Anders Pederson Reffem «Revheim» (1685-1754) - sersjant ved lysterske compagnie - kvar kom han ifrå? - Helgeland eller Osterøy?

[Terje Hatvik]

Frå 1700 til 1724 var Ole Andersson Engevik brukar i Engjevik. Han var òg soldat. Og brukarane (plassmennene) i Engjevikhamn/Engevikhavn heitte då Johannis Olson (Kråkevik) og Isach Villumson (Hatletveit).

 

Eigarane var då Knut Eide i Hålandsdalen og sønene til Gjert Mundheim i Strandebarm. Det var desse som selde garden til major Chr. Wilhelm Segelcke i 1723, han fekk skøyte i 1724. Garden Engjevik hadde opphaveleg vore krongods, men den pengelense majesteten i København, Friederik den 3.; måtte som kjent selgja nesten alt sitt krongods i Noreg på 1660-talet etter krigane med Sverige.

 

I 1729 fekk omtalte 'proprietair' Segelcke løyve til å ha vertshus- og herberge i Engjevikhamn.

Endret Mars 11, 2020 av Terje Hatvik

[Leif B. Mathiesen]

Legger inn kopier av bygdboken hvis det er til hjelp.

 

[Lars E. Øyane]

Hjarteleg takk til Terje og Leif for nye interessante innlegg!

 

Er det slik å forstå at Engjevik IKKJE var handels- eller gjestgjevarstad før Segelcke kom dit på 1720-talet, so fell argumentet mitt litt «i fisk».  Òrsaki til at Anders flytte til Strajdvik på den tidi må altso søkjast på anna hald...

 

Kanskje er me heldige og finn han nemnd i eitt eller anna skifte, anten i Strandvik eller på Helgeland?  Men saki børjar minna meg om den berømte «nåli»...

 

Ein ny kjempetakk for framifrå bistand i freistnadane på å lokalisera opphavet til Anders Pederson!

[Terje Hatvik]

13 timer siden, Lars E. Øyane skrev:

Hjarteleg takk til Terje og Leif for nye interessante innlegg!

 

Er det slik å forstå at Engjevik IKKJE var handels- eller gjestgjevarstad før Segelcke kom dit på 1720-talet, so fell argumentet mitt litt «i fisk».  Òrsaki til at Anders flytte til Strajdvik på den tidi må altso søkjast på anna hald...

 

Kanskje er me heldige og finn han nemnd i eitt eller anna skifte, anten i Strandvik eller på Helgeland?  Men saki børjar minna meg om den berømte «nåli»...

 

Ein ny kjempetakk for framifrå bistand i freistnadane på å lokalisera opphavet til Anders Pederson!

 

 

Eg trur helst dette skal tolkast som at Chr. Wilhelm Segelcke fekk seg  _kgl. bevilling_  til å driva eit gjestgjeveri og herberge i året 1729.

Dét utelukkar jo sjølvsagt ikkje at Engjevikhamn då kan ha vore både handelstad- og fiskerihamn i lang tid før Segelcke kjøpte garden.

Endret Mars 12, 2020 av Terje Hatvik

[Hans Lundmark]

Hej !

 

Tråden är gammal, men jag vill ändå bidra med mer information ifall någon läser detta fortfarande. Jag härstammar från en soldat och bonde som bodde i Norsjö, Västerbotten i Sverige. Han hette Tomas Eriksson Norman och föddes ca 1694, dvs något yngre än Anders Reffem.  jag tog ett Y-Dna test på FamilyTreeDna och fick ett bra träffresultat. 5 andra ättlingar till denne Tomas Norman hade gjort detsamma och vi kunde visa att kyrkböckernas information var korrekt tillbaka till denna tid. Men det fanns en till person som hade lika god matchning. Det var en  amerikan som härstammade från Christian Olesen, son till Ole Erikson Prestegard,  en ättling till Anders Reffem. Jag har givetvis undrat hur det kan komma sig. Norman och Reffem borde vara ganska nära släkt.

 

På kartan syns Norsjö (stor symbol) och Luster (mindre symbol). Det är ett rätt långt avstånd däremellan så det blir ju ett mysterium. Om Reffem härstammar från Helgeland i norr minskar ju det avståndet. Västerbottens nuvarande län och Helgeland gamla fylke delar ju landsgräns och i början av 1600-talet hade ju Sverige en silvergruva i Nasafjäll bara någon kilometer från den Norska gränsen. Det finns ju en möjlighet att någon förfader till Anders Reffem hade anknytning till gruvdriften och passat på att gå över gränsen. Alternativt att någon kommit till Norsjö västerifrån. Tomas Normans farfars far tog över gården i Norsjö 1617 och något senare fanns en trolig broder Per på gården. Många bondsöner tvingades ut i 30 årig kriget vid denna tid, men vissa skickades upp till fjällen för att arbeta i gruvan och smältverket. 

 

Jag hoppas att det kanske finns någon ytterligare ättling till Anders Reffem som är villig att dna-testa sig framöver för att verifiera sambandet eller hitta någon ytterligare förklaring till mysteriet.