[#21260] Fartegn Olson Bagge

[Gjest Knut Handeland]

Ja sånn går det når iveren tar over.He-heMente selvfølgelig å si at Jogrim kjøpte jord av bla. Aslak Bolt.Mvh Knut

[Gjest Knut Handeland]

Denne er vel kanskje interessant ? Hentet fra Svensk Dip.(Østersund i Jemtland.)Brevnummer: 18830 Utfärdandedatum: 14161111 Utfärdandeort: 'Thötö' Språk: svenska DS-nummer: SD-nummer: SD 2301Utfärdare: Erland Fartegnson.Innehåll: Erland Fartegnson ger sin sven Ture PeterssonOriginal: Or.papp. Heimbygda, Östersund Övr. eftermedeltida avskrifter: B.E. H-d:s saml., sign. A. 14. e. 5:3, VHAA.s dep. RA 0401 Tryckt: SD 2301 JHD n.157 Mvh Knut

[Gjest Knut Handeland]

Å Kanskje er dette sønnen til Ture Petersson nevnt over her ?? b.II s.581 Sammendrag: Fem Lagrettemænd i Sogn kundgjöre, at Peder Thoressön solgte til sin Frænde Hr. Erland Eindridssön alt hvad ham tilkom i Arv efter sin Farbroder Sigurd Unessön. Kilde: Efter Orig. p. Perg. i Dipl. Arn. Magn. fasc. 91. No. 20. De 5 Segl vedhænge.Nummer: 772. Dato: 31 Oktbr. 1446. Sted: Bö i Sogn.Mvh Knut

[Gjest Knut Handeland]

Tenkte det var best å flytte forklaringen hit i stedet for å følge opp under temaet Kristoffer Rustung.Teorien er utenkt på grunnlag av for dårlig forklaring på hvor ” Ruter” kommer inn i seglføring hos Matssønnene. De bør jo ha Ruter fra sin far Mats. Ormene må jo også komme fra et sted. Det stoffet jeg bruker her er til dels Hentet fra Tore Vigerust web base og fra ymse andre kilder. ( ' Losna ætten ' Lars Kindem. ) ( Ref : SU.3.163 / V2.105.) ( Sunde Bygdebok 3. Side 163.) Den gamle forklaringen på Matssønnenes opphav: -Mats Amundsson Mel -Amund Jensson(-1420) -Jon Holtesson(-1370) -Holte Gunnarsson.(-1325) (Holter-ætt) -Denne linjen førte vel Stjerne i Våpen.En mere trolig far til Matssønnene: 54 Mathis Olsson Vepner 1492 D.N. AR [fem små avlange ruter, 1, 2, 2]1472- På spydeberg som Kongens ombud.b.XV s.84 1488- Hartvig Krummedikes fogd over Viken. 1492- Vepner på Båhus. Mats Olsson (Mattis Olssen, Matz Olffzon) av våpen, på Båhus 1492 (DN II nr. 968), 1494- herr Henrik Krummedikes fogd på Stangenes i Vigen 1494 (DN II nr. 979), 1497- Kong Hans villa ha ham til å sitte med Slottsloven på Akershus 1497 (DN IX nr. 430); 1499- I Henrik Krummedike tjeneste på Båhus 1499, betalte til julen 1499 ialt 300 rhinske gylden og/eller 120 rhinske gylden av et regnskap (DN XIII nr. 163); 1501- (tjenestegjorde ?) hos Henrik Krummedike på Båhus 1501 (DN VIII nr. 455); 1502- deltok i frikjenningen av herr Henrik Krummedike for drapet på herr Knut Alvsson og konfiskasjonen av dennes gods under kronen, Oslo 1502 (DN V nr. 990, XII nr. 269). 1502- Omtales som Velboren mann s.237.(Da bør hans far eller eventuelle sønner også kunne omtales som det.) 1502- Velboren mann .b.V s.712 - høvedsmann = embedsmann på Tønsberg slott 1499-1503 (DN II nr. 1007, VIII nr. 460, 462, XI nr. 280), var drept, 1503 (n. 1512, DN V nr. 1012), -hans hustru var 2. gang? gift med Knut Knutsson [båt], riksråd. -Mats Olavssons arvinger var bla.hans brødre, som ga fullmakt til hans søstersønn Morten (Jonsson ?) smed, som var kongens tjener.