Gå til innhold
Arkivverket
Gjest hjördis ellenor göransson

[#27283] Emma Karolina - ett mysterium från Ålen?

Recommended Posts

Gjest hjördis ellenor göransson

Söker Uppgifter om Emma Karolina (eller Kristina) Olsson, född den 3 november 1875. Enligt CD:n ”Ministerialregister Jämtlands län” var Emma Karolinas mor Margareta Olsdotter ifrån Konungariket Norge, Aalens prestgjäld. Enligt berättelser från äldre, nu döda, personer var Emma Karolina från Norge. Och sades det att hon med häst och vagn ensam åkte och hämtade sitt arv. Förutom uppgiften i Ministerialregistret så finns kvinnan i en husförhörslängd från Oviken år 1900 tillsammans med Jöns Jönsson och de då födda barnen Alma och Per Georg Den stora frågan är – vad hände med Emma Karolina efter det att tvillingflickorna fötts? Hade Emma Karolina rötter i Norge och Ålen?? Återvände hon dit?? Var Margareta Olsdotter hennes mor?? Emma Karolinas barn var: Alma född år 1986, Emma Karolina är piga i Lövdalen i Jämtland då hon föds. Per Georg, född den 2 augusti 1899 (utvandrade till USA via Canada år 1923) Helga Margareta, född den 3 november 1903 Robert Teodor, född 9 november 1907 (utvandrade till USA, Duluth år 1925) Tvillingarna Ester och Edit födda den 24 juni 1909. Tvillingarna är anmälda födda och införda i kyrkboken med båda föräldrarnas namn. Hjördis Ellenor

Del dette innlegget


Lenke til innlegg
Del på andre sider
Gjest Grethe Flood

Finner en Margrete Olsdatter, f. 1859, i folketellingen 1875 for Ålen, Sør-Trøndelag LenkeGrethe

Del dette innlegget


Lenke til innlegg
Del på andre sider
Gjest Grethe Flood

...men fødselsåret 1859 betyr at hun skulle ha fått en datter i en alder av 15-16 år. Ser av folketellingen for 1875 for Ålen at det er en del som heter Marit Olsdatter, og Marit kan jo muligens ha blitt til Margareta i Jämtland...en mulig / umulig teori??Grethe

Del dette innlegget


Lenke til innlegg
Del på andre sider
Gjest hjördis ellenor göransson

Tack för uppslaget Grethe. Jag har tittat vidare på ”1900-telling for 1644 Ålen” och där finns Margarete Olsdatter med här är hon gift och husmor med fyra barn Länk.Jag undrar om det går att se om denna Margarete var borta från Ålen under någon tid.Om Margarete Olsdatter var Emma Karolinas mor så måste hon ha lämnat dottern i Sverige – kanske som fosterbarn, eller …Går det någonstans att se när Margrete konfirmerades?Och var kan man hitta Margretes dödsdag?Finns det dokument där man kan se vilka som hade arvsrätt i ett dödsbo???Väntar med spänning på fler uppslag som kan lösa mysteriet/hjördis ellenor

Del dette innlegget


Lenke til innlegg
Del på andre sider
Gjest Arnstein Rønning

Jeg ender også opp med Margrete Olsdatter f 1859, men folketellingen ble avholdt 3. januar 1876, så da burde Emma vært nevnt, med mindre hun er blitt satt bort. Det er jo godt mulig dersom mora var så ung.

Del dette innlegget


Lenke til innlegg
Del på andre sider
Gjest Arnstein Rønning

Er Emma født i Sverige? Står det ikke hvem som var far til Emma?

