Toppliste

Hei Takk Lars og Allan for bidrag til å løse saken Hilsen Arild Håkon

https://slektogdata.no/gravminner/finn-en-grav

Hans Petersson: Morgongåvoinstitutet i Sverige under tiden fram till omkring 1734 års lag - https://tidsskrift.dk/historisktidsskrift/article/view/51648/67748

"morgongåva ett slags änkepension som brudgummen utlovade vid vigseln." - https://slakthistoria.se/slaktforskning/139-knepiga-ord-och-uttryck Litt mer her - https://slakthistoria.se/livet-forr/vad-ingick-i-hemgiften "Förhandlad före äktenskapet Mannens bidrag till äktenskapet kunde vara en morgongåva, avsedd att trygga kvinnans framtid om han skulle avlida före henne. Gåvan kunde också ses som en kompensation för hemgiften och var många gånger förhandlad innan äktenskapet ingicks. Morgongåvan utföll endast vid mannens bortgång. Det fanns dessutom en lag som skyddade hans arvingar – enligt denna kunde änkan inte kräva mer än en tredjedel av boets fasta egendom och en tiondel av lösöret. I slutet av 1700-talet började morgongåvorna generellt ha spelat ut sin roll, även om de på en del platser levde de kvar långt in på 1800-talet." Tar også med denne fra røtter.se - https://forum.rotter.se/index.php?topic=133337.0 "Morgongåva enligt 1734 års lag. Morgongåvan var avsedd som änkeförsörjning och utföll först vid mannens död. Avled hustrun före mannen utgick ingen morgongåva. Den utfästes i samband med vigseln och förvaltades av mannen. Morgongåva togs av mannens enskilda lott i boet. Den kunde ges i såväl fast som lös egendom. Morgongåva i fast egendom uppgick högst till 1/3 av mannens behållna lott i lös och fast egendom. Den tidigare utfästa morgongåvan avstämdes mot mannens dödsbo och övergick den 1/3 av mannens lott reducerades den till denna nivå. Kvinnans äganderätt till morgongåva i fast egendom var begränsad. Hon hade rätt att bruka och nyttja den, men kunde inte sälja eller testamentera bort den. Vid hennes död tillföll morgongåvan mannens arvingar. Gifte änkan om sig måste hon återlämna morgongåva i fast egendom. Morgongåva i lös egendom uppgick högst till 1/10 av mannens behållna lott i lös och fast egendom. Efter mannens bortgång hade kvinnan full äganderätt till morgongåvan. Morgongåvan var ingen frivillig gåva, trots att namnet antyder det. Var inte morgongåva utfäst, så antogs att hälften av det som angavs i lagen var morgongåva. Enligt 1734 års lag utgick morgongåva enligt landsrätt oberoende om kvinnan hade barn med mannen eller inte. Enligt stadsrätten hade makarna lika giftorätt och morgongåva utgick endast om hustrun inte hade några barn med mannen."

Magasinet var et lager med forskjellige ting som var nødvendig for driften av bygg mv. Der var også et stort materiallager med bygningsbord i alle dimensjoner. Jeg jobbet på dette materiallageret i en skoleferie, antagelig i 1946. I nærheten magasinbygningene lå også et bygg som inneholdt Verkets snekkerverksted og Verkets elektrikerverksted. Når vi sa Verket, betydde det gruveselskapet. Med hilsen Per Stifjeld

Veldig spennende opplysninger som kom fram her - har lurt lenge på hvor det ble av Iver Haldorsen og Sissel Pedersdatter, etter at de så ut til å forsvinne fra Ringebu. Og her kom svaret! Er etterkommer av hele tre av deres barn; Erik, Eli og Berte. Takker og bukker til alle bidragsytere!