(Randa ?)Det kan allikevel ha vært barn her. Står ikke noe om det. Mer teori : -Kan det hende at Mats Olavssons far het Olav Amundsson (b.V s.687) og var bror av Lagmannen Erik Amundsson i Trondheim ?-Erik Amundsson kjøpte i 1475- Bråstad i Åsen i Trøndelag av Ingeborg Olavsdatter som kunne passet godt inn som Erik og Mats (b.II s.667) mor eller tante. Kanskje er det her Lagmannen Samson Filipsson Hode’s kone Brynhild Olavsdatter passer inn som tante og Ingeborgs søster ?-Samsons far Filip Hode kan godt være etterkommer av Bengt Sigurdsson Ansikte (framvänt människoansikte) gift Med Kristina Kristiernsdatter (Likvidssønnenes ætt. Vasa.Øland) som førte Hjerter-3 i Våpenet.Bengt senere bosatt på Veståker i Jemtland.Da gift med kone nr.2 Ingeborg.Han er også en mulig forfar til Ridderen Diderik Veståker.-Het Erik og Mats far Amund Bårdsson nevnt på Øye i Hjelmeland. Han var trolig dattersønn og arving av Amund Jonsson Øye Hjelmeland (Død 1390.b.I s.381) Fartegn Mattsson : -47 Ffartin pa Sem szt ii marc Qwindheredz skelberede Syndhordeland (1519) -48 Anders pa Sem szt ii marc Qwindheredz skelberede Syndhordeland (1519) -Farteign er antagelig født før 1470 årene. -Farteign Matsson («Fforthen Matssen Wdj Quindehærrit») nevnes på Seim i Kvinnherad i 1518. -I et ekteskap er han gift med Karen.(fra Nessa eller Huseby på Møre ?)(NST. bind 8) til Nessa, Nedstrand i Tysvær.) -Hvem hans annen hustru var, vet vi ikke sikkert, men hun var i følge Velde, muligens av Ormætta, jfr. prosessen om Kårhus, hvor det sies at Olav Bagge i Valen er i slekt med Orm Eirikson Orm. -1530. Nevnt i Bergen sammen med sine 4 brødre ang.oppebørsler (bror) Samson Matsson hadde til Henrik Krummedike -1532 På Ænes. -I et diplom av 1532 finner vi ham dessuten nevnt sammen med to av brødrene, og her nevnes de som væpnere. 'Wij eftherscreffne Farteign Mattszøn boendis paa Æness, Siuordt Mattszøn paa Talge och Oluff Mattszøn paa Tysszenn szamføde brødre aff wabenn'. -1532 Brødrene Fartegn,Sigurd og Olav selger gårdene 'Hundere, Ljusne og Molde i Leirdal i Sogn' til Esge Bille (Dip.Nor: b.III s.815.Nummer: 1128) -Var i livet i 1563, men død i 1564. -Fartegn er ofte nevnt som lagrettes-mann. Tore Matsson : -Født før 1460. -1488 Underfogd for Henrik Krummedike i Skiens Syssel.Bodde på Bratsberg. (Dipl. VIII, 130 og I, 953).(b.I s.686) -Rådmann i Bergen 1512 -1519 (246) Tord pa Sundal szt ii marc Strandebarm skeberede (i Ænes-Sokn.)'Syndhordeland (1519) -I 1523 nevnt foran Jon Ellingsson (som tituleres av våpen 1538) og Christen Torbjørnsson (som tituleres av våpen 1531-1538). -1526 Tilstede som Adelsmann i Bergen i arvetvist etter Erik Amundsson. (” dande menss som saa heithe Tordh Masson ”) (147 R.N.V. No. 150. Erick Amundsen, Laugmand i Trondhiem 1480. [fire stående sølv ruter, to ormer]b.XI s.472.Var Erik av Gyldenhorn slekt ?) (Erik var trolig nær slekt av Matssønnene.)-1530 Rådmann i Bergen. -Lagmann. Samson Matsson : -1518 Fogd i Numedals len (for lensinnehaver ”frue Anne Rudsdatter” .b.II s.814) (Namdalen i N-Trøndelag ?)