ett märke med ett bälte+spänne och sedan ett märke i detta, i Clan Davidsons fall ett hjort huvud, samt ett motto. I detta fall samma som Davidson of Tulloch. Detta märke med bälte+spänne används i klädedräkten i huvudbonaden som då är en 'Balmoral cap' eller 'Glengarry cap', märket är ibland gjort i silver. Ett familjevapen i Skottland kan bara anses korrekt om det är registrerat i Court of Lord Lyon, en kostsam historia som dessutom lär vara svår att få att gå igenom. Jag har ingen egentlig uppfattning om hur korrekt den amerikanska websiten är i alla stycken. Det är i alla fall inte särskilt svårt att verifiera ett Davidson vapen, till en början kan man säkert hitta på biblioteket Burke's olika volymer från olika årtal samt läsa Alexander Nisbet's volymer om heraldry.

[Gjest Tor Kvien]

Takk for den oppklaringen. Jeg er jo ikke spesielt inne i skotske klaner, men ser at det er en mengde informasjon om temaet på nettet, så jeg får sette av litt tid til å sette meg inn i emnet; så ha meg unnskyldt min uvitenhet :=))

[Gjest Pål W. Martinussen]

Det finnes en bok om skotske klaner: 'The Clans of Scotland' av Micheil MacDonald. ISBN 1-85361-216-2 Også 'Scotland and her Tartans' av Alexander Fulton gir informasjoner om emnet.

[Gjest arne kvitrud]

Hva med kvinnene hjemme i Skotland på 1500- og 1600-tallet. Het de også f.eks. Davidson eller Sanderson?Tok de i såfall mannens etternavn når de giftet seg?

[Gjest K Williamsson]

Vad jag hört från vänner i Skottland så behöll kvinnan sitt familjenamn som hon hade som ogift fram tills idag. Även idag i officiella sammanhang så skulle kvinnan refereras till som exempelvis Elizabeth Robertson även om hon var gift som t.ex. Elizabeth MacDonald.

[Gjest Jens Holst]

Med henvisning til temaet 'skotter', vil jeg gjøre oppmerksom på en liten bok som for mange år siden ble gitt ut av Anton Espeland, titel 'Skottahandelen på Vestlandet' (e.lign.) Den inneholder en hel del (tiltrengt) orientering om trelast-eksporten o.a. handel, eiendomsforhold, innvandring og navn på mange skotter som slo seg ned og var aktive i hele Vestnorge. Anbefales. m.v.h. Jens Holst

[Gjest arne kvitrud]

Litt mer Pfeiff. I Edvardsens Bergens beskrivelse 1674-1694, Norsk Magasin bind 2 side 623 er det omtalt en prest til Hospitalet i Bergen som het Rubbert Rubbertsen Pheiff. Han var født 21.6.1642 i Stavanger. Foreldrene var Rubbert Pheiff og Joannetje Wilhelmsdatter Kay. Jeg mener at jeg skal klare å finne mer om Rubert Pheiff i Stavanger, men det må bli en annen dag! Et stykke ut på 1600-tallet var da Pfeiff-navnet i bruk - fra Stavanger i sør til Molde i nord.

[Gjest Tor Kvien]

Bjørn Jonsen Dale skriver ovenfor (25):'Ellers var det mange 'skottar' på Sunnmøre kring 1600: Skipper Jacob Skott, n 1563, styremann Jacob Olsen Skott i Vik i Borgund først på 1600-tallet, Willum Davidsen (Hay)(borgarskap 1619) fra Orknøyane, som budde på Korsneset i Borgund, likeeins Robert Anderssen fra Orknøyane (borgarskap 1659) i Flusund, Herøy.'Denne Joanettje Wilhelmsdtr. Kay kan teoretisk vær datter til Willum Davidsen Hay. Det som ellers forundrer meg er at Jacob Olsen skulle være skotte. Ole/Oluf ble vel ikke brukt i Skotland?Ellers merker jeg meg at Rubert/Rupert også ser ut til å komme fra Skotland. Rubert dukker opp på denne tiden på Stårheim, en gård ikke langt fra Høynes, og får en viss utbredelse i distriktet, og i eldre tid er mange av de navnene som er nevnt, også i kombinasjoner, vanlige i noen slekter i Nordfjord. Det kan derfor se ut som det er et ikke ubetydelig innslag av skotske gener i distriktet :=)Ellers har det kommet mange tips om litteratur som jeg må forsøke å få tak i på biblioteket.

[Gjest Otto Jørgensen]

Spesielt interessert i Willum Davidsen (Hay)(borgarskap 1619) fra Orknøyane nevnt i innlegg 19. Er det noen som vet mer om vedkommende ? Jeg tenker da på ekteskap, arvinger i Norge m.m.

[Gjest Bjørn Jonson Dale]

Etter lensrekneskapet for Sunnmøre var Willum Hay ein av håsetane på jekta til Jacob Olsen Skott i Vik i Borgund. Willum er også nemnt med farsnamnet Davidsen og tilnamnet Skott. Fra seinast 1621 budde han på borgarsetet Korsneset ved Tranvågen i Borgund. 1629-30 måtte han, då kalt Willum Davidsen 'Thranevoug', bøte 4 daler for å ha fått barn med festmøya si, Synneve. 1666 er Willun oppgitt med alderen 66 år. Vi kjenner bare eitt barn, sonen David Willumsen (1666:33), som budde på Korsneset, gm Giese Sjursdt, barnlaus.Skipperen Jacob Olsen Skott i Vik er nok ikkje 'skotsk' (sjøl om mannsnamnet Olla enno var i bruk på Shetland kring 1600). Det er freistande å rekne han som soneson av sunnmørsskipperen Jacob Skott n 1563, som helst var skotskfødd.