1804. Krigsforhør Christiania over Houboist Halvor Hansen Holters kone, som her ikke navngis men opplyses å være 37 år gammel og født i Gulbrandsdalen. Forhøret var grunnet i en klage fra dimitert grenader Lukas Olsen om at Holters kone skulle ha mishandlet hans kone og barn. Det ser ut til å være en nabokrangel hvor koner og barn ikke ikke har gått helt overens, med beskyldninger og skjellsord. Det eneste fysiske ser ut til å bestå i at Holters kone (Gudsbrandsdølen) har klasket til den andre i ansiktet med en vaskeklut. Forsvaret, Generalauditøren, RA/RAFA-1772/F/Fg/Fgc/L0002: Justitsprotokoller, 1803-1810, s. 56-57 Brukslenke for sidevisning: https://www.digitalarkivet.no/rg10041101070031 Dette er vel kanske Halvor Holter som i 1801 kalles «Waldhornist ved jegerne», bosatt i Waterlands Tvergade. Hans kone heter da Karen Larsdatter (34), og de har en 1 år gammel sønn Hans. Sammen med dem bor Karen Larsdatters mor, Gjertrud Erlandsdatter, som hvis dette stemmer også bør være fra Gulbrandsdalen: https://www.digitalarkivet.no/census/person/pf01058232007539

Han ble konfirmert 18. juni 1933 (nr 43) https://media.digitalarkivet.no/view/39621/96405/14

Da faren døde i 1970, sto han ikke i dødsannonsen: Rana Blad, lørdag 27. juni 1970 (nb.no) Moren døde i 1942, men den dødsannonsen fant jeg ikke. Dødsfallsprotokollen er heller ikke "åpen" ennå.

Her er dåpen fra Sør-Odal: https://media.digitalarkivet.no/view/6037/21

Når Marie Charlotte gifter seg, ser jeg at faren står oppført som Carl Magnus Olsen https://www.digitalarkivet.no/view/327/pv00000010975335 Det finnes en Marie Charlotte som ble født 8. august 1876 i Ullensaker. Faren er Carl Magnus Olsen (nederst). https://media.digitalarkivet.no/view/5856/11 Det en anmerkning på foreldrene, og det står spørsmålstegn etter «ekte». Moren heter Betzy Charlotte (og Betzy passer jo fint med den ene datteren til Marie Charlotte). Hun skal være døpt i Odalen 13. august 1876. Kanskje det er henne?

Det må være hun som døde i Risør 26 .(25.?) juni 1899: https://media.digitalarkivet.no/view/3411/197

For databaser registrert av AMF er det ikke mulig å rapportere feil, da materialet inneholder såpass mange feil at det er mer hensiktsmessig å korrekturlese hele databaser. For andre registreringer finnes det et menyvalg som heter "Rapporter", der du kan melde om feil i avskriften.

Det er vel de som utvandret i mai 1881 (feil alder på Syver og Marie, men alder på Didrik, Otto og Siam stemmer) #92 https://www.digitalarkivet.no/em20110222640455

Syver og Anna skal ha fått en sønn Otto Bernhard i 1875, og flere barn født i USA, ser ut som de brukte navnet Wahl? Her er Syver i FAG https://www.findagrave.com/memorial/201751487/syver_a_wahl Dåpen til Otto (#78) https://www.digitalarkivet.no/kb20061102330137

Da har jeg kjøpt en rekke bind både for Bremanger og Gloppen - så får vi se om dette vil utdype slektsinformasjonen. UFATTELIG BILLIG!

Tja, fåglarna vet 😉 Tilsvarende på flere innførsler. At presten skulle notere morgengaven virker merkelig, men hvis det er en ‹avgift› til kirken var det uhorvelig dyrt å gifte seg i Sverige . . . Sikkert noen kyndige her inne som vet. Mvh

Enig med Edwin. Forslag til korleis det meste elles kanskje kan lesast: paa at jeg ikk --- lurer på om ordet er "elsk", havde havt saa meget at angre, da kunde jeg have seet tilbage med glæd[e] og fryd. Jeg har man- ge gange været ulydig og hissig med verg?? brynd[e] skjældt bagvask ga ogsa[a] skjeld paa en for?? uder?? har lade[t] mig lure af verden og dens lyster.