(b.IX s.459) -1530 Død (b.II s.814) -1532 Død (b.II s.817) Sigurd Matsson : -Herresetet på Talgøy fikk han etter 1519 av Morten Jonsson. -Av våpen 1532. -Sjurd Matsson på Talgje av våpen, 1532 (DN III:1128). -1534 Gift med Inga Torsteinsdatter. -Lagrettemann 1534 (XXI:801). -På Talgje = Sør-Talgje i Talgje sogn, Sæbø skiprede (= Gard på Talgje), Ryfylke. -Hans andre kone Sissel døde før Sigurd, og han skiftet da med sine barn. -Barna døde før Sigurd. Sigurd arvet da etter loven sine barn. -Da Sigurd døde, forsynte Sissel,s slekt seg med arven etter Sigurd. ( Hennes slektninger var Sæbjørn & Tore Toresson.) -Sissel’s slekt fikk etter Dom, kjøpe tilbake sine Jordparter. Olav Matsson : -Bodde i 1519 på Ænes. 251 Olaff pa Enes szt ii marc Strandebarm skeberede Syndhordeland (1519)252 seruus illius pa Enes szt ii marc Strandebarm skeberede Syndhordeland (1519)-Olav Matsson [ormeruter] på Tysse (nå Stord prestegård) på Stord, Bergenhus len, Sunnhordland. -Olav Matsson på Tysse av våpen, 1532 (DN III:1128). Tysse på Stord som nå er prestegård. -Fantes et hus i Bergen som ble kallt ' Olav Massons ' i jordeboken for kirkegodset i Bergen stift 1585. -Etterlot seg ei datter Barbra Olavsdatter,som antagelig var gift med Axel Axelson. -Nevnes i de seinere prosessene om arven etter Sjurd Matsson og om Amblagodset. Jeg ser frem til andres tanker omkring dette.Dette er jo som å banne i Kirka nesten.Mvh Knut

[Gjest Knut Handeland]

En høyst sannsynlig ættetavle forFartegn Filipsson : (Ref:Svensk & Norsk Dip.)1: Fogden(=Bryten)Gudmund & Gyda (Bryteshustru) Bosatt på Græshult.(Hagshult)Sverige.2: Harald Gudmundsson (V:Vingad-Lilje)Gift 2 ganger.Kone nr.1 er pr idag ukjent for meg men var kanskje en Karlsdatter ?Kone nr.2 var Enken Kristina Fastesdatter (V:Blomster-Stånd)-Harald Gudmundsson fikk flere sønner i sitt 1 gifte.Blandt annet Rigafareren Fader Haraldsson som jeg mener er identisk med Fartegn den eldre i Svensk Dip.(Dvs Thiegne,n Fader.)-Fartegn D.O hadde minst en halvbror som var sønn av Kristina Fastesdatter.Han het Salve(=Sildfester).-Salve er omtalt som Kristinas sønn i ett arvedokument etter Værmlandslagmannen Høldo og hans kone Margaretha.Margaretha var trolig Kristinas søster.Margaretha hadde også en sønn som het Salve.En av disse 2 Salvene er opphav til den såkalte Drotning-ætten på Stjørn.Den andre er kanskje identisk med Salve på Vitheim i Norge ?-Salve Kristinasson kan også ha vært en sønn av Holmgeir men det er ikke mulig for meg å tolke.Holmgeir fikk en sønn som het Lars med Kristina Fastesdatter.Ut i fra at en etter kommer, Peter (Spjel)Bosson førte våpnet Bøjd-Arm, så tolker jeg det dit hen at Salve må være en Haraldsson.Da Den eldre Fartegns sønn Nils førte en Bøjd-Arm holdenes ett Hjerter/Sjøblad.Salve Kristinasson er ikke benevnt med farsnavn men er trolig også en Haraldsson da han ikke benevnes som Holgeirs sønn som var av den mektige Folkunga ætten.Når en mann fikk sin mors navn påhengt betød det bare at hun var av bedre ætt enn ektemannen og derfor ble han kallt en Kristinasson.