Del dette innlegget


Lenke til innlegg
Del på andre sider
Gjest hjördis ellenor göransson

Tack Arnstein Rønning – jag blir så glad när någon visar intresse. CD:n ”Ministerialregister Jämtlands län” är den enda källa jag har. De uppgifter som finns där är:Födelsedatum: 1875-11-03 (det stämmer med det datum som anges då barnen föds)Namn: Emma KarolinaFar: Ingen uppgiftMor: Margareta OlsdotterHemort: Aalen, Norge Arkiv: Rätan i Jämtland Anmärkning: Modern: kringresande kvinnopersonen Margareta Olsdotter ifrån Konungariket Norge, Aalens prestgäld.Jag har tittat i Arkions bilddatabas över födda i Rätan men hittar ingen Emma Karolina. Inte heller i Husförhörslängder eller de folkräkningar som finns tillgängliga.Bor i Bohuslän så arkiven i Jämtland ligger inte så nära till. Mitt närmaste hopp är att det finns källor att nå via datorn – eller att någon kan sitta inne med uppgifter att dela med sig av. Hoppfulla hälsningar från hjördis ellenor

Del dette innlegget


Lenke til innlegg
Del på andre sider
Gjest Arnstein Rønning

Slik jeg tolker opplysningene dine, så ser det ut til at hjemstedet (hemorten) til både Emma og mora hennes er Ålen - eller tar jeg feil?'Ministerialregister' - hva er det? Er opplysningene du har derfra lagt inn der i forbindelse med fødselen? Er hun født i Sverige - i Rätan? Hvis ikke, så får vi håpe at noen kan slå opp i kirkebok for Ålen 1875...

Del dette innlegget


Lenke til innlegg
Del på andre sider
Gjest hjördis ellenor göransson

'Ministerialregister' är ett register över födda, vigda, döda och flyttade personer i Jämtlands län. I vissa fall är uppgifterna från husförhörslängder. Registret omfattar 300 000 personer. Av den information som ges kan jag inte vara säker om Emma Karolina är född i Sverige eller Norge.Men, om modern är Margareta Olsdotter, f 1859, är det väl tänkbart att hon gav sig av hemifrån för att föda barnet.Berättelserna om att Emma Karolina var från Norge kan ju också betyda att modern bodde där. Det har tydligen alltid varit något mystiskt med denna kvinna. Min svärmor berättade just i telefon att det även sades att Emma Karolina var prästdotter.Finns det något där det antecknas om någon lämnar församlingen under en period??hjördis ellenor

Del dette innlegget


Lenke til innlegg
Del på andre sider
Gjest Leif Kåre Solberg

Jeg ville legge vekt på anmerkningen i kirkeboken: ” Modern: kringresande kvinnopersonen”. Det tyder sterkt på at hun var av reisende slekt, dvs. tater. Disse slektene er i liten grad fanget opp av folketellingene, og det gjelder både Sverige og Norge. Videre regner en med at de reisende slektene i Vest-Sverige og Øst-Norge i hovedsak var felles for landene, dvs. at de mer eller mindre regelmessig reiste, og fikk barn, i begge land. Barna deres ble imidlertid nesten alltid døpt og er følgelig registret i kirkebøkene. I prinsippet gir også kirkebøkene informasjon om inn og utflytting av sognet. Kirkebøkene for Ålen er imidlertid ikke digitalisert, så det kreves gjennomgang av mikrofilmene. Disse mikrofilmene er tilgjengelige og kan bestilles ved norske offentlige bibliotek. For deg som bor i Grebbestad ville vel det enkleste være å bestille dem gjennom biblioteket i Halden. – Men vær oppmerksom på at fødestedet som de reisende har oppgitt ved senere begivenheter, ikke nødvendigvis er riktig. I dette taterperspektivet er jeg tvil om at Margrethe Olsdatter, f. 1859, kan være rett person. Rett nok var det en løpende rekruttering til det reisende miljøet fra bofaste bønder, men sannsynligheten for at en bofast familie skulle ”avgi” en ung datter til dette miljøet var likevel meget beskjeden (bare ca 1500 fanter på landsbasis, hvorav de fleste hadde generasjoners bakgrunn i miljøet). Foreldrene til Margrethe Olsdatter, f. 1859, var meget bofaste. Begge var født i Aalen og hadde bodd der siden. I 1845 fikk de sønnen Anders, døpt 2.11.1845 i Aalen. Denne stabiliteten taler mot at de var foreldrene til den aktuelle Margrethe Olsdatter. Du skriver at ” om modern är Margareta Olsdotter, f 1859, är det väl tänkbart att hon gav sig av hemifrån för att föda barnet.” Nei, det tror jeg er nærmest utenkelig. På den tiden var nærmere halvparten av førstefødslene i Norge utenfor ekteskap, og skammen som måtte være forbundet med det, var til å leve med for allmuen. Se Eilert Sundt: Om Sædelighetstilstanden. Noe annet var det med embetsmanns og andre kondisjonertes døtre, hvor skammen var mye vanskeligere å leve med, og vi vet om tilfelle hvor døtrene reiste utenlands for å føde i dølgsmål. Det er likevel grunn til å tro at selv i de kondisjonerte klassene, vil jeg tro at dette var unntaket, og uansett utgjorde slike tilfelle svært små tall på landsbasis. Våre forestillinger om den datidige herskende moral henger selvsagt sammen med at det var de kondisjonertes tanker om moral som var de herskende (offisielle) tankene. Disse tankene er videreformidlet til oss ikke minst gjennom de litterære beskrivelsene som var basert på denne overklassemoralen. Uten å ha noen nærmere holdepunkter vil jeg være tilbøyelig til å anta at beretninger om at hun var ”prästdotter” bør avskrives som familiemyter. Med vennlig hilsen Leif Kåre

