Ole Svendsen Holm, født. ca. 1677, Herjedalen

[Hanne W. Ringseth]

Er det mulighet for å finne ut hvem foreldrene er og hvilket sted han kom fra i Herjedalen? I bygdeboken bind,1 for Støren er han nevnt på side 214. Ble gift 1709 med Kari Olsdatter, også hun ville jeg gjerne visst mer om. de ble bosatt på gården Bjørgen og fikk 7 kjente barn: Karen, f. 1710, Jens, f. 1713, Ole, f. 1716, Gjertru, f. 1719, Elias, f. 1720. Siri, f. 1723 og Peder f. 1725. De er også kjent med navnet Bjørgen.

 

Endret Februar 3, 2018 av Hanne W. Heen

[Grethe Flood]

10 minutter siden, Hanne W. Heen skrev:

Ble gift 1709 med Kari Olsdatter,

 

Giftermålet til høyre? - 24. søndag e. trefoldighet 1709 = 10.11.1709 (http://www.morchslaegt.dk/bauers/kal_10a.htm)

Sør-Trøndelag fylke, Støren i Støren, Ministerialbok nr. 687A01 (1690-1746), Kronologisk liste 1709, Side 66
https://media.digitalarkivet.no/view/16236/69

[Grethe Flood]

????

Sør-Trøndelag fylke, Gauldal, Skiftekort (1723-1791), Skifteprotokollside, Side 181
https://media.digitalarkivet.no/view/77799/181
Permanent bildelenke:  
 

[Hanne W. Ringseth]

Tusen takk skal du ha, om jeg tyder det rett skal da Kari være født Bjørgen. Men det siste bildet med skifterapporten forstår jeg da ikke, kan det være samme familie?

 

[Olav Bonesmo]

Hallo Hanne.

Snedig at en med røtter på Soggemoen møtes med en Heen som har fellespunkt med"min" Ole Svendsen fra Holm i Herjedalen. (Min farslinje)

Jeg har en god del om Ole Svendsen, og med forbehold om at jeg ikke har etterprøvd arbeidet til Frans Jernankar  så har han sporet anene til Ole Svendsen til Olof Olofsson Holm, f. ca. 1545.

Det dreier seg om såvidt mye stoff at det blir i overkant mye å ta det i dette forumet, men får jeg din e-postadresse så kan du få det jeg har samlet. Min e-post er olav.bon@online.no.

Olav Bonesmo.

[Hanne W. Ringseth]

Hei og tusen takk for det Olav Bonesmo. Skal sende deg en email i morgen formiddag og legge med det jeg har om etterkommere av Ole Svendsen, da får du vår linje :) Mvh Hanne

[Olaf Larsen]

6 timer siden, Hanne W. Heen skrev:

Men det siste bildet med skifterapporten forstår jeg da ikke, kan det være samme familie?

 

Kvinner var umyndige, og når ektemannen døde, ble det opprettet en verge for henne. Midt på bildet ser du at den oppnevnte Laugværgen for enken er Olle Svendsen Bjørgum.

Endret Februar 4, 2018 av Olaf Larsen

[Per Morset]

Smelter og "sågare" ved Ljusnedals bruk,
Kjøpte i 1697 Sven- Erstorpet av Jon Messlinge, etter å ha byttet bort huset sitt, som lå "väst på gruvbacken", til presten Olof Drake.
1 1693 ble den "qvicke och snälle" smelteren Olof Svenson Holm oppmuntret til å utdanne seg til garmaker, men så seg ikke råd til dette.
Rømte i 1699 til Støren i Norge, sannsynligvis etter å blitt idømt bot for å ha forlatt smelteovenen for å gå hjem og spise. Broren Erik kjøpte da huset hans.

Referanser:
Erik J. Bergström: Bruksanvisning. Ljusnedals bruk och dess torpare genom 200 år. Stockholm 2004

 

Faren var Sven Olofsson Holm, født ca. 1635, muligens i Hede, død etter 1711 i Ljusnedal, Härjedalen. Morens navn har jeg ikke. Jeg er etterkommer etter an annen av sønnene deres, Jon.

 

Mer om Sven Olofsson og Holm-familien fra mine notater:

Arbeider ved Ljusnedals Bruk fra starten i 1686, ble da ansatt som "sågare".
Var også en dyktig snekker, et arbeid han ble sysselsatt med i perioder da det ikke var saging.
1690 b. på "bruksbacken" i Ljusnedal, hadde slått ved elva, ryddet ved Täfån. Hadde 4 kyr, 1 hest, 1 okse og 4 geiter.
1692 nevnt som "Brukz Swarfare" ved Ljusnedals bruk.
Også nevnt som byggmester og sagmester.

Fungerte som klokker og holdt bønnestunder.
Fremmet i 1693 krav om lønn for dette overfor bergmesteren, men fikk til svar at dette måtte "kyrkoherden" svare for. Holm ytret da: "Det vore fåfängt att vänta någon hjälp af honom." På bergsting et par år senere lovet hver husholdning å avstå 2 øre til avlønning for klokkeren Holm.