-Han burde være en litt yngre halvbror av Fader Haraldsson.-Kristina Fastesdatter var av høy ætt og ble gift med Holmgeir av (Ekte)Folkunga.Han er benevnt på gården Rammshammar m.m.-Kristinas far bør ha hett Gudfast(eller Gudvast.)Svenskene var glade i å gi tilnavn ut ifra utseende,interesser og yrke dengang.-Salve fikk 2 (eller flere sønner) som het Spjelbo (Fartegn D.O Nevø) Bilder og Gudleif Bilder Salvesson.Navnet Bilder kan skrive seg fra Bilderbæk eller rett og slett av å bygge.Kona til Salve eide trolig Morberga og var av Malstad ætten.Salve satt som Lagmann på Husby.-Gudleif Salvesson døde 1339 og Spjelbo Bilder er nevnt siste gang som vittne i skifte etter Gudleif 1342-Gudleif var gift med Rodny.(=Ragnhild ?) Gudleif navnet finnes også på Hørland (Østlandet) i samme tidsperiode(Gudleif Trondsson.)-Spjelbo Bilder fikk sønnene Herse,Holger,Peter og Spjelbo Spjelbosson (sistnevnte skiftet med Fartegn D.Y 1342-) ------------------------------------------------- -Vår forfar Fartegn Unge Gudleifsson (Jemte) ble gift med Ingeborg (trolig Lagmannen Una Erikssons datter V:Springende Grip.)-De fikk sønnene Una og Spjelbo.Disse bodde på flere eiendommer.På Vadheim.Oviken.Jemtland og Sunnanåker ved flyplassen i Sundsvall.Mange flere også ut i fra Skiftet i 1342--Spjelbo fikk videre sønnen Fartegn Spjelbosson som eide eiendommer ved Sundsvall og bør være identisk med den siste Fartegn på Vadheim i Jemtland.Han nevnes såvidt etter 1400 på Vadheim.-Han fikk Filip Fartegnsson,Erland Fartegnsson på Thøtø og kanskje flere barn.Skal senere prøve å oppsummere kilder litt nærmere.Mvh Knut

[Gjest Knut Handeland]

Kommentar til ovenfor nevnte stoff:-Gudfast er jo ett gammelt navn i Jemtland.Tenker da på Østmann Gudfastsson som kristnet Jemtland.Kanskje er dette en forfar av Kristina Fastesdatter ? (J RS 1928;66 Frösöstenen)I landskapet Jämtland har man bara funnit en runsten, vilken innehåller en mycket intressant runinskrift om hur Jämtland kristnades:austmoþ[R]/austmoþ[®] kuþfastaR sun */' lit rai.../ra(i)[(s)]... .../...(-)[(n)] þino/(þ)(i)no auk| |kirua bru þisa| |auk h[on] [li]t/[li](t) kristno eotalont/eo(t)alont [*]/ (o)sbiurn kirþi bru triun/(t)riun rait auk tsain/(t)sain runoR þisaRTrond ristade. Östman, Gudfasts son, lät resa denna sten och göra denna bro och han lät kristna Jämtland. Asbjörn gjorde bron'-Fartegn Nilsson eksisterer ikke i kildene men det gjør derimot Fartegn Gudleifsson.Han nevnes i Gudleifs Salvesson,s testamente.Han er etter all sannsynlighet den samme som Fartegn D.Y nevnt på Nes.(Nes sies å være Matneset i Oviken eller identisk med Kungnes.-Fartegnene benevnes som den Eldre og Yngre.Da sier det seg selv av det er snakk om 2 stk.-Peter Spjelbosson (på Myrby) kan være barnebarn istedet for sønn av spjelbo bilder. Dvs sønn av spjelbo spjelbosson som var sønn av spjelbo bilder (salvesson).Peter tar arv etter han.-Rodny finnes også på Mjelle,Berg og Kolneset i Jemtland.Hun var gift med Herr Tova Tovasson som ble slått ihjel av Schanke før 1345-.