Del dette innlegget


Lenke til innlegg
Del på andre sider
Gjest Leif Kåre Solberg

Om det likevel, i strid med mine formodninger, likevel skulle ha dreid seg om en kondisjonert kvinne som reiste til Jämtland for å føde sitt barn, Emma Karolina, i dølgsmål, forsterker det du skrev i første innlegg: ” Och sades det att hon med häst och vagn ensam åkte och hämtade sitt arv” inntrykket av familiemyter. Dette forutsetter at den bortsatte datteren skulle ha opprettholdt forbindelsen med familien, slik at hun blir orientert om foreldrenes død, og ikke nok med det, hun skulle angivelig ha fått en arv som hun etter datidens lovverk ikke hadde rett til. Hvis den første delen av den antatte familiemyten skulle være riktig, bør du ikke se bort i fra at moren ikke oppga sitt rette navn og fødested. – Da blir hun i så fall svært vanskelig å finne. Fortsatt vennlig hilsen Leif Kåre

Del dette innlegget


Lenke til innlegg
Del på andre sider
Gjest Magne Nesvold

Jeg har sjekket bygdebøkene for Ålen, og det er ikke nevnt at den Margrethe Olsdatter som det henvises til i tidligere innlegg (bl.a. innlegg 5) skulle ha fått en datter utenfor ekteskap. Så da må man kanskje lete etter andre mulige kandidater? Kirkebøkene for Ålen bør nok kanskje sjekkes for å få klarhet i situasjonen.

Del dette innlegget


Lenke til innlegg
Del på andre sider
Gjest hjördis ellenor göransson

Leif Kåre Solberg reagerar i sitt inlägg på ”kringresande kvinnoperson”. Jag har också tänkt i samma banor. Men, kringresande kan även betyda att hon just då inte hade skaffat fast bopunkt – eller inte ville uppge den. Det fanns ju vid den här tiden en del kringresande förutom tattare: de som drev handel och även exempelvis hantverkare, som sökte upp arbeten där det fanns (dessa var oftast manspersoner).Barn utanför äktenskapet var ofta förekommande bland allmogen även i Sverige. Men, om jag ska hålla kvar tanken på Emma Karolinas norska bakgrund. Kan det vara en möjlighet att det var ”fel” far – så att hans släkt krävde att modern skulle åka bort och föda barnet?Och så några frågor: Hade ett barn, i detta fall Emma Karolina, inte ens laglig rätt att ärva sin mor?Magne Nesvold skriver att kyrkboken för Ålen borde kontrolleras – är det någon som har adress, telefonnummer eller mail-adress till Ålens församling?Jag ska söka andra vägar också men kan inte helt ge upp den norska bakgrunden. Tack alla ni som kommer med synpunkter och förslag/hjördis ellenor

