Gå til innhold
Arkivverket
Gjest Ulla Martins

[#21842] Gunder Nilsen Nadderud, bondelensman - härkomst?

Recommended Posts

Gjest Ulla Martins

I Bærumsboken (tack för tipset om den, Berit Knudsen!) sägs det att bondelensmenn utsågs bland de rikaste och mest ansedda bönderna i bygden. Mycket riktigt omtalas de allra flesta mer eller mindre utförligt i gårdshistorien. I ett fall beklagar författarna att de inte har kunnat utröna var lensmannen kom ifrån.Men i fråga om Gunder Nilsen Nadderud, lensmann i östra Bærum under några decennier omkring 1700, är tystnaden öronbedövande. Han tycks ha dykt upp ur tomma intet, när han efterträdde Paul Iversen Voll som länsman och gifte sig med två av dennes döttrar (den ena först och den andra sedan - han var inte bigamist!). Ingenting sägs om hans härkomst. Det är bara Familysearch som har ett förslag. Där säger någon att Gunder var son till Nils Lauritsen och Helle Hansdatter och att hon i sin tur var dotter till Hans Horni och Ingrid Eriksdatter. Hans och Ingrid är omnämnda i Bærumsboken, däremot inte Helle.Kan någon kasta ljus över detta mysterium?Gratulerer med den 17. mai, förresten!

Del dette innlegget


Lenke til innlegg
Del på andre sider
Gjest Berit Knudsen

Her må du ha lest litt feil.Nadderud s.226, Haug s.313 og Grav s.231: Gunder Nilsen Nadderud var bygdelensmann 1687 - 1724. Født ca.1653, død 1738, 85 år gammel.Flyttet til Haug V.Bærum i 1728.1.gift med Karen Jensdt. Grav, død 1695. 1barn.2.gift med Lisbet Jensdt. Grav. 8 barn.De var døtre av Jens Paulsen Grav og kona Randi Larsdt. fra Voksen i Aker.9 barn totalt i boka: Morten Nes, lensmann ØB., Nils Fleskum, Lars, Jens, Aase, Ragna, Kirsti, Kari og Lisbet.

Del dette innlegget


Lenke til innlegg
Del på andre sider
Gjest Ulla Martins

Hej, Berit!Jo, jag har läst det du citerar. Gunders barn har jag något så när reda på, även om det finns en del att fundera på, när det gäller dem också. Gunders barn från det andra äktenskapet tycks ha väntat med att gifta sig till efter faderns död, och då var de inte så unga, och ingen av sönerna övertog gården Haug, som Gunder ägde, utan den såldes till familjen Krefting på Bærums verk.Men det som jag grubblar mest över, är frågan om varifrån Gunder kom och vem som var hans föräldrar. Man kan ju tycka, att folket i bygden måste ha vetat vad han var för en, innan de valde honom till länsman. Men om detta tiger Bærumsboken.Uppgifterna från Familysearch vågar jag inte lita på, så länge de inte har bekräftats från annat håll, eftersom Familysearch inte anger källor. Dessa uppgifter går alltså ut på att Gunder skulle ha varit son till en Helle Hansdatter, dotter till Hans Horni och Ingrid Eriksdatter. I Bærumsboken står det mycket riktigt, att gården Horni i västra Bærum vid mitten av 1600-talet brukades av änkan Ingrid Eriksdatter och Peder Hansen, som då bör ha varit Ingrids son (och bror till den mystiska Helle). Ingenting sägs om en dotter vid namn Helle.Att Gunder var från västra Bærum verkar ganska troligt, eftersom han flyttade dit efter att han hade lämnat länsmansbefattningen.Detta ligger ju långt tillbaka i tiden, så jag kommer kanske inte längre. Men man kan ju hoppas!

Del dette innlegget


Lenke til innlegg
Del på andre sider
Gjest Jon Anjer

Jeg kjenner dessverre ikke foreldrene til Gunder Nilsen Nadderud. Derimot tviler jeg meget sterkt på at han var gift med to søstre. Det var forbudt på den tiden, og hvis han skulle ha hatt noe slags seksuell omgang med søster til den kvinnen han hadde vært gift med ville han ha blitt dømt til døden. Det ble regnet som blodskam!Her er jeg temmelig sikker på at Bærumsboka tar feil! Opplysningen om at Gunder Nilsen var gift med to søstre står bare nevnt i Bærumsboka under Grav (Bærum 1 s. 232), men ikke under Gunder Nilsen (s. 313), der andre kone kalles Lisbet Jensdatter uten at det står hvor hun kommer fra.Hilsen fra Jon Anjer