(Rodny bør være ett barnebarn av Gudleif og Rodny.) ------------------------------------------------- -Fartegn D.O.var lagmann.Han ser ut til å være bosatt på Vestnor i Oviken i 1312-.Han er også nevnt sammen med sin nevø Spjelbo i 1300- men da nevnes han ikke med gårdstillknyttning.(Spjelbo nevø (Bilder) født før 1280-)-Senere benevnes Fartegn D.O på gården Herrestad/Herreby.i Skiøn.Medelpad.Ångermannsland. (andre kaller idag gården Herlaby.) ------------------------------------------------- Fader Haraldsson :(Fartegn D.O)Datum-kommentar: före 1286 (ev. före 12821; eller kanske 1273 - 1286?); omdat. fr. (DS:s) 'Vid 1270:talet' Språk: latin DS-nummer: DS 901Utfärdare: Filip Karlsson.Innehåll: Filip Karlsson upprättar sitt testamente; till munkarna i Nydala, där han väljer sin gravplats, skänker han sin egendom i Rud samt 3 mark för 'stenarbetet', till klostren i Alvastra och Varnhem 3 mark penningar var, till varje kyrka, i vars socken han har en gård, och till varje präst där 1 mark penningar, till domkyrkan i Växjö 6 mark penningar, till prästen iNässjö1 mark penningar, tillsin tjänare Styrger (Lang ?)1 bok (?, eller bock?; 'booch'), och slutligen friger han alla sina trälar och trälinnor.Vidare skänker han 10 mark silver, vilkahans bror lagmannen Folkeskall ta från hans fordringar, till lösande av korstågslöfte och ger den stridshäst han fått avJakob Järnhuvud tillFader Haraldssonmot att denne gör en pilgrimsfärd till Riga för hans skull samt bestämmer att två av hans tjänare skall vallfärda till Sankt Olav på hans bekostnad. Han skänker ävensin syster Katarinasin gård i Hylle-tofta, vilken hon får utöver den lagstadgade arvslotten, tillAsgotsin fordran hosGunnarsamt tillLudvig i Roskilde2 ridhästar och 1 dryckeshorn som betalning för sina skulder. Vidare räknar han upp de skulder och fordringar han har och anförtror åt sin bror Folke att indriva fordringarna och med dessa lösa hans skulder samt överlåter även på honomsin gård i 'Hallastom', för att han med dess hjälp fullständigt skall kunna betala nämnda skulder.Or.perg. RA 0101 Institution: Arkivnamn: 0101 // Stora pergamentsbrevsamlingen Dokumentsignum: Hänv. tillannat brev: 1 Jfr 12820425 (DS 742). Fotokopia: Faksimil: Tryckt: DS 901 Gejrot, Diplomata Novevallensia (1994), nr 49, s.124f (ed.) + s.222 - 223 (övers.) Tryckt regest: Litteratur o. komm.: 2 Sv. sig. III:35. -------------------------------------------------Trolig er det ei Lucia Karlsdatter (?)og ei søster av overnevnte Katarina Karlsdatter som er Fartegn Haraldsson,s mor.Senere nevnes det en Katarina Fadersdatter på Rammshammar (i Kjula-Sokn.Øster-Rekarne.)Hun ble gift med Vepneren Karl Ingebjørnsson i Dalarna.-Fogden Karl Haraldsson var trolig Fader Haraldsson,s bror og oppkallt etter Katarinas far.Karl var Fogd over Finland og i Vermland. -------------------------------------------------Sannsynlige barn av Ridderen Harald Gudmundsson (Wræch-Hammar) :(Gift : Lucia Karlsdatter Ønningby/Ål(aal)??) 