Del dette innlegget


Lenke til innlegg
Del på andre sider
Gjest Leif Kåre Solberg

Jeg er enig i at formuleringen: ”kringresande kvinnoperson” kan gi rom for flere tolkninger som må settes inn i og vurderes mot den datidige kontekst. Jeg kjenner kanskje ikke godt nok nyansene i svenske presters språkbruk og undertekster. En norsk prests tilsvarende formulering ”omreisende kvinneperson” ville jeg imidlertid oppfatte som relativt entydig. Underteksten ville være: kvinne som tilhører de ”omreisende”, dvs. fant eller tater som ble brukt synonymt. Nettopp fordi betegnelsen: ”omreisende” var en innarbeidet omskrivning for ”fant”, ville en normalt språkbevisst norsk prest ha funnet en annen formulering om han hadde ment noe annet. Dette signalet om at det dreide seg om ”fant”, forsterkes ytterligere ved at presten ikke bruket betegnelsen ”kvinne”, men ”kvinneperson”. I uttrykket ligger det, etter mitt skjønn, en bevisst sosial avstandtagen. En norsk prest ville med dette spille hen på personer som levde som fanter/tatere, uavhengig av deres etniske bakgrunn. Han ville brukt betegnelsen for ”djupt resande” som det heter i dagens svenske debatt eller ”storvandrere” som Eilert Sundt kaller dem, dvs. folk av romano-slekter og han ville brukt samme for fattigfolk av etnisk norsk opphav på ”fantestien” – ”meltravere”. Når det gjaldt omreisende håndverkere, er det riktig at var tradisjon for at faglærte håndverkere, svenner (gässeller), reiste rundt som ett ledd i videreutdanningen. Disse var imidlertid, med få unntak, enslige menn. Ved siden av dem var det en rekke ufaglærte mer eller mindre nevenyttige personer som reiste rundt på bygdene og tilbød sine tjenester og titulerte seg som: vipesnekkere, kjeleflikkere, kammakere, blikkenslagere, osv. Grensene mellom fant og omreisende ufaglærte håndverkere kunne kanskje være noe flytende, men i hovedsak ble de, av samtiden, alle betraktet som fant (som i gammelnorsk og opp mot 1900-tallet betød: reisende). Tidligere tiders tabuforestillinger om rene og urene yrker hadde fortsatt et visst gjennomslag. Det åpnet yrkesnisjer for de reisende som rakkere og ikke minst som hestegjellere (hästskärare – eller dyrleger som de begynte å kalle seg både i Sverige og Norge). Når det gjaldt handel vil jeg tro at det var en betydelig gruppe som drev omførselshandel uten å bli betraktet som fant/tater. Vannskillet mellom hva som ble oppfatte som fant/tater eller ikke, var imidlertid hvorvidt kone og barn ble igjen hjemme på det faste bostedet mens mannen var ute på yrkesreise, eller om familien fulgte ”håndverkeren”/handelsmannen på reisene. Hvis Margareta Olsdotter reise sammen med en ”håndverker”/handelsmann, er poenget i så fall at han/de hadde med seg familie hvor hun utgjorde en part: den ”kringresande kvinnoperson”. Du spør: ”Kan det vara en möjlighet att det var ”fel” far – så att hans släkt krävde att modern skulle åka bort och föda barnet?” Ja, slike konkrete tilfelle kjenner vi, men i et slikt tilfelle ville hun neppe vært ”kringresande”, hun ville ”ha resad” fra f. eks. Aalen. Barn født utenfor ekteskap hadde normalt hverken navne- eller arverett etter faren inn til de ”Castbergske barnelover” ble vedtatt i 1915. Unntaket var hvis faren lyste barnet i ”kull og kjønn”, dvs at han ved en tinglyst erklæring påtok seg farskapet (ble også anvendt ved adopsjon). Da kunne barnet få halv arvelott, dvs. arve halvparten av et ektefødt barn. Denne adgangen til offisielt å påta seg farskapet med påfølgende arverett, har historisk rot i norrøn rettsforståelse, jfr. Gulatingsloven. Frem til 1915 var lovgrunnlaget for både manglende arverett og for å lyse i ”kull og kjønn” Christian V's Norske lov fra 1687. Som et kuriosum kan nevnes at odelsloven, inn til endringen i 1975, ikke ga barn f.u.e. odelsrett, med mindre faren hadde lyst det i ”kull og kjønn”. Denne regelen gjelder fremdeles for dem som er født før 1. januar 1965. Bare barn f.u.e. som er født denne datoen, har automatisk odelsrett etter faren og farsslekten. Hvis det er riktig det som sies i familien om at ”hon med häst och vagn ensam åkte och hämtade sitt arv”, så må det, om det er farsarven det er tale om, bety at faren lyste datteren i kull og kjønn. Både denne tinglysningen og skifteoppgjøret skal i så fall finnes på statsarkivet. Det samme gjelder eventuell morsarv som hun ville ha hatt rett til, også her kan det foreligge et skifte. Jeg ser ingen grunn til at du skulle gi opp den norske bakgrunnen - hverken helt eller delvis. Magne Nesvold har alt begynt å sjekke kirkebøkene for Aalen, men det er ikke uventet at han ikke finner Emma Karolinas fødsel der; det er jo dokumentert at hun ble født i Jämtlands län? Det som eventuelt kan finnes der er fødsel, konfirmasjon, vaksinasjon etc. for en annen Margareta Olsdotr enn hun som er født i 1859. Jeg minner om at kirkebøkene fra Aalen ikke befinner seg fysisk på Aalen, og at du får tilgang på filmkopier av dem på nærmeste bibliotek over norskegrensen. Du skrev i det første innlegget: ”Emma Karolina (eller Kristina) Olsson, född den 3 november 1975. (...) Emma Karolinas barn var: Alma född år 1986 (...)” Jeg antar at dette beror på to feil i årstall. Du har senere rettet 1975 til 1875, men du bør vel rette også 1986 til 1896? Med vennlig hilsen Leif Kåre