1696 nevnt under "kolare och körare" i mannskapslistene. Samme år er han også nevnt som sågmestare og klockare.
Besetning på Svarvartorpet april 1696: 1 häst, 1 oxe, 5 kor, 1 stut.
Bygde 1697 kvern i Tävån.

"Klockervoldsgården historia kan delas i två delar. En första del som handlar om den tid Ljusnedals församling var en enda fastighet och gården var arrendetorp under Ljusnedals Bruk. Närheten till bruket och herrgården gjorde att den ofta fungerade som bostad för inspektorer, bokhållare, jägmästare eller andra högt uppsatta tjänstemän vid bruket. Den benämns emellanåt "inspektorsbostaden". Den andra delen skulle således då handla om tiden som statligt arrendetorp då gården fick den utformning som den har än idag. Tidsmässigt får vi tillbaka till  senare halvan av 1600-talet för att hitta ursprunget i den första delen, medan den andra delen börjar med statens övertagande av Ljusnedals Bruk 1894.

Släkten Holm.

Den som först tog gården i besittning var en man som hette Sven Olofsson Holm. En mångkunnig man som var med bland de första som kom till platsen för att bygga upp Ljusnedals Bruk. På den tiden var stället inte någon gård utan ett litet torp, ett torp som tidigt gick under benämningen "Svarvaretorpet" efter "Sven Svarvare".

Emellertid, redan när han anlände till bruket hade han en stor familj och där ibland även vuxna barn.  En familj som fortsatte att växa så snart nog behövdes ytterligare utrymme varför man i anslutning till det ursprungliga torpet odlade upp ytterligare ett torp. Svarvartorpet bestod därmed redan tidigt egentligen av två torp.    

Sven Olofsson Holm var en mångkunnig man och benämndes såväl byggmästare som svarvare, sågare och sexman (en ordningsman som hade hand om uppbörd och räkenskap). Enligt Erik J Bergströms "Bruksanvisningar" hade Lorentz Backman, bok- hållaren vid bruket, fått i uppdrag att skaffa fram en kunnig person som kunde vara med och lägga grunden till den hytta m.m. som skulle uppföras.   Det ligger nära till hands att tro att den han då värvade var just Sven Olofsson Holm. Vid sidan om sitt ordinarie jobb var han också klockare och som sådan höll han bönestunder med menigheten i byn.                          

1697 begärde han vid bergstinget om tillstånd att bygga en kvarn vid Tevån. Medan han 1709, 74 år gammal, begär att få befriad från sin syssla som sexman, han lider då av bråck och "syttes" av en av söner."   

Referanser:
Frans Järnankar 1987: Gruvarbetare, torpare och bruksfolk.
Opplysninger i "Anbytarforum" av Karl Göran Eriksson og Stefan Jansson des. 2002.
Erik J. Bergstrøm: Bruksanvisning. Ljusnedals bruk och dess torpare genom 200 år. Stockholm 2004.

Gårds- og säterarkivet i Härjedalen: http://www.gosa.info/by/html/klockervolds.html

 

[Per Morset]

Hei igjen!

 

Jeg ser at du antakeligvis får de samme opplysningene fra Olav Bonesmo, men en advarsel vedrørende Järnankars bok: Det kryr av feil i den.

 

 

[Hanne W. Ringseth]

Tusen takk for hjelpen både til Olaf Larsen og ikke minst for den flotte historien om mine aner av Per Morset. Jeg er etterkommer av Ole Svendsen Holm's sønn Ole som ble gift med Ragnhild Andersdatter Aune, deretter deres datter Kari Olsdatter Bjørgen (oppkalt etter sin farmor antar jeg) som ble gift med Elias Johnsen Sneen.  Slekten etter Elias på min side beholdt Eliesen som etternavn så den slet jeg veldig med i mange år før gåten ble løst. Jeg søkte jo hele tiden etter en Elias, men han ble jo ikke funnet før jeg kom ned på 1700 tallet :)

[Olav Bonesmo]

Hallo Per.

Vedrørende Frans Jernankars bok.

Jeg har skrevet en del om Ole Svendsen og hans aner basert på denne boka, men som sagt - ikke etterprøvd stoffet.

Hvis du kunne tenke deg å se på mitt oppsett for å luke ut feil hadde jeg satt pris på det.

Hører gjerne fra deg på e-postadressen i mitt første innlegg.

Olav Bonesmo.

[Per Morset]

Finnes det noe skifte etter Ole Svendsens første hustru som døde på Granøien og ble begravet på Støren den 6. november 1707?

 

SAT, Ministerialprotokoller, klokkerbøker og fødselsregistre - Sør-Trøndelag, 687/L0990: Ministerialbok nr. 687A01, 1690-1746, s. 62
Brukslenke for sidevisning: https://media.digitalarkivet.no/kb20070910640065