1:Fogd Karl Haraldsson Finland/Vermland. (Gift : Cecilie Algotsdatter og en datter av ei N.N Filippsdatter Ulv ??)2:Anund Haraldsson (Frøhammar/Rammshammar) Gift : Ingeborg Olavsdatter (Vingat-Pil)3:Fader Haraldsson (Fartegn D.O.Bøjd-Arm) (1290- på hyltæ i albo-hæreth)(Albo=Ålbo ?) Gift: N.N Nilsdatter (av Sjøblads ætt.)4:Magnus Haraldsson (Fivlered/Fivelstad.)5:Gaute Haraldsson(Byarum.)6:Cecilia Haraldsdatter (Fivlered/Rammshammar.) Gift : Ulv Holmgeirsson Hama (Meøym/Folalyso-Østergøtland/Rammshammar)-Gunnar nevnt ovenfor i dok.fikk trolig sønnen Harald Gunnesson (Gunnarsson).Han var trolig inngiftet med ei Haraldsdatter her.-En annen interessant person er Ridderen Håkon Haraldsson som kan være identisk med Håkon på Kalvsnes i Skiøn.Medelpad.Denne greina førte også Bøjd-Arm.Det bør ha vært ett inngifte i Færla-ætten med ei Clemetsdatter hos han.Håkon er trolig forfar til Huggut ætten i Finland.(Bøjd-Arm.)-Herse nevnes som representant for Spjelbo (Bilder)i ett dokument og navnet hans kommer trolig av en person som het Hersleif/Hersolaf på Øinum(Øy/Ed) i Medelpad.Horsleifstad nevnes i Gudleif Bilders testamente.Herse er trolig en Spjelbosson.Eller mindre sannsynlig en svigersønn.Herse er også trolig stamfar til en ætt i dag iherdig prøver å kapre hele Fartegnsætten i Sverige.De omtales som Bure.Jeg tar ikke stilling til slektskapet deres, men.. Hersenavnet finnes igjen på Møre i senere tider.-Navnet (Spjel)Bo kommer kanskje opprinnelig av Bryten (Fogden.)Bofast og kanskje var han morfar av Kristina Fastesdatter ?-Fader Haraldsson var barnløs i 1290 og sønnen Nils ble født etter den tid.Nils ble nevnt på 1320-tallet første gang.Han figurerer rangsmessig foran Fartegn D.Y i dokumentene.Nils ser ut til å være stamfar for Tawast slekten.Han er benevnt med de 2 sønnene Johan og Olav Nilsson (Bøjd-Arm.)Trolig er det her Bengt Nilsson i Norge hører hjemme.Navnet Fader er tidligst nevnt i Vestre-Strø.Esløv.Skåne.Sweden.Västra Strö :På den skånska slätten en halvmil nordväst om Eslöv finns Strö-monumentet. Det består av två runstenar och fem resta stenar utan inskrift. Monumentet syns på långt håll i det flacka landskapet. Till fornlämningen hör också två låga delvis skadade högar, som inte är lika lätta att upptäcka. Runinskrifterna kan dateras till omkr. 1000.Den större stenen: FaðiR let haggva runaR þæssi æftiR Assur, broþur sin, es norr varð døðr i vikingu.Översättning : Fader lät hugga dessa runor efter Assur, sin broder. Han dog norrut i viking.Den mindre stenen FaðiR let haggva sten þænsi æftiR Biorn, es skip atti með hanum.Översättning Fader lät hugga denna sten efter Björn. Han ägde skepp med honom.Publicerad: Danmarks Runeindskrifter nr 334-335. Båda stenarna är resta över av samma person Fader.-Fader användes under vikingatiden som mansnamn och säger här ingenting om släktskap.-Om Assur berättas att han dött norrut 'i viking', alltså på vikingafärd.-Att en runinskrift berättar att en person avlidit under sina resor är ganska vanligt, men att det uttryckligen sägs att det varit fråga om ett vikingatåg finns det ytterligare bara ett par exempel på.-Att Assur dött norrut betyder att han inte kan vara begravd på platsen.