Del dette innlegget


Lenke til innlegg
Del på andre sider
Gjest hjördis ellenor göransson

Ett mycket intressant inlägg Leif Kåre – det tar mig dock lite tid att läsa och förstå allt. Det är tur för oss nybörjare att det finns sådana som kan ämnet och som delar med sig av kunskapen.Naturligtvis ska båda felskrivningarna på födelseår rättas till:Emma Karolina (eller Kristina) Olsson, föddes den 3 november 1875 och dottern Alma föddes år 1886. Så nu är vi på rätt århundrade med både mor och dotter.Går det att låna mikrokort från Norge till ett svenskt bibliotek?Finns det annars någonstans förteckning över kort som man kan köpa?Men vänlig hälsning/hjördis ellenor

Del dette innlegget


Lenke til innlegg
Del på andre sider
Gjest Leif Kåre Solberg

Jeg ser at vi nå har fått riktig århundre på Almas fødsel, men det kan vel neppe stemme at moren Emma Karolina var 11 år du hun fødte datteren Alma? Så vidt jeg vet har det vært mulig å låne, og til dels også å kjøpe, filmkopier av en del av de aktuelle kildene. Disse vil dels ligge på filmkort, mikrofiche, dels på filmruller som krever hver sine forskjellige leseapparater. Snakk med biblioteket om dette. Det er vel så at svensker i mindre grad enn nordmenn er vant med å forstå nabolandenes språk. I tillegg er det sikkert også forhold ved norske samfunnsinstitusjoner som kan virke fremmed. Du får bare spørre hvis det noe du lurer på.

Del dette innlegget


Lenke til innlegg
Del på andre sider
Gjest Heidi C. Huitfeldt

Kom akkurat over at Holtaalen mangler i 1865-tellingen, se 'Mangler i tellingen' her LenkeHeidi

Del dette innlegget


Lenke til innlegg
Del på andre sider
Gjest Jon Stolpnessæter

Jeg var en tur innom biblioteket i dag, blant annet for å se om jeg fant den forsvunne Emma Karolina. Det gjorde jeg ikke. Hadde ikke altfor god tid, men jeg kunne ikke finne noen som passet med dette i kirkebøkene for Singsås, Haltdalen og Ålen, som alle tilhørte Holtålen prestegjeld på den tiden. Da sjekket jeg slutten av 1875 og begynnelsen av 1876 spesielt, men uten resultat. Det var heller ingen andre født 3. november 1875 så vidt jeg kunne se. Skummet gjennom 1874 og 1876, og den eneste jeg kunne finne med noe i nærheten av det navnet var Emma Christine, født 21 mars 1874 i Singsås, med foreldre: Jernbanearbeider Petter Johan Svendsen og hustru Berit Larsdatter Aunbak.Jeg gikk ikke systematisk til verks for å finne noen Margareta Olsdatter som kan ha født et barn i det aktuelle tidsrommet.Mvh Jon