Del dette innlegget


Lenke til innlegg
Del på andre sider
Gjest Berit Knudsen

Jeg tror ikke det kan være ulovlig å gifte seg med søsteren til sin avdøde kone. Det har jeg sett eksempler på har skjedd.Jeg kan ihvertfall få riktige barn under riktig mor om ikke annet. Fra registerkort over skifter:Grav ØB. 11/9 1695: Karen Jensdt. død, gm. Gunder Nielsen. Barn: Jens 14, Jon 11 1/2, Morten 2, Ellen 7 og Aasse 4.Haug VB. 27/6 1731: Lisbet død, gm. Gunder Nielsen. Barn: Niels, Lars, Jens, Randi, Kirsti og Kari.Haug VB. 13/2 1739: Gunder Nielsen død, gm.? død. Barn: Morten 46, Niels 40, Lars 36, Jens 30, Aase 48, Ragnild 35, Kirsi 28 og Kari 26.Da blir det hver sin mor med barn og til slutt alle de overlevende barna til begge mødrene, og det ser da ut til at Jens, Jon og Ellen fra 1.ekteskap er døde i 1739. Jeg ville heller ikke godtatt det slektstreet i FAmilysearch. Det ser ut som om noen har lagt sammen de som har eid gården og brukere av gården fordi de tilfeldigvis står etter hverandre.Jeg har sjekket i en annen Bærumsbok og der står bygdelensmennfamiliene. Gunder Nielsen kommer bare plutselig inn i bildet der også. Gunder giftet seg jo inn i en slik familie så da var det kanskje ikke så rart at han fikk vervet. Det kan jo hende at bygda visste hvem han var. Antagelig kom han utenfra et sted. F.eks. Buskerud eller Aker. Du må ikke glemme at dette var lenge før de første kirkebøkene for Asker og Bærum, og da kan du ikke vente å finne så mange opplysninger.

Del dette innlegget


Lenke til innlegg
Del på andre sider
Gjest Ulla Martins

Tack skall ni ha! Visserligen är Gunder fortfarande föräldralös i min databas, men nu är det i alla fall riktig ordning på hans barn. Det fanns litet varierande uppräkningar där tidigare.Och för säkerhets skull skall jag sätta ett frågetecken vid uppgiften om hans hustru Lisbets föräldrar. Paul Iversen Vold, som är ett av de färgstarkare inslagen i mitt släktträd, får jag behålla ändå, för jag är släkt med honom på ett annat sätt också. Fast så färgstark var han ändå inte, att han var far till Kari och Lisbet. De var hans sondöttrar.

Del dette innlegget


Lenke til innlegg
Del på andre sider
Gjest Jon Anjer

Reglene om ekteskap i forbudne ledd står bl.a. omtalt i Rogaland historie- og ættesogelags årbok 'Ætt og heim' 1968 s. 156. Her vises det til Norske Lov III, 18 9-4 der det bl.a. heter at: 'En Mand skal holde sig ligesaavel fra sin Hustruis Slægt, som fra sine egne Slægtinge; Og en Qvinde skal holde sig ligesaavel fra sin Mands Slægt, som fra sine egne Slægtinge; Ti ligervis som een ikke maa have sin egen Søster til Egte, saa maa hand ikke heller have sin Hustruis Søstre til Egte: Og ligesom en Qvinde maa ikke have sin Broder til Egte, saa maa hun ikke heller have sin Mands Broder til Egte, og saa fremdelis.'.Loven ble opphevet da Struensee kom til makten i 1770, og da var det lov å gifte seg med avdødes søster/bror. I 1772 ble regelen mot dette igjen innført, men med adgang til å søke bevilling.Det er mange bygdebokforfattere som ikke kjenner til denne loven.Jeg vet ikke det også var mulig å søke kongen om bevilling til ekteskap mellom besvogrede før Struensee. I så fall tror jeg man vil finne kongebrev som gir slik tillatelse.Serien 'Norske kongebrev', der det er utgitt flere bind som dekker 1600-tallet, er en god kilde når det gjelder slektskap. Et eksempel er 1694:164 der en mann fra Telemark får tillatelse til å gifte seg med en kvinne, etter at han tidligere hadde begått leiermål med denne kvinnens tremenning!Hilsen fra Jon Anjer

Del dette innlegget


Lenke til innlegg
Del på andre sider

  • Hvem er aktive   0 medlemmer

    Ingen innloggede medlemmer aktive

×