-Hur det är med Björn kan vi heller inte veta. År 1903 grävde arkeologen C. Wibling ut en mindre upphöjning mellan runstenarna.-Han hittade då bland annat ett betydande kollager men inga spår begravda människor. Några forskare räknar med att Strö-monumentet över huvudtaget inte innehåller några gravar utan är en s.k. kenotaf, en 'gravanläggning' över någon som begravts på annan plats.-På den mindre stenen står anum i stället för hanum, alltså utan h i början. Detta språkdrag förekommer även på ett par andra skånska runstenar samt i medeltida handskrifter från Skåne. Det är därför inte omöjligt att den vikingatida skånskan haft bortfall av h i början på ord på samma sätt som nutida dialekter i Roslagen. Att utelämna n framför vissa konsonanter bland annat k är ett vanligt drag i vikingatida inskrifter. Så är fallet i ordet uikiku 'viking'. Ristaren använder en äldre form av m-runan med cirkelformad bistav.-På baksidan av den mindre stenen finns en bild av en ansikte.-Sådana ansiktsbilder finns på ett drygt tiotal runstenar i Sörmland, Skåne och Danmark. De har tolkats på flera olika sätt. Man har bland annat uppfattat dem som en skräckmasker som skulle skydda runmonumenten mot våldsverkare.-Ett annat förslag är att masken skulle markera något slags grad eller rang, kanske i militära sammanhang. I den fornisländska litteraturen kallas Oden ibland för Grimr, 'den maskförsedde' (jfr ordet grimma). Man har därför gärna velat förknippa ansiktsmaskerna med denne krigsgud.-Redan 1628 trycktes en liten skrift på latin om Strö-stenarna. Författare var den kände danske runforskaren Ole Worm. I titeln förekommer också namnet Tulshøi. Tulleshögen eller Tullestenarna är också vad man på orten kallat platsen in i vår egen tid.-Förleden är kanske ett mansnamn Tulle eller Tulir. Det närbelägna Tullebo har fått sitt namn efter fornlämingen. Den större stenen som rests till minne av Assur. Foto: Bengt A. Lundberg, RAÄ. Den mindre stenen som rests till minne av Björn. Foto: Bengt A. Lundberg, RAÄ. Strömonumentet avbildat sommaren 1876 av Magnus Petersen. Foto: Annika Nordlöf, RAÄ.Tillgänglighet: Det går att komma fram till runstensmonumentet med rullstol, men man måste ta sig över en några decimeter hög gräsbevuxen vall innan man kan rulla vidare över en någorlunda jämn men gräsbevuxen upptrampad väg.Nordøstskåne findes en betydningsfuld gammel kirke i Nørre Strø, bygget i 1200-tallets første halvdel. Kirken indeholder flotte kalkmalerier, der blandt andet viser flugten til Ægypten, beretningen om Kain og en sekvens om Adam, omskærelsen og barnemordet i Betlehem. Altertavlen er imponerende i sin stilrene Christian den Fjerde renæssance. Mest bemærkelsesværdigt er dog at det danske rigsvåben har faet lov til at blive siddende øverst på alteret, hvorover der står Chr. IV D.G.R.D, 'med Guds nåde danernes konge'. Ellers er det fort gjort å rote seg borti en Fader Finnvidsson (Brunstad-Lid.Skånninge trakten)når en leter i Svensk Dip.men han er en slektning av de oven nevnte.Han var trolig svigerfar til Birger (Sparre-Hjulstad ætt.)Mvh Knut