Del dette innlegget


Lenke til innlegg
Del på andre sider
Gjest hjördis ellenor göransson

Tack Jon Stolpnessæter och alla ni andra snälla som hjälper mig i mitt sökande.Nu har jag fått fram lite nya uppgifter om min Emma Karolina. Emma Karolina hade sex syskon. Av dessa syskon finns det antecknat att en syster Anna Agata fick attest för att flytt till Ålen 1901. Anna Agata var född 3/2 1884.Ole Olsen född 18/1 1879 har otydliga uppgifter i kyrkböckerna samma år (1901). Det är inte uteslutet att även han flyttade till Ålen.En annan bror Fritiof Albin, född 11/12 1889, försvinner från kyrkböckerna vid samma tid Och anges år 1922 fortfarande som obefintlig. Jag har inte haft möjlighet att kontrollera längre fram.Emma Karolina själv dog i Sverige 17/9 1924.Vid 1900 års folkräkning finns Ole, Anna Agata, Hilde och Frithiof med som barn till Per Olsson född 16/2 1846 i Norra Råda, Värmland.Margareta Olsdotter, Emma Karolinas mor, är svår att få något fäste på hon förekommer varken i husförhörslängder eller folkräkningar.Enda uppgifterna om Margareta Olsdotter, Emma Karolinas mor, finns i samband med barnens födelse. Enligt uppgifter i dessa sammanhang ska Margareta vara född 1850.Margareta Olsdotter nämns när första barnet Anna Margareta föds, som torpardotter från Ålen (Trondheim). 1875, när Emma Kristina föds, nämns Margareta som kringresande kvinnoperson från Ålen, Norge. År 1979, när Petronella föds, som arbetskvinna från Råda i Värmland, 1884 och 1986 som piga och arbetskvinna från Ålen, Norge.Med fortsatt hopp och hälsningar/hjördis ellenor

Del dette innlegget


Lenke til innlegg
Del på andre sider
Gjest Jon Stolpnessæter

Muligens har vi noe her som kan være et skritt i riktig retning?I folketelling for Ålen 1900 finner vi en pike Anna Pedersdatter som tjener på gården Grytbak, født i Sverige 1884. Husfar er John Olsen, f. 1851 som driver som 'Bager og lidt jordbrug'.Videre slår jeg opp i bygdeboken 'Ålen' av A. Reitan 1936 for plassen 'Grønn', gårdsnr. 12 bruksnr. 7, under Grytbak og finner følgende: 'Den første busitter der var Ole Olsen Stene. Han fikk av Grytbaks eier omkring 1860 lov til å sette op en stuggubygning på skoggrunn under Grytbak ved Stensli stasjon. Ole var skomaker. Han var gift med Ingeborg Jonsdtr. Rønningen. Hennes far var Jon Hansen Nesgård, og mora Kari Ellingsdtr Rønningen. Hun blev gift til Sveet i Holtålen. Ole og Ingeborg tenkte å reise til Amerika, og de var nærmest reiseferdige da Ole falt ned i en kjeller og brakk den ene foten. Således blev det ikke noe av reisen. Ole og Ingeborgs barn: 1) Margrete g. m. Per Olsen fra Sverige, 2) Ola g. m. Gunhild Skjølberg, 3) Jon, 4) Erling, 5) Anders, 6) Karen Marie. De tre siste døde i skarlagensfeber og blev begravd samme dag. - Etter Oles død overtok sønnen Jon eiendommen. Han hadde i mange år budd i Sverige hvor han gikk i bakerlære. Han bygde sig bakeri og kjøpte en del skoggrunn fra Grytbak og fikk eiendommen fradelt. Han dyrket den kjøpte grunn. Da Jon var død, blev eiendommen overdratt til hans søsterdatter Anna Olsen [skal være Persen?]. Hun var gift med Halvor Øverhaug. Halvor døde i sin beste alder og etterlot sig datteren Beret. - Eiendommen fikk navnet Grønn da den blev matrikulert, og familien tok dette navn som familienavn'.Her har vi i hvert fall en Margrete Olsdatter, gift med Per Olsen fra Sverige, og jeg kan ikke finne igjen disse i folketellingen for Ålen 1900. De har derfor sannsynligvis flyttet ut. Videre finner vi igjen en Anna Pedersdatter født 1884 i Sverige som må være datter til Margrete og Per, da denne Jon Olsen kun hadde en gjenlevende søster. En annen ting er at Anna i bygdeboken har etternavnet 'Olsen' som vel også Emma Karoline var oppført med?Det har kommet nye bygdebøker for Ålen på 90-tallet, og der står det kanskje mer utfyllende om familien. Jeg har dessverre ikke disse, så kanskje noen andre har mulighet til å gjøre et lite oppslag?Mulig jeg er på villspor, men det kan være greit å få det sjekket ut.Mvh Jon