Lensmannen omtalar Jens som "Kaarenkemand"; så Anne Sofie må vere død før - og ikkje som "(kår)enkje". "1 myndig Søn tilstede"; meldt av "Fredrik og Lauritz". I bygdeboka er det berre éin son: Fredrik f. 1807 (men det kan vere ufullstendig?) I 1835 har lensmannen ført inn (nr.1) "Gaardmandskone Anne Sophie Søeholt" død 26. Des. [1834]. "Myndige Børn". https://www.digitalarkivet.no/sk60065091000046 (nei... ikkje i kyrkjeboka) Dersom ho ein annan stad (reise, vitjing til sysken el. andre), ville ho ikkje vere ført i kyrkjeboka for Ørskog.

Ser at det på Facebook finnes en offentlig gruppe kalt Sulithjelma. Her har ett av medlemmene lagt ut et fotografi fra rivingen av verkstedbygningene og magasinet i Furulund i 1973. Her er et annet foto av Furulund: https://digitaltmuseum.no/0210111778122/furulund-sulitjelma Poster også dette fotografiet: https://digitaltmuseum.no/0210111777920/furulund-messa-og-kontoret-ca-1890-ovenfor-kontoret-star-gruveklokka-og https://lokalhistoriewiki.no/wiki/Sulitjelma_gruvemuseum Her er lenke til nettsiden til Sulitjelma gruvemuseum: https://nordlandsmuseet.no/no/vare-attraksjoner/Sulitjelma-gruvemuseum Kanskje gruvemuseet kan hjelpe deg med flere opplysninger?

The Austin Daily Herald 20 Feb 1948, Friday, Page 5 - https://www.newspapers.com/article/the-austin-daily-herald/142765926/

"har lade mig lure af verden og dens lyster" Edwin Helder

Det finnes noen flere kandidater i Rakkestad. Ole Kjerboes Christence døpt 24.3.1725 Østfold fylke, Rakkestad, Os, Degernes i Rakkestad, Ministerialbok nr. I 1 (1722-1740), Kronologisk liste 1725, Side 9 Brukslenke for sidevisning: https://www.digitalarkivet.no/kb20061020010279 Ole Olsen Kierbo dør året etter https://www.digitalarkivet.no/view/267/pg00000002699930

Kanhende Sünsbÿen, jfr. side 8: https://sprakochfolkminnen.diva-portal.org/smash/get/diva2:1106388/FULLTEXT01.pdf Selv om det er noen 100 år senere. Sundsbyen ligger ikke langt fra Gröttnäs ved Årjäng. Edwin Helder

Tusen hjertelig takk kjære @Even Stormoen men hva kan dette bety ; Mårgon gåfeva ??? Fikk kjerringa hans 50 lodd sølv i morgengave ??? Og Sunch[?]byen dette skulle jeg gjerne visst hvor og hva 🙂

https://www.newspapers.com/search/?query="andrew eide"&p_province=us-mn&dr_year=1948-1948 De ble skutt på soverommet om morgenen ifølge avisnotiser fra 20. februar 1948

Jeg fant dødsfallmeldingen til Christen Nilsen Horgen Øen[?] https://www.digitalarkivet.no/sk60054183000294 men det står ingen ting om arvinger der. Jeg finner ham heller ikke i registeret over skifter https://www.digitalarkivet.no/sk20081028660497 Når det gjelder Christens kone Live Hansdatter er jeg ikke sikker på når hun døde. Her er en som døde i 1843, https://www.digitalarkivet.no/view/267/pg00000000527416 men alderen passer ikke helt med alderen på Christens kone i folketellingen. Uansett, hvis det var henne døde hun som fattiglem, så det står neppe noe om arv.

Uten at det har noe med din sak å gjøre! Men se her hva de kunne skrive i FT1910 om reisende https://www.digitalarkivet.no/census/person/pf01036680005519