Slektforbindelse mellom Tolsby i Rakkestad og Søgård i Øymark 1600 tallet med forbindelse til Sverige ?

[Rita Hole]

Kan det være noen slektsforbindelse med Eskildsenbrødrene, Ingemund nevnt 1647 og Rasmus nevnt 1664 på Tolsby i Rakkestad og noen flere og Tord Arildsen og faren Arild Tordsen, Søgård ? Disse er nevnt i Domboka i Sverige. Tord er nevnt med navnet, Tool.

Det er litt uforstålig dette.

Må nesten lese nedover.

 - Legger ved orginalen fra Domboka, men ser ut som bildene ikke virker !?

 

Kan Tooll Nilsson her være feilskrevet for Tooll Arilsson ?

 

Dombok 1653-1654, 5 juni Göta Hovedrett Värmland,Nordmark, Silbodal.

 

 

”Näst forekom Tooll Nilsson ( Arilsson ?)  i Sögården i Ödemark socken (Norge) och fordrade av sal: Arne Nilsson i Backa arvingar 12 riksdaler som restade på de 20 riksdaler hans sal: fader hade honom Arne sänt till att ransonera bemälte Tooll med efter därpå var ej sedan han kom tillstädes betalt mer än ett skeptb. järn om 8 riksdaler. Därtill svarade Biörn Gudmundsson som hadde fått salig Arnes efterleverska, att det skulle vara allt clarerat och där på förmodeligen finna skäl hemma i hans hustrus gömmor och eljest levandes vittnen, som nu ej voro för handen. Varföre fanns för gott att om han Biörn kan det bevisa  skall Tooll vara därmed tillfrids , var och icke, så skall han vara obligerad till att svara allenast til 6 rdr men det övriga kvittas uti det omak, resa och omkostnad, som salig Arne hade giordt för Toolls skull". 

 

Arne Nilsson var länsmann.

 

 

Fra tinget 1655 i oktober: ”Näst kom för rätten Ingemund Eskilsson i Tholsbyn i Rackestad socken (Norge) och fordrade sex riksdaler av sal. Arne Nilssons i Backa efterleverska och arvingar på Tool Arilssons vägnar i Siögård i Ödemark socken efter 1654 års den 5 juni ting avskedt, efter hon icke kunde bevisa därpå vara mer betalt än ett skep,,, järn om 8 riksdaler som då likväl förmentes, när domen fältes skola finnas ibland bemälte Arne Nilssons handlingar. Bemälte salig Arnes efterleverskas man Biörn Gunmundsson bekände sig hava sökt efter brev och intet funnit några utan kunna med vittnen nämligen kyrkoherden wällärde herr Lars i Silbodal erhålla, att Tool hade ingen rätt till att fordra någon penning av honom, varpå bemälte herr Lars betygade, att en gång voro bemälte Tool och hans fader Arill Toolson hos honom, medan han bodde i Kyrkerud och då hördes intet annat när de kommo till tals om den saken än att Arill icke ville hava några penningar igen utan sade om det hade varit hundrade riksdaler skulle han intet anse det , jämväl ock Tool, att det skulle icke vara därmed gjort utan bliva med allt gott förbättrat, efter såsom Arne hade gjort sig så mycken omak att uppsöka honom Tool, nämligen tvenne resor till Åmål och en gång till Carlstad förrän han fick spaning på honom, att han tjänte hos Mr Lars Bellichrum i Philipstad. Sedan berättade bemälte Arnes efterleverska Cicilia Persdotter att de skulle vara sänt Arill med drängen Harald Persson, som tjänar i Rud i Arvika socken till Wång i Fågelvik socken, där Tool skulle komma med hennes mans salig Arnes ciuttentz på 20 rdr och …..stning på Hemming Hansson i Fredrikstad. Varföre emedan bemälte Harald Persson icke var nu för handen. Ty uppsattes härmed till nästa Jösse härad ting, dit han Harald skall bliva stämd och edeligen avhörd.”  

(May Jonsson )

 

Mr Lars Bellichrum er Kyrkoherden Laurentius Thoreri Billichius i Filipstad 1640-1648

 

 

Mangler den siste delen !

 

Detta är från nordmarks härads dombok år 1655 bild 102 sidan 196

"Sedan kommo Ingemund och Oluff Eskilssöner ifrån Norge och ville vinna igen sina arvsparter uti halva Upprand i Fågelvik socken, som dem var tillfallen därsammastädes. Men efter samma delar voro avlösta dem, så väl som Anders och Rasmus, deras bröder, utav Joen Eskilsson, och Halsten Eskilssons barn för 52 rd och en häst om 8 rd i värde, och 7 rd i övergåva år 1638 om Michaelis och sedan fastebrev därå givit den 16 maj 1641. Därföre kändes deras klagan alldeles kraftlös." 

 

Landskapshandlingar: 
(Riksarkivet 1530-1630 Räkenskaper, tiondelängder och jordeböcker, där man ser varje hemmans storlek och vad som skall betalas i utskylder/räntor till kronan; Tyvärr är det sällan namn på personer i hemmanet men man ser vilka personer i kronans tjänst som uppbär räntorna som sin lön) 
1605 Eskil i Upprann bland flera andra har satt sitt bomärke vid en räkenskapsredovisning. Det är ett x förbundet med vågrät linje mellan övre staplarna och med små slängar riktade mot vänster nertill på de nedåtgående staplarna ”en gubbe utan huvud som promenerar åt vänster” 
Från domböcker: 
1632 aug Uppbud 2:a ½ gård av Joen Eskilsson ibid och 1/9 i andra halva Upprann av densamme 
1648 aug. nämndeman Joen Eskilsson i Upprand död bliven, en ny nämndeman tillsätts. Nämndeman 1632, 1634, 1636,1637,1638 

(May Jonsson)

 

Rita