Del dette innlegget


Lenke til innlegg
Del på andre sider
Gjest Astrid Ryen

Dette er utvilsomt et interessant spor!Jeg har på hjem lån den nye Ålenboka. Så mye nytt er det ikke der i forhold til i den gamle. Først og fremst er det årstall (sparsomt med det i den gamle). Jeg gjentar navnene på personene nevnt i forrige innlegg med årstall:Ole Olsen Stene, født 1822, død 1895, gift 1850 med Ingeborg Jonsdatter Rønningen.Barn:MARGRETE, født 1850, gift med Per olsen fra Sverige.Ole, født 1854, gift med Gunnhild Andersdatter Schjølberg.JON, født 1856, bodde en tid i Ångermanland, døde ugift i 1906.Tre barn (nevnt i forrige innlegg) døde som små i 1872.Jons søsterdatter ANNA nevnes ikke med navnet Olsen i den nye Ålenboka. Hun kalles Anna Grønn (etter navnet på plassen), født 1884 i Sverige, død 1967 i Ålen, gift med Halvor Hansen Øverli (1882 - 1917). Hun kom som nevnt i innlegg som husholderske til sin onkel som drev bakeri. Anna Grønn drev en kafé som lå like ved Stensli stasjon. Anna og Halvor hadde en datter Berit (1909 - 1962)som ikke ser ut til å ha vært gift.

Del dette innlegget


Lenke til innlegg
Del på andre sider
Gjest Astrid Ryen

Lenke til folketellingen 1900: LenkeTil Hjørdis:Peder Ingebrigtsen Løberg kjøpte Grønn (Grytbakk i folketellingen) etter at Anna døde. Han var visst ikke i slekt med foregående eiere. Etter hans død overtok brorsønnen. Hvis du oppgir din e-post adr., kan du få vite hvem som bor på Grønn idag, i tilfelle du vil kontakte dem.

Del dette innlegget


Lenke til innlegg
Del på andre sider
Gjest hjördis ellenor göransson

Tusen Tack för alla svar jag fått.Det verkar som om mycket sammanfaller. Margaretas födelseår. Och namnet Ole som Margaretas första son fick. Om detta stämmer helt ut så har jag ett mysterium mindre - och det här är i så fall en stor lyckodag. Astrid Ryen här kommer min e-postadress: hjordis@gotanet.comMed tacksamma och vänliga hälsningar/hjördis ellenor

Del dette innlegget


Lenke til innlegg
Del på andre sider
Gjest hjördis ellenor göransson

Astrid Ryen nämner (i inlägg 22) att Margarete är gift med Per Olsen från Sverige. Finns det någon uppgift om att Margrete och Per bott någon tid i Norge? Och, om de bott där – vilka år i så fall?Vänlig hälsning/hjördis ellenor

Del dette innlegget


Lenke til innlegg
Del på andre sider

  • Hvem er aktive   0 medlemmer

    Ingen innloggede medlemmer aktive

×

Viktig Informasjon

Arkivverket bruker cookies (informasjonskapsler) på sine nettsider for å levere en bedre tjeneste. De brukes til bl.a. skjemaoppdateringer og innlogging. Bruk siden som normalt, eller lukk informasjonsboksen for å akseptere bruk av cookies.